~ Keep breathing for me ~ Del 12 - SPECIAL |
Okej, det blev ändrade planer i helgen så jag fick tid att skriva ;)Så här kommer en specialdel där Cat är huvudpersonen, Cat berättar och det är Cats tankar och hennes liv ni får ta del av här. Den här specialen driver egentligen inte själva handlingen framåt, men den är med för att man ska förstå bättre. Hoppas ni ska gilla den!! :DD ENJOY!
Jag kommer ihåg den tiden då mamma var vacker. Då hon brukade sitta i timtal framför spegeln och beundra sin spegelbild, låta hårborsten flyta hundra tag utmed hennes långa, korpsvarta hårsvall som hon alltid bar i en stram hästsvans om veckodagarna, och sen lockade till helgerna då det vankades fest. De fylliga läpparna pryddes med diverse läppglans eller läppstift, som framhävde dess mjuka, kurviga form och gav ett inbjudande intryck. De stora, rådjursögonen – som hos en vild hjort! som folk brukade säga – pryddes med svart maskara och mörk kajal, som gav intrycket av en farlig gudinna som förförde och förstörde. På de höga kindbenen placerades rouge och i sin helhet var hon den vackraste kvinna jag visste. Jag brukade sitta ihopkrupen en bit ifrån henne och betrakta hennes långa morgonritualer, se på hur hon prydde sin kropp i ett desperat försök att sen kunna härma detta, och glodde avundsjukt på hennes rundade byst som jag i hemlighet också önskade mig.
”En dag, Cat min vän”, brukade hon säga med sin melodiska röst. ”En dag ska jag göra dig till en prinsessa. En dag kommer du att bli som jag, utvecklas som jag. En dag, min flicka, kommer du bli en slående skönhet!” Och så slog hon armarna om mig, lyfte mig i luften och snurrade runt mig tills jag kiknade av skratt. Och mitt mörka, långa hårsvall fälldes ut och svävade efter mig som ett mörkt och mjukt täcke. Och i hennes mörka ögon fann jag kärlek och omtanke, och naiv som den fyraåring jag var trodde jag det skulle vara för alltid.
Det hade alltid varit mamma och jag, pappa stack redan innan jag föddes. Och jag hade redan lärt mig att hata honom; så vid en ålder av fem blev min blick lika svart som mammas så fort hon förde hans namn på tal. Men för det mesta kallade hon honom bara för ”den sabla skitstöveln”. Så om mina vänner frågade mig vad min pappa hette svarade jag alltid ”den sabla skitstöveln”.
När han sen dök upp efter min femte födelsedag och krälade i stoftet för mamma, trodde jag naivt att hon självklart skulle göra som hon sagt åt mig att hon en dag skulle göra om han kom tillbaka: sparka ut honom med skallen före. När jag sen gömde mig i garderoben i deras sovrum för att se dem göra upp, blev jag som paralyserad av skräck när jag såg mamma förändras. På en sekund gick hon från mäktig och rak i ryggen, till en kvinna utan någon stake alls. Hon fnittrade som en nyförälskad tonåring, klängde och kråmade sig för honom, och jag äcklades av hur hans blick girigt slukade hennes kropp, och när han sen tog henne i sin famn och kysste henne så hårt att jag trodde hon skulle skrika av smärta, ville jag kräkas. Resten av akten vände jag mig bort från; jag kunde inte se henne svika mig, svika oss.
Från den dagen krossades mina barnsliga drömmar lika lätt som man stampar på en fjäril. Pappa visade sig vara en tyrann som hade för vana att komma hem från jobbet och ge mamma en rejäl omgång, en omgång som fick henne att komma krypandes till mig och gråta som ett barn i hopp om att jag, hennes dotter på fem år, skulle trösta henne. Hon gick från vacker till förskräcklig. Det svarta tjocka håret blev tunt, slitet och trassligt, de bruna ögonen förlorade sin glans och hon tappade otroligt mycket vikt, blev blek och glåmig, tyst och försynt med ständiga blåmärken över kroppen. Hon kom att bli en levande död som strök genom huset, hela tiden hukandes inför min far. För mig kom han att förbli ”den sabla skitstöveln”.
Efter tre år kom jag att bli åtta, och ingenting var som jag mindes. Pappas makt hade växt sig så stor att mamma numera låg inlåst på sitt rum och sov samt käkade tabletter i drivor, allt medan pappa schabblade bort alla pengar på sprit och droger. Själv spenderade jag mina dagar ihopkrupen under min säng darrande av skräck över att höra honom komma hem, sen mammas skrik och gråt och hans iskalla skratt. Den mannen var ett monster. Så därför sörjde jag aldrig; sörjde aldrig hans bortgång. När jag hörde smällen en dag, när jag lämnade min plats under sängen och rusade ner, skräckslagen över att min mor lämnat mig, när jag på spinkiga ben stapplade in i vardagsrummet och såg allt blodet, grät jag inte ens. Tyst stod jag bara och stirrade på den kroppen som tillhört min far, stirrade på det sprängda huvudet, på blodet som stänkt på väggarna, på geväret i hans hand, på hur det röda färgade mitt liv. Och jag kände ingenting.
Adrian hette han, Adrian, Adrian, Adrian. Och han var inget annat än en helt vanlig människa. En helt vanlig människa som förstört hela mitt liv.
Jag ser dig, pappa, jag ser dig nu och alltid! Och jag skrattar, pappa, skrattar dig rätt upp i ansiktet! För du dödade henne, pappa, dödade henne inifrån och ut. Och en dag ska jag få min revansch, pappa, en dag ska jag ställa mig på din grav och skratta som en hyena.
Cats dagbok – urklipp 1
Jag har ont mellan benen. Och inte sådär lite ont heller; sjujäkla inihelvetes förbannat fanatiskt jävla SKITONT, har jag. Sådär att det bultar ända upp i magen på mig och gör mig illa. Hade jag inte vetat bättre hade jag gissat på att jag var gravid...igen. Nåja, man ska inte gråta över spilld mjölk – i så fall hade jag fått gråta hela mitt liv, och jag gillar inte att gråta – och dessutom tror jag skitungen har det bättre i himlen eller var fan den nu befinner sig. De andra tror mig inte, men jag vet att det var en flicka. Och hon hade blont hår, inte såhär häxsvart som mitt, utan blont. Och hennes ögon var mörka; mörka likt mina.
Nellie. Nellie hade jag döpt henne till om hon fått leva. Och jag skulle ha skött om henne bra, eller ja, i alla fall så bra som jag kan. Hon skulle ha fått käk varje dag, ren blöja och mjukt hår. För jag är inget monster, jag kan barn okej!?
Men ja, man ska inte gråta över spilld mjölk. Hon har det bra i himlen, min Nellie. Sjunger med änglarna och dansar salsa med Gud. Även om jag nu inte tror på Gud. Han är en idiot, en stor idiot med vitt skägg och tuppkam. Och han hatar tydligen mig, annars hade han inte gjort såhär. Men det är lugnt, jag hatar honom också. På det viset kan man ju se det som att vi har ett väldigt seriöst förhållande.
Men i alla fall så har jag ont mellan benen! Ont som fan och ingen bryr sig! Inte för att jag direkt är förvånad, för vem skulle bry sig? Morsan, Jesse, han som knullade mig? Knappast. Morsan ligger ju bara på sitt rum, har inte sett röken av hennes bleka ansikte på säkerligen fem dagar nu. Undrar om kärringen ens går upp för att skita eller om hon gör det i sängen. Jag har i alla fall inte sett henne gå på dass en enda gång, inte heller äta eller dricka. Kanske hon har dött där inne, whatever. Jag bryr mig inte! Inte ett skit, inte en nanosekund bryr jag mig! Hon har sig själv att skylla, bara sig själv, jag bryr mig inte, skit på dig skitkärring!!!
…
…
…
Älskar du mig ens, mamma?
Jesse då, han är ju för fan bara sex år! Sex år och en liten ängel; vi har det faktiskt bra Jesse och jag. Blont som en lintott och mörka ögon likt morsan och mig. Det blonda är från farsan hans – jävla idiot! Jag ska pissa på honom en dag, eller skita i hans chokladpudding. Något ska jag i alla fall göra, och det ska göra ont på honom! Lika ont som i Jesse alla de tusen gånger jag haft honom gråtandes i min famn då han frågat mig vad det är för fel på honom som gör att varken morsan eller farsan hans vill ha honom. Men jag vill ju ha honom! Han är den bästa lillebror i hela världen, och lätt den snyggaste, hallå! Han är en sån där ”en på miljonen” med nog världens största hjärta. Jävla skit egentligen att han skulle ha oturen att hamna här. Kanske han egentligen skulle joinat min Nellie i himlen, för fan ska veta att han haft det bättre där.
Fast jag skulle sakna honom – han är ju allt jag lever för! Min söta lillebror med rosiga kinder och mörka, stora ögon och blonda, väldoftande hårsvall. Min lilla magra ängel som jag fan är morsa åt numera. Någon måste ju ändå se till att ungen får käk och är ren i kläderna. Men mager är han…som en jävla sticka…
I alla fall skulle han inte bry sig; om min smärta mellan benen alltså. Dessutom klarar han inte blod, svimmar som en jävla tjej. Hade jag visat honom hur blodiga mina trosor är skulle han bara börjat grina och rullat ihop sig till en boll. Inte för att jag är bättre, jag grinar ju fan jag också. Jävla mes jag är, misslyckad, fail, whatever! I alla fall knullade den där jävla idioten jag inte minns namnet på mig, och nu blöder jag som en gris och har ont och inga värktabletter finns det hemma! Morsan har väl käkat upp alla, jävla svin. En dag ska jag pissa på dig också, mamma, hör du det, va!!!?
Cats dagbok – urklipp 2
Ibland brukar jag sitta i fönstret och titta ut på stjärnorna. Jag roar mig med att kolla efter alla stjärnbilder – speciellt Pegasus, mamma visade den alltid för mig varje stjärnklar kväll när jag var liten och hon var frisk – och sen vinkar jag åt dem fast jag är för gammal för det. Sover Jesse hos mig brukar jag låta honom sitta i mitt knä och luta huvudet mot mitt bröst, medan jag pekar ut världen ovanför för honom. Och jag tror han gillar det. Han blir så lugn då, slappnar av i hela kroppen och slutligen brukar han somna. Ibland får jag dock chansen att berätta en godnattsaga för honom, och det tycker jag om! Mamma sa alltid att jag hade väldigt livlig fantasi som liten, men den har visst hållit i sig. Vet inte hur många sagor Jesse fått höra om drakar, alver, spöken, troll och älvor, men han blir alltid sådär lugn i kroppen av det och jag gillar att se honom lugn. Vissa människor är så himla vackra när de är lugna; Jesse är en sån person. Till skillnad från mig är hela han vacker; inifrån och ut.
Jag älskar dig mest i hela världen, lillebror!
Cats dagbok – urklipp 3
Är jag lik henne? Kommer jag att sluta som henne både till utseendet som till livsödet? Är jag menad att bli skit bara för att hon är det och farsan var? Är det menat att jag också kommer bli mager som en sticka och hasa runt i säckiga kläder som för länge sen tappat både passform, färg och goda lukt? Är det mitt öde att få knotiga axlar och utstickande kindben, blek och gulaktig hy med insjunkna ögon, febrigt utseende, flottigt, tovigt och trassligt hår med kluvna hårtoppar och en ständig stank av alkohol och cigarretter? Kommer jag att dö redan innan min kropp gör det?
Hon visade sig idag så jag vet nu att hon lever. Kärring. Jävla kärring… Ful som stryk är hon och stinker som ett sabla utedass. Och så hasar hon fram; JAG HATAR PERSONER SOM HASAR! Hon hasar sig fram som ett spöke genom den där korridoren som leder till toan, och där inne satt hon i säkert en kvart, men kom ut fortfarande i samma stinkande form. Jag ville kräkas på henne när hon visade sig för mig.
När åt hon senast? När drack hon senast mycket vatten? När såg hon senast normal ut? Vart tog den där mamman jag minns från förr vägen? Mamma, kommer du ihåg mig? Mamma, ser du mig, Cat, när du ser mig i ögonen och din blick är död? Eller ser du en vägg, ett spöke, ett minne från ditt förflutna? Varför lever du ens längre, mamma, varför ger du inte bara upp?
Cats dagbok – urklipp 4
Vem är hon? Vem är hon den där smala, långa tjejen med sitt blonda, långa hårsvall, sina stora, förskrämda och alldeles fantastiskt blåklintsblå ögon? Vem är prinsessan med den ljusa hyn som inte säger ett ord mer än hon måste, som gömmer sig för världen och ber om ursäkt för sin blotta existens? Vem är gudinnan som doftar som en blomsterträdgård och som får mitt hjärta att kurra som en kattunge när jag vistas i hennes närhet?
Vem är denna Kimberly Brie?
Cats dagbok – urklipp 5
Jag håller ditt porträtt i handen och det tröstar mig – din målning av mig. Jag följer linjerna med ena fingret och försöker se det vackra i bilden som du tydligen sett i mig. Men jag får inte ihop det, det funkar inte för mig älskade Kim. Hur kan du ge mitt hår sån otroligt form och ett sånt liv? Hur kan få du mina mörka ögon att gnistra som om du placerat världens alla stjärnor i dem? Hur kan få då min hy så lysande, mina former så mjuka och helheten så gripande fantastisk?
Hur kan du få mig att gråta bara jag tänker på dig?
Utan dig skulle jag nog drunkna, och jag vet inte ens hur du gör det! Jag tycker inte om människor, jag hatar dem ärligt talat! Jävla falska idioter med noll på insidan som bara vill förpesta andras liv. Eller sätta på dem. Samma sak. Yeah.
Jag kan inte känna värme eller kärlek, möjligtvis bara för Jesse, men det är en annan sak för han är liksom mig, så man kan inte räkna med det. Men inte andra, går inte, bara är så, deal with it.
Ändå vibrerar hela mitt väsen när du är med mig, och jag dör, faller och svävar när du rör vid mig eller ger mig ett av dina vackra leenden. Vet du om hur ofantligt vacker du är, Kimberly?
Så kanske skulle jag drunkna utan dig, eller famla i mörkret och inte hitta ut. Jag har inte haft meningslöst sex eller supit mig full, drogat ner mig tills jag ser stjärnor eller slagit någon sen du kom in i mitt liv, och varför vet jag inte, Kim. Du väcker saker i mig jag inte kan förklara, saker jag inte ens vet om jag vill försöka förklara eller förstå. När dina blå ögon ser på mig smälter jag som en snöfläck i juli, när din hud vidrör min splittras jag i tusen små atomer som virvlar ut och vill skratta ikapp med solen. Om jag en dag får röra dina läppar med mina tror jag att jag kommer dö, Kimberly. Fångar du mig om jag faller?
Cats dagbok – urklipp 6
Jag har aldrig varit kär i någon. Och jag umgås inte i kretsar där folk ”blir kära”, för jag tror inte på kärlek och får det bevisat hela tiden att det inte existerar. Det finns bara hat, och lidande – om nu man inte kan kalla det kärlek, jag vet inte. För hade Jorden varit fylld med kärlek hade vi levt på en bättre plats och haft bättre liv, och vi hade skrattat varje dag och alla hade mått bra. Som en enda stor familj. Som det är nu är vi alla splittrade i miljoner bitar, förvirrade och ensamma. Man vandrar ensam på livets trassliga stig. Så vart är då kärleken? Like gone.
Folk i min värld ser allt som sex, jag är inget undantag. Man ligger med varandra, hårt och brutalt för att få utlopp för sin frustration, sen går man skilda vägar och ignorerar varandra för en hel livstid. Man dricker, man slåss, man röker på så man kan uppleva det där Paradiset alla snackar om, sen sover man av sig ruset i en fyllecell eller i någons säng. En säng med en invånare vars namn man aldrig lärde sig. Kille som tjej, kvinna som man, betyder inget för mig. Det är ju trots allt bara sex.
Men i dina ögon blir jag hel, i din närhet vill jag ändra mig. Jag vill förbättra mig, jag vill duga för dig. Jag vill att du ska se mig och tycka om det du ser, jag vill att du ska vara lycklig. Dina tårar och din sorg som förmörkar din själ skär mig i bitar, tills jag ligger splittrad vid dina fötter och gråter för dig. Din själ är så sorgsen, min ängel, vill du att jag ska göra den hel?
Du är en ängel, du är sänd från ovan. Jag vill röra ditt blonda hår, jag vill smaka din hud, jag vill känna dina hjärtslag smälta samman med mina. Men vill du tillåta mig till det, Kimberly? Vill du tillåta mig att älska dig?
Kärlek, jag vet inte, aldrig känt det tror jag. Men är det kärlek om man känner sig hel hos en person, känner att man skulle kunna dö för denne? Är det kärlek om man smälter så fort den andre ger en ett leende, att man svävar om den andres hud rör ens egen? Är det kärlek att kunna ligga sida vid sida och bara se på den andre, vidröra dess kind och fnittra åt vad den säger? Är det kärlek att känna sig halv utan den andre, att endast i dens närhet kan man bli hel igen?
I så fall älskar jag dig.
Ja, hoppas ni tyckte det blev bra ändå fast det egentligen inte driver själva handlingen framåt, utan bara var ett litet inhopp för att förklara mer om Cat :) NI FÅR GÄRNA KOMMENTERA, EHÖ! :DDDDD
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Jakktar - 4 aug 09 - 20:50- Betyg:  | Jag läste inte riktigt allt (förlåt)
Men det jag läste (det mesta =)) var SJUKT BRA. Ville bara säga det. Bli författare dude, sluta aldrig skriva. Lova det. | | sandruskapuska - 8 maj 09 - 04:54- Betyg: | Aaaaw
asflabb med "Men ja, man ska inte gråta över spilld mjölk. Hon har det bra i himlen, min Nellie. Sjunger med änglarna och dansar salsa med Gud. Även om jag nu inte tror på Gud. Han är en idiot, en stor idiot med vitt skägg och tuppkam."
lol asså^^ | | NeMriA - 16 apr 09 - 15:17- Betyg: | MEN HALLÅ ELLER O_O
du säger att du dör och återuppstår likt jesus när du läser hello fate, vad är då det här o.o?
jag dog, jag dog, och jag dog igen.
BÄST<3 | | _mos_ - 29 mar 09 - 20:58- Betyg: | har inte haft internet på ett tag, det händer ganska ofta nu för tiden >.>
Men iaf så har jag läst alla nya delar nu och gaaah människa va bra du skriver!
Dina beskrivningar är så vackra!
Mer tack!! | | thaNAMEisPSYCHO - 29 mar 09 - 19:32 | jag älskar dig ännu mer nu.
NEJ, jag avguuuudar dig <3
fasen så jag identifierar mig med cat lixom.,
fasen, SKRIV EN JÄVLA BOk, DU ÄR HELT FANTASTISK.
Fasst jag fattar inte, har cats lillebrorsa knullat henne? XD | | MoRoTpOwEr - 28 mar 09 - 12:36- Betyg: | OMGOMGOMG
DAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAMN
KVINNA HUR I HELVETE KAN DU BA !?
IM DYING ;O
Den är otroligt jag vet fan inte vad jag säga ;O | | LikeBefore - 28 mar 09 - 12:19- Betyg: | Klart vi gillar den!!!!åh jag fick en helt ny bild av Cat och jag gillar den verkligen! omg, llääääänngttarr tills nästa del!!
hihi :D:D:D <3 | | _Live_life_ - 28 mar 09 - 12:16 | oj, shit asså.
Detta var otroligt. Det känns verkligen som om det var Cat
som skrivit det. Det känns som något hon skulle kunna skriva.
Men ändå var det du, eller jag vet inte vem du är, du kanske är
Cat. Jag har kanske ingen aning om vem du är men jag vet i alla
fall att du skriver helt fantastiskt. | | PsychicPlay - 28 mar 09 - 00:43- Betyg: | damn.
sjukt bra. :D
(hej lam kommentar, men jag är så trött. ._. ) | | Mp3 - 28 mar 09 - 00:42 | .. OM VI TYCKTE ATT DET VAR BRA?!?! KLART SOM FAN ATT DETT VAR FANTASTISKT OTROLIGT UNDERBART BRA!
. | | Justmyfault - 27 mar 09 - 23:00- Betyg: | GUD KVINNA!
Så förbannat bra du skriver jänta! :D
jah, vad mer finns det att säga - keep on writing! :) |
|
|
|
