Livet är svårt, livet är hårt, man vill ge upp, men drömmen låter en inte.
Man hör folk snacka man försöker att inte se, folk som snackar det är det värsta att få se
Hjärtat såras, man vill ge upp, men förståndet slåss för den kan förneka
Men innerst inne finns askan kvar, den är värst för den visar att något inom mig brann men släktes ur.
Man vill ge upp, men man fortsätter att kämpa. Det som håller en vid livet är drömmen om att bekämpa,
det som håller en vid liv är drömmen om att bekämpa.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
rockondude - 5 maj 09 - 00:21- Betyg:  |
| Du skriver så bra |
| Niiinaaa - 5 maj 09 - 00:00 |
Jag skrev dikten i syfte med en hel text har du lust att läsa,
för jag ville ha lite feed back om du pallar:) |
| Niiinaaa - 4 maj 09 - 23:56 |
| jag vet det känns för jävligt:O om man får säga så:P |
| Lizan - 4 maj 09 - 23:54 |
| precis så känner jag oxså....om askan och att något brunnit... |
| Niiinaaa - 4 maj 09 - 23:53 |
| jaah verkligen, men jag var osäker på om my point framgick;) |
| Lizan - 4 maj 09 - 23:53 |
vilken tur..hahah!!
tycker det var en otroligt stark mening |
| Niiinaaa - 4 maj 09 - 23:43 |
| haha kul för jag skulle precis ändra på det, men tack vare kommentaren låter jag det stå kvar<3 |
| Lizan - 4 maj 09 - 23:40 |
"Men innerst inne finns askan kvar,
den är värst för den visar att något inom mig brann men släktes ur."
fint...gillar just detta stycket... |
| Niiinaaa - 4 maj 09 - 23:29 |
| tack tjejen:D |
| musikflickan - 4 maj 09 - 23:21 |
kloka ord.
fint skrivit. |
