Första dagen del 3 |
[F]JAHA!!!! asså, gud. ni vet när man börjar skriva?
man får en ide chock lixom. :) så det kom två delar idag då¨. :P
HEHE. men iaf. KOMMENTERA! :'D
[/F]
När jag vaknade upp följande dag tänkte jag på ´ödets ironi.´
Jag var de som andra kallar ´emo´ och så var jag rädd för att vara annorlunda på gymnasiet.
Men det visar sig att jag är en i mängden, tråkig...
Ångesten i form av en klump i magen växte sig större medans jag plattade håret, klädde mig svart.
Sminkade mig, jag kan skulle bli goth? De var bra musik oxå.
O tokio hotel kunde jag lyssna på och ingen skulle aldrig få veta.
När jag satt på bussen nr 1 mot Skolan lyssnade jag på Tokio Hotel igen.
Jag kan alla deras låtar, de är bäst. De dolda och uppenbara budskapen är något jag tar åt mig.
I mina SkullCandy hörlurar dunkar Dont jump.
När någon knackar på mina hörlurar ser jag upp, förvånad. Det mina ögon möts av är de vackra svarta ögonen.
Svart ring runt två blåa poolar. Jag spärrar upp ögonen, hjärtat bankar så jag tror det ska hoppa ut ur bröstkorgen!
Paaatrick.... Mitt hjärta sjunger och min hjärna tappar allt vett, hjärncellerna springer och gömmer sig.
Jag tar sakta av mig hörlurarna, Patrick ler.
- Hej, säger jag osäkert.
- God morgon, sleepy head. Har du oxå tänkt skolka?
- Neeej? Jags äger det lite förvirrat, varför skulle jag göra det?
Skulle jag ta åttabussen för att sedan skolka? Never.
- Okey, det tänker jag. Orkar inte gå på matten. Får man en kram?
Jag blir helt torr i halsen, KRAMA MIG? onej, tänk om jag luktar? och nu böjs det vackra svarta huvudet fram mot mig, händerna ska omfamna
Jag kan väl inte säga nej? Jag försöker skydda mig i hopp om ett ´missförstånd´ så jag höjer hörlurarna framför mig.
Patricks varma kropp lägger sig inte mot dom eftersom han är längre än stolen. Sen händer olyckan.
Hans piercing i örat fastnar i sladden som på något vänster har lagt sig över hörlurarna. Han drar bak huvudet innan jag hinner märka olyckan innan det är försent.
Sladdens förlängning åker ut ur ihopkopplingen till hörlurarna, och ut dånar Dont Jump.
Han ser sig förvirrat omkring, ser sedan sladden som löper upp mot honom, ser mina hörlurars urkopplade sladdände som hänger framför mig, grimaserar och tar upp
sin högra hand för att känna det varma blodet som pulserar ut ur en röd örsnibb. Hålet måste vara nytaget.
- AJ! Det är som om han inte märkt att det gör ont förrän han upptäcker blodet på sina fingrar, och uttrycker plötsligt sin smärta.
Jag känner hur rodnaden stiger, fortfarande är jag i sådan chock att jag inte kunnat stänga av musiken. Men den gör det åt mig. Låtens slut tonar ut och stängs av.
Jag blinkar några gånger.
Fyfan.
- Jag skolkar med dig? Jag sa det försiktigt.
Han såg förvånat på mig,
- Tokio Hotel? och eh va? skolka? Okey...
Vi sitter i tystnad och rodnad på örsnibb och kinder. Inte ett ord behöver sägas, han vet.
På lunchen äter vi pizza på en restaurang, han bjuder.
Frågar mig om jag vill följa med honom hem. Jag tackar ja utan att veta vad jag går till mötes.
När vi kommer till en litet bostadsområde ser man små hus i rött träverk.
Han tar mig i handen och ler försiktigt. Drar med mig mot nya äventyr, vi går fram till den tredje dörren med två små granar utanför.
När han ska låsa upp släpper han min hand, och jag känner att min klump i magen hoppade, som om den försökte komma ut där nere.
Upp, för att sedan åka hårt tillbaka ner.
Mens? Dont hope so.
Vi går in i den lilla hallen och han tar av mig jackan och sedan sig själv.
Jag förstår inte, vad i helvete håller han på med? Är en gentleman?
Han ser på mig, synar mig upp och ner. Jag ser oförstående på honom.
Han vänder på klacken och visar en snabbtitt runt i alla vråar i huset,
till sist kommer vi till en dörr med en svart dödsskalle målad på den rosa bakgrunden.
Han lägger sina långa vita händer på handtaget och dörren, trycker till den, den går upp med ett kvidande.
Min klump i magen växte sig större. Jag mådde inget bra. Det kvidande sa mig något, det var som ett varningsskrik, "gå inte in hit".
Bakom dörren blottades nu ett litet rum, väldigt litet, bara plats för en säng och en garderob. Cirka 10 kvadratmeter att gå på.
När han står kvar vid dörren går jag förbi honom in, och med ryggen mot honom ställer jag mig och ser runt i det lilla rummet,
väggarna är prydda med massa afficher på nakna tjejer. Jag ser avtänt på dom, bara för att känna två långa kalla spindel kännande händer på mina axlar.
- Jag ska inte göra dig illa...
Jag hinner inte tänka något. Paniken gör mig blind och jag svimmar.
Ojojoj, vad har vi här då?
Vad ska hända nu tror ni?
KOmmentera för faaan! <3
:) :'D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | PussEmma - 27 feb 11 - 11:28- Betyg:  | | Du för faaan!<3 Såklart du äger ju <3 | | sorgen - 26 maj 09 - 16:56 | | Bra | | -Cute - 17 maj 09 - 12:27- Betyg: | | OMG! :O och du sa att jag var duktig o.o | | Justmyfault - 17 maj 09 - 11:48 | | skitbra och hundra procent spänning! :) |
|
|
|
