Ensamheten, två versioner |
version 1
ensamheten
ett ställe där all vi som bor där
känner varandra
vi har egna möjligheter
unika
förunderliga
men ni ser oss i svart
ingen vill hälsa på
i detta ödsliga land
där vi talar med
miner
gester
och stötar på varann
så lever vi
dag ut
och dag in
en dag i sänder
med endast hoppet som drivmedel
men utan ett enda ord
av glädje
yttrat
version 2
ensamheten
där känner alla vi som bor där
varandra
vi har egna möjligheter
unika
förunderliga
men ni ser oss i svart
en färg, ett ord
som vi ryser åt
så vi går klädda i grönt
ingen vill hälsa på
i detta ödsliga land
där vi talar med
miner
gester
och stötar på varann
och så lever vi
dag ut
och dag in
utan att ha yttrat
ett enda ord
av glädje
|
|
|
|
