Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

I en dans med döden *oneshot*

ähm...en ovanlig novell oneshot o.o klaga inte på mitt anignen halvpoetiska svammel XD
väldigt dramatisk för att var jag men, kommentera och ENJOY! :)


När jag hör namnet Cleopatra så tänker jag på en söderhavs flicka med rakt svart hår gyllenbrun hud och honungsfärgade ögon och många guldsmycken. Men den Cleopatra jag känner är något helt annat. Det är en flicka med knallrött vågigt hår ner till midjan, tanig kropp, isblåa ögon och benvit hy. Hon är uppväxt med sin far och sina tre äldre bröder i en håla ute på landet och gick länge omkring i hängselbyxor och keps. Nu för tiden är hon den lilla älvan här ute på landsbygden och det finns inte någon som inte är fascinerad av henne. Hon är den som tyst står och ser på när det är dags för logdans och den som tyst går förbi som en svart siluett på grusvägen. Den här kvällen stod hon som vanligt bredvid logen och tittade på alla ungdomar som buggade för glatta livet. Som vanligt med sitt vackra hår utsläppt och en svart lång klänning som var tunn och fransig längst ner, hennes bara fötter lyste vita i allt det gröna. De svarta inringade ögonen tittade med en tom och sorgsen blick ut över folkmassan. Det krävdes inte ett geni för att se all ångest som gömde sig bakom de smala kinderna och tomma iskalla ögonen. Cleopatra dansade aldrig, många pojkar hade bjudit upp den sköna älvan men aldrig hade hon nickat glatt och följt med. Hon skakade diskret på huvudet och vände bort blicken. Den här kvällen var det åter dags, och som vanligt såg jag Cleopatra ensamt stå vid sidan av allt det livliga. Hon var som en spegel för mig och jag vet allt om mörkret som skymmer hennes tankar. Och om den ständiga kampen mot maten. Hon är spröd, min Cleopatra och säger inte ofta något. Kanske skulle ingen sakna henne om hon försvann.

Denna kväll var något över det vanliga, och en mycket vacker pojke, helt klädd i vitt med gröna ögon och ljust alldeles perfekt hår kom och bugade sig inför henne. ”Får jag lov min sköna?” sa han men en röst mjuk som sammet. Hon tittade med en blick fylld av rädsla på honom och skakade bestämt på huvudet. När han gick tillbaka till dansgolvet flockades flickorna över det vackraste dem sett. Hans ansiktsdrag var skarpa och hans ögon djupa som sjöar. Han var den där man drunknade i om man glömde flytvästen. När bandet skulle till att spela sin sista dans kom han ännu en gång fram till Cleopatra. ”Jag ber dig, du unga mö. Gör mig lycklig och dansa den sista dansen med mig.” Cleopatra kastade tillbaka sitt röda hår och veknade till allas förvåning tog hon pojkens smala hand och fördes upp på dansgolvet. Alla backade och tittade tyst på när hon flög över dansgolvet i en vacker dans. Det var som att hon aldrig gjort annat och hennes bara fötter gled lätt över det nötta trägolvet som för länge sedan mist all sin lyster. Det röda vilda håret flög än hit än dit. Och Cleopatra såg lycklig ut, hon dansade som ingen flicka någonsin dansat förr och alla tittade med förundran på de två. Men när hon djupt tittade pojken i ögonen var det som att en skugga föll över hennes ansikte och före de sista tonerna klingat ut hade hon slitit sig från hans grepp och försvunnit ut i den ljumma natten.

Cleopatra dansade en dans med döden, men hon tackade nej. Ännu fanns där en gnutta liv bakom all ångest och alla problem. Cleopatra dansade med döden men hon gick före han tog hennes sista andetag. Hon var ännu inte redo för mig…
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
aakwasweet - 23 maj 09 - 21:42- Betyg:
Fint skrivet. Enkelt och avancerat samtidigt :)
InTheShadows - 16 maj 09 - 12:55- Betyg:
precis som guldvattnet, underbart ´svammel´. <333
Den var lixom, djup, ytlig, hemlig och vacker samtidigt. :D
<3
Guldvattnet - 11 maj 09 - 16:51
jag gillade dit poetiska svammel, det gav historien en lyster :)
SessanKiller - 11 maj 09 - 14:49
De sista raderna var ju riktigt bra. Som en liten mini-dikt:)
VampyrenSamantha - 11 maj 09 - 14:46- Betyg:
Asbra! :D Poetiskt svammel är förresten bara bra XD

Skriven av
-Cute
10 maj 09 - 21:33
(Har blivit läst 490 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord