Självmordsbarn Del9 |
Öhm...hej? XD jag hade tänkt att typ börja lite smått på självmordsbarn igen...så...här kommer väl en mindre bra del, även om jag är nöjd med slutet :> *harklar mig* så..kommentera om jag ska fortsätta :) inga tjuvläsare! XD
(Rocky)
Jag visade henne in i vårat lilla hus, hon tittar sig storögt omkring och jag kan inte annat än att le åt henne. Att någon jag känt i bara några timmar kan få hela min kropp att skälva är för mig en gåta, men jag tycker om det. Jag visar henne det lilla men moderna köket. Det stora vardagsrummet med otympliga möbler. Allt är ljust och beige, Amanda rynkar på näsan. Det verkar inte vara hennes stil. Tillsist går vi in i mitt mysiga krypin, ett rum i svart som mammas kille brukar säga. Och visst är det mycket svart men jag älskar det! I ena hörnet står datorn på ett litet skrivbord, en garderob i ena hörnet, svarta panelgardiner och en säng längs med en av väggarna. Det är inte stort och inte fint, men det är mitt. Vi sätter oss på sängen och pratar om allt, om oss själv och om hur trassliga familjeförhållanden i båda kommer ifrån. Allting känns så självklart, som att det alltid var menat att vara såhär. Jag vet inte varifrån jag får modet, modet att berätta om det som ingen annan någonsin vetat om. Min djupaste bevarade hemlighet, min stora förfäran i livet, men ändå min livlina. Amanda tittar förfärat på mig och det blänker till i hennes tårade ögon, hon tar min hand och håller den hårt. Vi pratar en stund till och jag känner att vi är så lika. Jag är villig att visa mitt innersta för Amanda, om hon tar emot mig. Hon sitter så tryggt där i sängen och ser ut som hon alltid har bott här. Det är något magiskt med hennes ögon, jag tycker verkligen om henne. Hon tittar på mig med en stadig blick, och hennes min är väldigt seriöst när hon med låg röst frågar mig.
-Är du okey med det här då? Hon tittar fundersamt på mig med en viss oro i blicken
-Om du är, är jag. Svarar jag tyst och jag känner hur jag rodnar igen…
(Amanda)
Han visar mig in i deras hus och jag får se det moderna köket vardagsrummet med dom hiskeligt fula möblerna, jag undrar vem som kan ha sådan förfärlig smak och rynkar på näsan. Hela huset är ljust stort och fult och jag förstår inte hur Rocky kan trivas… tills vi kommer in i hans rum. Det är litet svart och mysigt, jag faller direkt. Här inne kan jag vara för alltid. Vi började berätta om oss själva och jag lade snart märke till att vi hade trasiga uppväxter båda två. Vi var lika från insidan och ut och jag kunde inte säga mer än att jag tyckte om honom. När Rocky började berätta om sina problem, så förstod jag verkligen att det var hans bevarade hemlighet och jag blev berörd över att han vågade berätta för mig. Samtidigt undrade jag hur en sådan vacker person kunde vara så trasig, så förstörd. Kanske var det mobbingen som pågått sedan unga år, det var ju mitt stora problem i alla fall. Det var dom idioterna som gjorde att jag spydde upp allt jag åt! Jag ville duga, jag ville passa in men det kunde jag aldrig göra… Jag tänkte förvånat på hur jag hade behållit pizzan, mitt sista firande var det tänkt. Men nu kände jag ångesten komma krypande. Jag tog Rockys hand och höll den hårt. När han frågade om jag ville dela det med honom, om jag ville hjälpa honom, och så klart ville jag det. En dag skulle jag berätta för honom om mina problem också, men inte än, inte idag.
-Är du okey med det här då? Jag tittade oroligt på honom.
-Om du är, är jag. Svarar han tyst och jag ser hur han rodnar.
Jag släpper hans varma hand och ser hur han sakta tar av sig sin tjocktröja, jag spärrar upp ögonen och känner hur tårarna börjar komma. Rockys underarmar är bara ärr, ärr och sår. Från handlederna upp till armbågen. Jag ser hur hans ögon tåras och när jag tar honom i min famn orkar han inte hålla tillbaka dom längre, han gråter hejdlöst och det rinner svarta tårar nerför mina kinder. Det var dom! Det var dom som hade förstört honom! Det var deras fel att Rocky var trasig, både på insidan och utsidan. Mina fingrar grävde in i hans svarta hår och jag drog in hans doft… Min älskade Rocky, jag ska göra dig vacker.
Inte så lång, förlåt<3 Men kommentera gärna och läs de andra delarna om ni inte gjort det 8D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | luft - 15 maj 09 - 14:27- Betyg:  | NU HAR JAG LÄST ALLA DELARNA
DU SKA GÖRA EN TIA NUU SNÄLLA (a)
<333 | | missyou - 24 apr 09 - 18:11 | söööft <tre
plz plz plz plz mejla nästa | | 95an - 23 apr 09 - 17:47- Betyg: | | faan vaa cool !! mejla när nästa del kommer !!! |
|
|
|
