varför ska det vara så svårt ** del 5 ** |
Förlåt att det tagit sån tid! jag har så mycket i skolan nu o allt :/
men skriver så fort ja bara kan!
Läs o njut :)
**Del 5**
Plötsligt slogs dörren upp till garaget och en polisman ställde sig framför mig.
” Har du tid att prata en stund ” Sa polisen.
” Ja självklart” Sa jag. Jag ville inte låta osäker eller så.
Jag följde polisen in i garaget. 2 stolar stod bredvid bilen och mammas lik.
Innan polisen hann säga nånting kom lik killen in och skulle hämta mammas lik.
” Är det okej att jag tar liket härifrån ” Sa han och tittade på polisen som satt framför mig.
” Jara ta henne du!” Sa han.
Polis mannen verkade lite irriterad att lik killen just kom in när han skulle prata med mig.
Polisen vände blicken mot mig igen och frågade:
” Vet du nån som ville skada din mamma eller nått liknande.”
” Nä sa jag. Förutom pappa som inte vill ha varken jag eller mamma, han tycker att vi var ett misstag i hans liv”
” Okej igen annan ? ”
” Jo” sa jag. Min ex pojkvän Erik som misshandlade eller slog mig rättare sagt och våldtog mig för några dagar sen, han har rymt från fängelset.”
” Okej fortsätt” sa polismannen.
” Jag hade inte berättat för mamma att det hade hänt för jag ville inte göra henne mer orolig”
” Mer orolig avbröt polisen.
” Ja jag har nyss fått reda på att jag är gravid” Sa jag och tittade på polisen.
Jag fick tårar i ögonen och vände blicken ifrån honom.
” Och varför misshandlade ditt ex dig?” Frågade polisen.
” Jo för att jag hittat en annan i mitt liv, han ville inte att jag skulle göra det o särskilt inte bli gravid. Sa jag”
Polisen tittade på mig och frågade med en osäker röst.
” Kan man få se såret som han gav dig? ”
” Såren!” Sa jag och drog upp min tröja så polisen skulle få se.
Han tittade noggrant på såren vred och vände på huvudet.
” Dem ser djupa ut” Sa han och tittade på mig.
” Ja dom är ju det” Sa jag med en ledsen röst.
Jag vände mig om och sprang ut därifrån med tårar nedför kinden.
” Fan vilken dag!” Skrek jag när jag smällt upp garagedörren.
Jim kom springande fram till mig och tog mig i sin famn.” Såja gumman” Sa han med en lugnande röst.
Jim styrde mig till bron så att jag skulle få sätta mig där medan han gick och pratade med poliserna. Jag såg Jim försvinna in genom dörren till garaget.
Jag satt och funderade på allt som hänt och det va en massa kom jag fram till.
Ett skit liv hade jag. En pappa som inte ville ha mig. Han existerar liksom inte! man är gravid, har blivit misshandlad och nu har jag också en död mamma.
Mitt ex som vill döda mig för att jag hittat en annan i mitt liv, Inga syskon som man kan prata med och en kille som va på väg att lämna mig men nu beter han sig som det aldrig har hänt.
Det är ett liv som ingen vill ha.
Jag vaknade upp ur mina tankar när Jim kom fram till bron där jag satt.
” Du behöver nog inte prata med dom nått mer öga mot öga, dem såg på dig att du tyckte att det va jobbigt just nu så du får nog prata i telefon eller att jag får prata istället för dig.”
” Okej” sa jag och tittade på Jim med en osäker blick. Jag fattade inte vad han menade men jag orkade inte säga nånting. Jag klev upp på bena och gick in i huset.
Jag slängde av mig skorna och sprang upp på mitt rum och la mig i sängen.
Jim följde inte efter denna gång. Han trodde väl att jag skulle sova eller nått sånt.
Middag hade vi inte ätit heller. Konstigt nog var man inte hungrig heller och Jim hade inte sagt nånting om det heller.
Jag kollade på klockan på mitt bord bredvid sängen. Den stod på 20.45.
Jag hade inte ens tänkt på hur mycket klockan var. Det va ju fortfarande ljust tyckte jag i alla fall.
Jag blundade med ögonen och på nån sekund så låg jag och sov.
Jag vaknade av att Jim kom upp med frukost till mig. Jag satte mig upp i sängen. Såg lite suddigt för att mina ögon var så trötta.
” Godmorgon” Sa Jim och gick fram till mig och la frukost brickan på mina knän.
Där låg det bland annat en macka med ost och skinka, ett mjölk glas, en fil tallrik med flingor och lite annat smått och gott.
” Godmorgon, Frukost på sängen vilket lyx” sa jag till Jim och tog en tugga utav mackan.
” Ja det är du värd” sa han och gav mig en mjuk kyss på kinden.
” Tack” sa jag.
Jim nickade på huvudet och gick ut ur mitt rum. Jag hörde stegen nedför trappan och in till köket.
Söndag söndag söndag. Tråkigaste dagen på hela veckan Finns aldrig nånting att göra!
Då plötsligt började jag tänkta på Erik han som sabbat mitt liv! Polisen hade inte gjort någon rättegång för det hela som hänt innan!
Va fan va felet! Dom hade ju sett alla sår å allt o nu hade han tagit sej ut på något jävla konstigt sätt!! Vad är det här! Jag tog en tugga av den goda mackan som jim hade gjort till mig.
Jag funderade och funderade på hur han hade tagit sig ut ur ” fängelset” men kom inte på nånting!
Jag tuggade i mig mackan med stora tuggor och drack upp mjölken, fil talriken fick vara för denna gång.
Jag tog tag i brickans handtag och föll nästan när jag hasade mig upp ur sängen med brickan i händerna.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | HorseGirl - 22 maj 09 - 18:59- Betyg:  | | bra :) måste snabb läsa de andra lite.. för jag mins faktiskt inget... | | Lizzi92 - 13 maj 09 - 19:55- Betyg: | bra skrivet
maila nästa? | | Anlo - 13 maj 09 - 16:21 | | mejla nästa. | | saraarbast - 13 maj 09 - 15:34 | | Mejla nästa? |
|
|
|
