Min verkliga dagbok del 2 |
Ett par leggings, svart topp och en blårandig lång tröja över. Det är vad jag har på mig idag. Hörlurarna med Beyonce har jag i öronen också…Som vanligt. Jag känner mig ganska söt men jag är nog den enda som tycker det. Fan, jag har alltid hört att jag ser bra ut och är snygg men varför är den ingen som vill ha mig? Är jag dum? Nej. Är jag korkad? Nej. Är jag barnslig? Lite…Och? Varför är det bara alla andra som träffar killar hela tiden? Jag har aldrig haft en kille, jag har inte ens kysst någon, är det inte dags snart? Jag känner mig som en liten 8-åring som väntar på att någon kille ska komma fram och fråga chans men han kommer ju aldrig! Och kan kommer säkert aldrig heller. Erik är den enda i mitt liv som jag skulle kunna tänka mig, vi har samma humor, han är rolig. Men han är inte speciellt snygg. Jag vet inte vad det är men jag dras till honom. Han är inte det minsta snygg men det finns något där. Det borde väl ändå vara ett tecken? Att man ändå känner någonting för någon som man inte ens tycker är speciellt snygg? Ja, honom skulle jag kunna tänka mig men allt förstördes när han fick veta vem jag var. Vi hade chattat på msn några gånger och han sa att han tyckte jag var söt och så men efter det att han fick veta att jag var jag så har jag inte hört något från honom. Jag har en speciell inloggning på msn där jag bara har honom och han vet det. Det kanske är därför? Jag kanske inte är tillräckligt ”svårflirtad”? Egentligen skulle jag vilja skriva till honom men jag har bestämmt mig för att inte göra det mer. Om han värkligen är intresserad så är det hans tur att visa det nu. När jag loggar in så är han online men han säger inget till mig han bara ligger där på onlinelistan som solen på himmelen. Ibland är han ”inte vid datorn” och då brukar jag oftast logga ut, vad skulle jag ha där inne att göra om det inte vore för att vänta på att han ska börja chatta med mig? Men det gör han inte längre. Innan han visste att jag var jag brukade vi chatta ganska mycket och vi kom ganska nära varandra. Vi pratade om nästan allting, om vad vi gillade för killar/tjejer och allt sånt. Men nu har det dött ut.
Jag tänker på Erik varje dag och jag kan bara drömma om att ha hans armar runt mig. Ibland när jag ser honom i skolan är det som att hela världen stannar upp och jag börjar skaka i benen. Det är helt sjukt vad lätt jag har för att bli kär det är inte alls kul. Tänk om han skulle komma fram till mig och börja prata? Vad skulle jag göra? Jag skulle dö! Sist vi chattade så sa han att han skulle stanna upp om han såg mig men jag vet inte om han vågar. Vi får se någon gång måste han ju se mig i skolan. Fast i och för sig, han går ut gymnasiet om typ en månad. Då kommer jag aldrig mer att få se honom. Det är tråkigt men ändå välldigt skönt. Då kanske tankarna om honom försvinner och jag kan bli olyckligt kär i någon annan. Varför är det såhär? Varför får jag inga killar? Bara blickar men ingen som vill komma närmre mig. Är det något fel på mig? Varför vill ingen vara med mig? Varför blir jag kär så lätt? Det är inte kul! Alla säger hela tiden ”det kommer för dig en vacker dag”. Men jag har väntat länge nu. Och jag vill inte vänta mer. Jag behöver gånon som vill vara med mig, en söt kille som inte bara tänker på utsidan. Finns det såna killar? Visa det för mig i såfall!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | vackertord - 28 apr 09 - 15:59- Betyg:  | | :) | | eddra - 28 apr 09 - 07:35 | Bra :)
Skriv när nästa del är ute? (A) |
|
|
|
