Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

De förbjudna, Del 5.

Sommaren var här och snart skulle Carro åka iväg.
Det var en torsdags eftermiddag som hon tog upp det igen. Vi satt på hennes rum.

Hennes mamma, Birgitta, kom in och såg på mig.
”Vill du äta här, Jonna?” Ett vänligt leende och vita fina tänder var framför mig.
”Eh, ”Jag kollade frågande på Carro. ”Jag tror att Carro har glömt en sak?”
”Vi hade planerat att äta pizza idag.” Carro slog sig på benet och skrattade, ”jag kommer nog bli senil när jag blir gammal.” Hennes mor log och gick ut.
Carros rum var inte stort. En 90 cm säng, en liten smal bokhylla med plats för cirka 5 böcker på varje hylla. Varje plan var fullproppat, men inte med böcker. Utan foton och saker. Alla minnesprylar från mig eller dejt med mig. Jag var lika smickrad varje gång jag såg. Carro sa, ”Vad hon tog det bra.”
Jag fattade direkt vad hon menade. Hon syftade på att hennes mor för en vecka sen tog det sansat när Carro förklarat för henne att jag var hennes flickvän.
”Ja, jomen det var skönt.” Jag var lite frånvarande, ville egentligen inte äta pizza men var tvungen för så fort jag skulle nämna ordet skippa så skulle Carro bli rasande. Hon hatar att jag inte äter. Men det ända jag ville göra var att få röra henne, smeka ömt och pussa. Men hon stod framför spegeln som hängde på ena sidan av bokhyllan och fixade håret.

”Snälla kom hit.” Hon uppfattade begäret i min röst. Vände sig mot mig med en tänd blick. Hon halvdansade över golvet, och mina ögon fastnade på hennes vackra händer. Det var som om det var vingar. Hon flög upp på mig och brottade ner mig på sängen. Drog upp min tröja och blottade min solbrända lilla mage. Pussade mig på naveln, gick uppåt. Jag sträckte ut mig som en katt och visste inte vad jag skulle göra. Allt var så förvirrande. Så fort hon rörde mig blev jag stel. Som om jag inte kunde tillåta mig själv att njuta tillräckligt. Hennes fingrar smekte längst med mina sidor, och mina händer gick upp i hennes korta rufsiga hår, jag smekte hennes huvud långsamt.
Och hennes läppar gick mellan bh:n och upp mot min hals, hon lindade sina ben runt min midja. Satte armarna i kors framför kroppen och tog tag i tröjan, drog av den över huvudet. Gjorde likadant på mig. Hon la sig smidigt ner på mig och slickade min hals, bet i mitt öra. Jag stönade.
Hon pussade med sina blekrosa läppar på mina knallröda. Jag kände hur jag rodnade hur mycket som helst.

Sen kom hennes mor in. Vackert, Carro slängde sig upp och kollade mot sin mamma, som stod och hyperventilerade i dörröppningen. Sen skrek hon.
”Ut ur mitt rum!!!” och sprang fram och smällde igen dörren. Hon kom tillbaka till mig och satte sig i mitt knä. Hon började störtgråta. Jag ville göra allt bra, jag ville trösta, jag ville att hon skulle förstå att jag var där för henne. Hon pussade mig lätt på munnen och sen en gång till, tårarna smakade salt, Men den här gången stoppade jag henne. Hon såg förvirrad på mig.
”Jag vill inte att vi ska sluta prata, jag vill reda ut det. Varför gråter du?” Hon snyftade men svarade.
”Jag tycker allt är så jobbigt utan dig. Men det känns som om allt är fel. Alla som glor på mig, på oss. Det är helt enkelt svårt.” hon suckade men tillade, ”Jag älskar dig, men är det verkligen så här det ska vara?”
”Nej, nej antagligen inte.”
”Du kommer ihåg min resa till gotland?”
”Ja.”
”Jag åker om två dagar, och jag ville säga att jag kommer att komma tillbaka. Jag lovar att världen inte går under.”
”Min värld gör det.” Det var inte ens meningen att jag skulle säga det högt, orden bara slank ut.
”Jag vet, min med.” Sen hånglade vi igen.


När Carro hade åkt på lördagen så satte jag mig inne på mitt rum och väntade, 6 dagar och 23 timmar och 32 minuter ungefär kvar tills hon skulle komma tillbaka.

Dagarna gick lika långsamt som sirap åkte ut ur flaskan. Man dog nästan av tristessen, det var monotont. Inget var annorlunda. Jag stirrade på samma fläckar. Mamma kom in på mornarna, frågade om jag inte skulle vara med någon, det var ju sommarlov. Kom in på kvällarna och frågade om jag skulle äta. På natten vid tolv eller halv ett och tvingade ner mig i sängen och under täcket. Varje sekund fick jag tvinga mig själv att inte ta upp paketet som låg i min väska. Cigg paketet. Jag hade lovat Carro att sluta, och om jag skulle röka nu skulle jag inte sluta förrän hon kom hem. På tisdagen så fick jag lite hopp det var kortare tid kvar än den som hade passerat. Hon var snart på väg hem.
På onsdagen gick jag konstigt nog ut ur mitt rum. Jag gick till köket och öppnade myntburen som vi hade till att köpa lotter. Man vann aldrig på triss. Tyvärr.
Jag gick till pizzerian och tog en Hawaii med mig hem, åt halva och la resten under sängen.

Lördag, dagen C, med stort c, dessutom. Hon skulle komma hem idag!
Min mage värkte. Jag hade inte ätit sen förrgår lunch. Druckit cola hade jag gjort hela veckan. Men ingen mat. På torsdagen åt jag bara en potatis.
Men nu plingade det äntligen på dörren, jag var nära att svimma. Men inte för att hon kom, utan för jag hade för lågt blodsocker. Så när jag reste mig upp med en väldig fart svartnade allt för ögonen. Romber dansade för ögonen och jag såg hur dörren öppnades men inget mer. Jag låg redan ner, men jag ville inte ner i mörkret, jag ville se Carro. Men nu hann jag inte. Och jag kände hur händer for över mig och la en kudde under mitt huvud. Ett panikartat rop men det var helt onödigt, jag var redan på väg att vakna upp. Äntligen började mörkret försvinna, sirapen rann ut genom ett hål i huvet.
Jag blödde. Det var en skit grej, men äntligen fick jag se Carro.
”Ut mamma!” Sa jag med en rosslig röst, en klump i halsen efter 7 dagars tystnad.
”Men gumman, du blöder ju, du pratar!”
”Ut!” Mamma så tveksamt på mig men vände om och gick.
”Vad fan gör du? Du skulle ju inte sluta leva för jag reste bort.”
”Jag kunde inte, du var ju borta. Jag älskar dig så mycket att när du inte finns hos mig så dör jag.”
”En sådan Drama queen du är. Du dör inte, även fast det känns så.” Jag satt nu på sängkanten, höll handen med en tröja mot skallen. Lutade mitt huvud mot hennes axel. Sniffade mot hennes axel och hon la sin hand på mitt lår. Jag kunde inte låta bli, det lät så perverst när jag gjorde det. Men som vanligt kunde jag inte hålla mig när hon rörde mig. Jag stönade och fick slutligen putta bort henne. Min mamma var hemma och jag var väldigt högljudd. Dessutom visste ingen i min familj.
”Vadå?” hon kollade ledsamt på mig.
”Jag vill inte nu. Morsan är ju hemma.” Vi hade redan haft sex några gånger, om man nu räknar det mellan två tjejer. Men det blev för mycket för Carro. Hon reste sig och började gestikulera och skrika. Men jag hörde inget, det ända jag kunde fokusera på var hennes aggressiva läppar som gick ihop och isär. Jag log och märkte hennes förändring på skriket, det blev som frågor tills jag till sist tog tag i hennes hand och drog henne ner över mig. Pussade henne ömt och höll händerna på hennes höfter.
”Tack” mumlade hon mellan kyssarna. Ända tills vi inte kunde ta läpparna ifrån varandra.























JAG VILL HA FLER KOMMENTARER, FUNDERAR PÅ BOK. :D
love ya guys. <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
PussEmma - 26 feb 11 - 19:56- Betyg:
du...boken kmr bli KÄND!!!!!!
sorgen - 26 apr 09 - 19:11
Bra

Skriven av
InTheShadows
26 apr 09 - 15:00
(Har blivit läst 70 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord