Udda & Utsatt || TvÅ || [del.16] |
Datorn har varit och är fortfarande cp, så det har varit svårt för mig att kunna ladda upp en ny del.
// Polly
Udda & Utsatt || TvÅ || [del.16]
(Oliver)
- Tja snyggingar, sa Oliver självsäkert, då han och Lucas gick fram till de två tjejerna från Lucas klass.
Sandra och Josefine smålog lite och fick sen fram en varsin generad hälsning.
Oliver log och betraktade Sandra och Josefine, som han bara hade träffat ett par gånger förut.
Sandra hade långt, mörkbrunt hår, antagligen var det löshår och gröna ögon. Hon var klädd i en kort, svart jacka, svarta leggins och en vit tunika. Hennes ansikte var fullt av foundation och hon såg ut att ha sminkat sig med flera lager av mascara,rouge och läppglans. Oliver tyckte att hon såg mer sexig än söt ut.
Josefine däremot, var söt. Hon hade naturligt blont hår, det såg i alla fall ut så och bruna ögon.
Hennes klädsel bestod av en likadan jacka som Sandra, och ljusblåa, tajta jeans. Josefine hade inte lika mycket smink som Sandra, bara foundation och lite kajal.
Oliver, Lucas och tjejerna hade bestämt att de skulle mötas nere på stan, men det var lite småkallt ute, så de skyndade sig bort mot närmaste affär, som var Hemköp.
- Jag måste få ta en bild på er, sa Oliver krävande till Sandra och Josefine, då de var framme vid godisavdelningen och slet fram sin mobil ur byxfickan.
- Okej, visst, sa Sandra och ställde sig bredvid Josefine framför smågodiset. Båda två plutade med läpparna då Oliver knäppte av några bilder och Sandra gav Josefine en liten skämtsam puss på kinden.
Oliver log belåtet då han kollade igenom resultatet av bilderna, Sandra och Josefine var verkligen snygga, han skulle ladda upp bilderna på bilddagboken, för att göra sina kompisar riktigt avundsjuka. Särskilt Peter och Edvin, som aldrig hade fått umgås med så snygga tjejer som Sandra och Josefine ...
Oliver köpte ingenting på Hemköp, men Lucas köpte cola, sen bjöd han Sandra och Josefine på godis.
Han köpte även en cola till Oliver, eftersom han inte hade några pengar med sig.
Sandra, Josefine, Lucas och Oliver gick hem till Lucas och olyckligtvis, så hade Lucas bror Pontus kommit hem, han såg rasande ut och måste antagligen ha upptäckt att det fattades pengar från honom.
- Dig vill jag snacka med sen, Lucas, sa han sammanbitet, då Lucas, Oliver, Sandra och Josefine tog av sig sina ytterkläderna i hallen. Lucas ryckte på axlarna.
- Okej, sa han ointresserat och fortsatte sen in på sitt rum. Pontus blängde på Oliver när han passerade honom tillsammans med Sandra och Josefine, men Oliver ignorerade honom. Han visste att Pontus inte tyckte så bra om honom och han tyckte inte så bra om Linus heller för den delen, de två gick på samma skola ...
(Aaron)
Så fort Aaron, Jimmy och deras farmor var framme vid vårdcentralen, så togs Aaron och Jimmy till ett separat rum för att bli undersökta. Personalen på sjukhuset hade blivit informerade om vem som hade tillfogat Aaron och Jimmys skador och de ville vara säkra på ifall Jimmys sår på ryggen var infekterade eller inte.
Deras farmor väntade i väntrummet.
- Kan du vara snäll och ta av dig tröjan ?? frågade den kvinnliga läkaren som hade tagit med Aaron och Jimmy till rummet vänligt. Jimmy suckade lågt och stirrade envist ner i golvet, samtidigt som han långsamt drog av sig sin huvtröja och det ärmlösa linnet som han hade under. Aaron tittade bort och läkaren flämtade till.
- Oj då, det här ser inte bra ut ... sa hon bekymrat. Kan du sätta dig på britsen där borta så länge, så kommer jag snart tillbaka. Hon nickade åt en brits, som stod i ena hörnet av rummet och Jimmy slog sig olyckligt ner där.
Läkaren lämnade rummet och Aaron vände sig långsamt till Jimmy.
Sedan gick han fram och satte sig bredvid honom.
- Hur är det, Jimmy ?? frågade han försiktigt och Jimmy log ett leende som verkade vara en aning ansträngt.
- Bra, sa han sen. Vi slipper ju träffa det där äcklet igen. Aaron nickade sakta.
- Mm ... sa han. Hoppas att vi får bo hos mamma.
- Verkligen, instämde Jimmy. Förresten, har du något för dig sen när jag ska till Olivia ?? Så att du inte är ensam ...
- Jag tror att jag ska vara med en kompis ... sa Aaron och kom och tänka på Winston, Markus och Jack.
Om nu någon av de vill vara med mig ....
- Det vill de säkert, sa Jimmy uppmuntrande. Och farmor kan säkert tänka sig att skjutsa dig till den du ska va med.
- Aa ... sa Aaron och tog fram sin mobil. Vem skulle han smsa ?? Han kanske skulle ta och börja med Markus ...
Hej Markus, kan vi va?, skrev han, men han skulle aldrig våga fråga det i skolan, eftersom han då måste se Markus reaktion och det skulle vara pinsamt.
Han la tillbaka sin mobil i byxfickan och det dröjde inte länge förrens den kvinnliga läkaren kom tillbaka.
Aaron kunde se på hennes namnskylt att hon hette Camilla.
Camilla kom fram till Aaron och Jimmy och hon hade några flaskor med någon slags salva eller nåt medel i med sig.
- Dina sår är infekterade, förklarade hon, med blicken fäst på Jimmy. Så vi måste behandla de med en gång, så de får chansen att bli läkta.
- Okej ... sa Jimmy tveksamt och Camilla log lite åt honom.
- Det kommer bara att svida lite när jag smörjer in de med det här, sa hon och visade upp flaskorna.
Men det kommer garanterat att hjälpa och du slipper smärtan som du lär ha fått stå ut med tidigare ...
Hon tog på sig ett par plasthandskar och tryckte sen ut lite av innehållet ur en av flaskorna i handen.
Jimmy ryckte såklart till då hon började smörja in hans sår med salvan och det syntes på honom att det gjorde ont, men han verkade göra allt han kunde för att se så oberörd ut som möjligt.
Då Camilla hade smörjt in alla Jimmys sår med de olika salvorna, så gick hon för att hämta några förband.
- Såren måste plåstras om, förklarade hon. Och du får under inga omständigheter ta bort förbanden, de ska sitta kvar ett tag, så det är bäst att du undviker att duscha under den närmsta tiden. Men om du nu skulle få för dig att vilja göra det ändå, så var snäll och undvik att något vatten kommer i kontakt med dina sår, för då kan förbanden lossna.
Jimmy nickade förstående.
Aaron vände bort blicken då Camilla började sätta dit förbanden över Jimmys sår, för han ville inte se.
Han kände sig illamående och det blev inte bättre av att han såg var rinna från Jimmys sår.
Camilla gav honom en blick.
- Jag förstår att du inte gillar blod ... sa hon vänligt. Men jag är snart klar.
- Då var det din tur då, sa Camilla efter en stund och Aaron skakade på huvudet.
- Det behövs inte, sa han. Jag har inte så många sår ...
- Det är nog ändå bäst att jag kollar efter, fortsatte Camilla. Kan du ta av dig tröjan ??
Aaron drog motvilligt av sig den och Jimmy själv tog på sig sitt ärmlösa linne och sin huvtröja.
Eftersom Aaron skämdes så mycket över sin mage och såg anorexiasmal ut och inte var vältränad, som de flesta andra killarna i hans ålder var, så döljde han den med sin tröja.
Camilla kontrollerade såren på hans rygg och nickade sen sakta.
- Du har tur, sa hon. Dina sår är inte infekterade. Aaron drog snabbt på sig tröjan igen och Camilla synade hans ansikte ingående.
- Hur länge har du haft de där stygnen vid ena ögonbrynet ?? undrade hon.
- Några månader kanske ... sa Aaron ovetande, eftersom han inte visste exakt. Han ville inte tänka på det som hade hänt då han hade fått det där såret vid ena ögonbrynet, eftersom det hade varit hans allra första, men antagligen inte sista självmordsförsök ...
(William)
- William, är det du ?? frågade Williams mamma Alice, så fort William kom innanför dörren där hemma.
- Mm, hej ... sa William trött och började ta av sig sina ytterkläder. Alice kom ut i hallen till honom och Williams
12-åriga lillasyster Rebecka var också med.
- Det är ingen mening att du tar av dig ytterkläderna, sa Alice. Vi ska iväg till Jönköping om bara en liten stund.
William stönade högt.
- Varför måste jag följa med ?? frågade han surt. Jag pallar fan inte ...
- Svär inte inför Rebecka, William, sa Alice varnande. Och ja, du måste följa med, vi ska titta på skor, du behöver också nya.
- Nej, det behöver jag inte, protesterade William. De jag har nu duger perfekt. Alice skakade på huvudet och började ta på sig sina ytterkläder, Rebecka tog också på sig.
- Du kan inte ha joggingskor mitt i vintern, sa Alice avfärdande. Du behöver ett par ordentliga skor.
William himlade med ögonen.
- Men jag ska ju va med Peter och Edvin ju !! utbrast han irriterat. Jag har inte tid med att leta runt efter skor.
- Du får vara med de sen, sa Alice kort. Du ska med till Jönköping och så är det med den saken.
William var nära att skrika högt, men tog sen motvilligt på sig sina ytterkläder igen, samtidigt som han blängde illvilligt på sin mamma.
Hoppas bara att det gick fort att köpa skor, för William hade faktiskt viktigare saker för sig ...
- Vart ska du nu då ?? frågade William förvånat, då Alice svängde åt ett annat håll än det som Jönköping låg åt.
- Hämta upp Hanna, förklarade Alice. Hon ville också följa med.
- Hanna ?? sa William missnöjt. Snälla, låt mig slippa !!
Rebecka, som satt bredvid William i baksätet skrattade till och William gav henne en varnande blick.
Hanna var Williams och Rebeckas halvsyster och hon var 18 år. Hon var deras pappa Davids dotter, som han hade fått med sin förra fru, innan han träffade Alice.
För det mesta kom William bra överens med Hanna, men han störde sig på att hon höll på och reta honom för att han var yngre än henne, han tålde inte sånt.
- Men det är väl inget fel på Hanna ?? sa Alice förvånat och såg på William i backspegeln.
- Hon bara retar mig hela tiden, mumlade William surt.
- Äh, det är väl inget att bry sig om ?? sa Alice glatt. Nu ska vi ju ha en trevlig dag i Jönköping allihopa.
William suckade.
- Pappa slipper ju ... sa han avundsjukt.
- Men han jobbar ju, sa Alice frånvarande. Han får följa med en annan gång.
William motstod frestelsen att börja protestera igen och lutade sig istället bakåt i baksätet. Det var lika bra att han höll tyst, han skulle ju ändå bli tvungen att följa med. Men om han inte skulle hinna va med Peter och Edvin då han kom hem, så skulle det bli synd om hans mamma, det var ett som var säkert ...
(Winston)
Winston och Wilma kollade på Fucking Åmål i Wilmas vardagsrum nu och det var nästan alldeles mörkt i rummet.
Varken Winston eller Wilma sa någonting och Wilma verkade vara så inne i filmen, att hon inte märkte hur tyst det egentligen var. Winston var glad att det inte var så ljust i rummet, för då skulle Wilma utan tvekan se hur röd av förlägenhet Winston var i ansiktet och då skulle han skämmas ihjäl ...
- Vill du ha mer läsk, Winston ?? frågade Wilma vänligt och Winston gav Wilma en snabb blick.
- Det behövs inte, sa han och log lite. Wilma log tillbaka och hällde istället upp lite mer cola åt sig själv.
Hon drack en klunk ur sitt glas och ställde sen ner det på tv-bordet, innan hon vände sig till Winston som satt till vänster om henne. Sen tog hon hans hand i sin och Winston blev ännu mer förlägen, samtidigt som han hoppades innerligt på att han inte hade handsvett. Wilma bara log åt honom.
- Jag tycker om dig, Winston, sa hon sen och Winston trodde att han hade hört fel. Kunde han verkligen ha sån tur att Wilma tyckte om honom på samma sätt som han tyckte om henne ??
Han såg generat ner i golvet.
- Jag ... tycker om dig med ... fick han fram, med ynklig röst och Wilmas ansikte sprack upp i ett leende.
Hon smekte hans hand lite och Winston var helt övertygad om att han aldrig i hela sitt liv hade känt sig så här lycklig och belåten ....
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | RedOceania - 14 maj 09 - 19:40- Betyg:  | Ja det var en bra del. :)
Ska läsa resten senare...
Tycker inte riktigt om att Winston och Wilma ska bli ett par. Det känns lite som att det är stelt mellan dem och det kan vara så att hon utnyttjar hans blyghet... Men, ja.
Får väl se hur det blir senare.
/T | | Harrypotterlover - 28 apr 09 - 18:42- Betyg: | Du skriver fängslande :D Har inte haft dator så har inte kunnat läsa denna. Hatar det :| Nåja :) Gillade denna del skarpt. Nu börjar alt vända för vissa ;)
//Sara | | _mos_ - 19 apr 09 - 22:44- Betyg: | | jättebra as always :) | | sandruskapuska - 19 apr 09 - 18:26- Betyg: | bra =) Men lite grejer att kommentera
en grej var det att "Jimmy ryckte såklart till då hon började smörja in...! det där såklart känns lite, hum, a, fel.
Sen en annan var att om stygn inte tas bort från kroppen (vilket oftast görs efter en vecka eller lite mer) så tränger kroppen ut tråden.
Men det sista gör hela 10 dagars väntan värt besväret. mass sött asså<3 | | Qwjag - 19 apr 09 - 11:38 | aaw va gulligt med winston och wilma :)
va bra att jimmys sr äntligen får ta å läka (y)
mejla gärna nästa :D:D | | hooppsan - 19 apr 09 - 09:33- Betyg: | | så jävla bra är den :D<3 | | Toker - 19 apr 09 - 01:32 | I löööv this! Massa mycket bra! :D
Mailmailmail (Y) | | Ciissii - 18 apr 09 - 20:16 | | skit bra :D | | gbg_95 - 18 apr 09 - 19:23 | Äntligen kommer en ny del, har saknar den här!^^
Åå tur för Winston <3 Och det där i sjukhuset måste verkligen ha gjort ont :/
Jättebra skrivet, och den här delen var riktigt lång :) | | purs_08 - 18 apr 09 - 19:19- Betyg: | | naaw winston e så gullig...mejla nästa <3 | | _alone_ - 18 apr 09 - 15:24- Betyg: | | sååå jävla bra!!! man blir ju fängslad av den :P hehe ^^ | | snovit1 - 18 apr 09 - 13:34- Betyg: | Denna del var liksom. Ja jag vet inte
Gudomligt bra! | | PlEaSeKiLlMe - 18 apr 09 - 12:32 | | SKITBRA <333 JAG MENAR DET, DET VAR JÄTTE BRA :D |
|
|
|
