Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Med hjärtat fyllt av hat älskar jag dig Del 11

MOAHAHA Ny del, känner mig riktigt duktig. Till er som ville att det skulle hända något nytt...well...kallar ni inte det här nytt biter jag er! XD
Ni får stå ut med att den är ganska kort, men det skulle bli konstigt om jag skrev den längre känns det som...anyways... KOMMENTER! *stirra argt* hatar smygläsare (A)
ENJOY!

De släpade mjuka stegen kommer närmare men när jag vänder mig om var det för sent någon hade redan tagit tag om min smala kropp och nu släpades jag sakta upp mot skogen med en hand för munnen. Jag stretar emot så mycket jag kan men människan som håller fast mig är stor, och stark. Jag slänger en livrädd blick bakåt och ser den av alla som jag inte vill se. Göran, Göran min NO lärare. Han har alltid gett mig sliskiga blickar men jag trodde inte han skulle göra något sådant här. Släpp mig ditt äckel mitt hjärta tillhör någon annan! Han flinar snett mot mig och magen vänder på sig. "Tänk att jag råkade stöta på dig mitt på min kvällspromenad" viskar han upphetsat i mitt öra. Jag känner hans stånd mot benet och sväljer nervöst. Han vrider mitt huvud mot sig och trycker sina läppar mot mina. Jag vrider och pävlar som en mask men sitter hopplöst fast i hans järngrepp. Hans händer kramar hårt hårt om mina bröst och nu är tårarna nära. Snälla, gör mig inte trasig, snälla? Med gråten i halsen ber jag honom att släppa mig men han skrattar bara lågt när han tar fram den. Jag får kväljningar och ser mig om efter en sista chans. Det är alldeles folktomt och Jack skulle aldrig höra mig, min stund är kommen. vad som än händer, säg åt Jack att jag älskar honom... Göran tvingar mig ner på knä innan han trycker den mot mitt ansikte och befaller mig att suga honom. Jag tar den sakta i min mun och känner hur ångesten blir större för varje sekund. Låt mig bara dö, snälla, låt mig få gå under bara jag slipper bli våldtagen. Nej, Nej, jag vill inte dö. Jag vill inte lämna dig Jack, du vackra människa som gör mitt liv till ett stort rosa moln. Men frågan är om jag någonsin kan bli lycklig, om jag någonsin kan bli hel och ren. Min hjärna arbetar i panik och jag vill börja hyperventilera. Som en sista åtgärd biter jag honom allt vad jag någonsin kan. Jag får blodsmak i munnen och hör hur Göran svär långa ramsor samtidigt som han viker sig dubbelt och faller ner på knä i blåbärsriset.

Jag ser min chans och springer, springer för allt vad benen bär mig. Det är för riskabelt att springa till kolonilotten så jag fortsätter bara framåt. Tack snälla för joggingskor! Jag springer och blickar inte ens bakåt, jag hamnar på gator jag aldrig sett förut men stannar inte förens jag ser lite människor vid en busshållplats. När jag andfått stannar tittar dom lite konstigt på mig men ägnar mig ingen större uppmärksamhet. Bussen kommer inom några minuter och jag sitter med bultande hjärta ända hem. Tack och lov ligger busshållplatsen bara några steg från vår ytterdörr så jag smiter snabbt in och låser dörren bakom mig. Blickar mot klockan och inser att det är försent för att duscha, men jag rusar ändå in på toaletten. Där sjunker jag ihop på golvet som en liten hög och tårarna svämmar över. Varför, varför? Jag sitter och gråter, gråter tills tårarna tar slut. Sen böjer jag mig över toalettstolen och kräks. Sen ställer jag mig sakta upp på skakiga ben och tvättar av ansiktet och borstar tänderna så noga jag kan. Han ska bort, han ska bort, bort! När jag anser mig som klar slänger jag tandborsten och hoppar ner i min säng. Jag gråter mig till söms och sover allmänt oroligt med hemska drömmar om våldtäktsmän...

Nästa morgon vaknar jag tidigt och springer för att ta en dusch. Jag är fortfarande smutsig och ärrig. Jag skrubbar mig över brösten, men jag kan fortfarande känna hans händer och stinkande andedräkt. Men han krossade mig inte helt! Jag lät honom inte bryta ner mig! Jag blev bara trasig i kanterna. Jack, vill du göra mig hel igen? När jag kommer ut från duschen drar jag på mig min svarta morgonrock och går in på mitt rum. Jag drar upp mobilen och skickar snabbt ett sms till Jack. Jag måste träffa dig, mår skit...
Sen däckar jag på sängen och slumrar till innan jag vaknar av ett sms från Jack: Men varför då stumpan? Var jag för dålig... Jag ville le åt honom, stackars liten trodde att det var hans fel. Men jag kunde inte, orkade inte. gör mig hel Jack, gör mig din... så jag svarade honom bara Nej det är inte du, vill helst inte snacka om det...Men jag är trasig, gör mig hel? Det dröjde inte länge förens jag fick svar av honom. Jag hämtar dig på moppen om 10 minuter. Mitt hjärta slog en volt jag har honom, jag har verkligen fångat honom, snart är du min hatade älskling

Jag tog en snabb titt i spegeln och konstaterad att jag såg bedrövlig ut. Vilket i och för sig inte var så konstigt efter nattens strapatser. Ögonen var trötta och ledsna med svarta ringar underögonen på grund av utebliven sömn. Håret hängde matt nedför mina smala axlar och jag hade ingen hållning, precis som om luften gått ur mig. Jag hade visserligen inte blivit våldtagen vilket jag är glad över, men han rörde mig, han var så nära. Han förstörde mig, gjorde mig trasig i kanten. Jag hatar honom... Magen kurrade när jag var på väg mot ytterdörren så jag tog en banan i förbifarten. Jag hade dragit på mig ett par svarta tights som för att dölja eländet och en alldeles för stor grå och vit stickad tröja som gick nedanför rumpan. Jag tog på mig solbrillorna för att ingen skulle känna igen mig, men kom snabbt på att det nog inte var så praktiskt under hjälmen. Jag sprang nerför trappan och ut till Jack som redan stod utanför vårt hus och väntade på moppen, fick på mig hjälmen och höll honom hårt om midjan när vi körde iväg. Nu skiter jag i om någon känner igen mig. Vad skulle det bry mig egentligen? Bara den lilla detaljen att Jack var förbjuden, min fiende. Vi skulle bråka inte älska. Men jag bryr mig inte, jag vill inte förlora dig. Och Jack, jag hatar dig för det. Jag hatar dig för att du är så himla underbar! Snälla jag vill känna mig älskad jag vill ge Jack min framtid kan jag inte få göra det? Nej vet ni vad! Jag tänker ge Jack min framtid och nåde den som försöker att hindra mig!

Med hjärtat fyllt av hat ska du bli min!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.7)
likeyoucare - 20 maj 09 - 14:44- Betyg:
skitbra!!!
ge mig mer,mer,mer!! ;D
viunderregnmoln - 20 maj 09 - 06:41- Betyg:
bra ^^
Anlo - 19 maj 09 - 21:45
Jätte bra!!:)
Justmyfault - 19 maj 09 - 20:49- Betyg:
skitbra!:)
lumman - 19 maj 09 - 18:51
mohhiihi :D nått hände ! :D

Skitbra :D Längtar till nästa :)

Skriven av
-Cute
19 maj 09 - 17:19
(Har blivit läst 482 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord