KÄRRINGTRÄET VAFAN! |
- en betraktelse från en idrottslektion.
Förut kände hon ju inte så här som hon gör nu. Då var saker enkla. Då kunde hon stå på idrottsplatsen med händerna i mjukisbyx-fickorna och se ut över grusplanen utan att se det för vad det egentligen är.
Det har ju alltid varit likadant och hennes klass är ju knappast den första. Hon ser det på idrottsläraren. Han heter Björn, och han är trött på livet. Ingen lektion visar hierarkierna så tydligt som idrotten. Sandra tänker att han kanske reagerade först, de första tio åren eller så, men nu har han bara tröttnat.
Brännboll är förnedringssporten nummer ett. Sandra har just sprungit, står längst bak i kön, utmattad, nä inte så jätte. Hon springer bara en sträcka i taget, det gör alla flickor, man får aldrig göra frivarv, det är omöjligt att slå så långa bollar med kärringträet och något annat får man inte ta.
För om man gör det:
”Ta kärringträet, ååååååååh, vad fan, ta kärringträet då! Kärringträet, kärringträet, kärringträet!!”
Sandra blänger längst fram i kön. Varför hamnar Didrik och Karim alltid i samma team? Frågan är inte svår att svara på, det är enkelt. Det är alltid Didrik som får börja välja lag och då väljer han Karim. Eller så är det Karim som är etta välja och då väljer han Didrik. Det är alltid de två, de ser till att det blir så, the dreamteam. Sandra hatar det ordet. Det ger henne kväljningar. Allt det här ger henne kväljningar. Varför måste allt vara så jävla typiskt? Så himla mycket svensk högstadieskola i en trist svennebanan-förort på anabola att man spyr. Att man vill abdikera.
Svett-Dannes tur att slå. Varför envisas han med att vara med på varenda gympalektion när han vet hur det blir? Som om han gillar förnedringen, eller så har han bara slutat bry sig. Han lommar bara fram som en skadeskjuten grizzlybjörn och lyfter upp kärringträet utan att orda. Ingen skriker ens. Alla ute på plan flyttar sig så nära brännplattan som de kan för de vet att han kommer inte skjuta långt och om han mot all förmodan skulle göra det så kan han inte springa fortare än en snigel ändå, för han är så fet och svettig.
Han slår iväg ett slag utan någon inlevelse. Kanske skulle han kunna slå längre om han bara ville men han har redan sin roll i klassen, som ett fetto utan idrottsskills. Han lommar vidare till första konen och Didrik suckar.
”Grymt, Danne, en hel centimeter gick den bollen!”
Några bakom honom i kön skrattar till, men skratten fastnar i halsen för de vet att han kan gå lika hårt ut på dem om de skulle göra något fel. Man vet att han kommer att skrika vafan ta kärringträt då, troru att du klarar det där eller, aaaaaah, brudar!
Och man vet att han kommer att slå bollen så den hamnar långt utanför plan och springa frivarv ackompanjerad av alla andras hejarop. Man hoppas att han någon gång ska misslyckas men om han misslyckas med de två första bollarna sätter han alltid den tredje så att alla andra tappar andan.
Det är så typiskt. Så beständigt. Inget oväntat kan hända. Danne kan aldrig springa frivarv, Didrik kan aldrig träffa bollen fel och få gå till första konen. Han kan aldrig bli bränd heller för han har alltid backup som säger att vafan han va ju visst inne, e ni blinda eller va ere frågan om. Tjejen som gav sig fan på att slå med det runda racket kan aldrig få till en långboll för hon hör bara de irriterade ropen bakom sig om KÄRRINGTRÄET, KÄRRINGTRÄET!
Och Björn kommer alltid att vara upptagen med att laga en trasig kon.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Tirala - 6 jun 09 - 18:42 | | Du är grymt duktig på att skriva! Jag är helt hänförd. Hur kan jag ha missat dig förut? S: | Madvis - 26 mar 09 - 20:24- Betyg:  | Hm... Finns det någon chans att du går på Jättesten?
Fantastisk observation av brännbollsspelets fasor! Mycket underhållande och igenkännande! Minns själv att jag fått "MEN TA KÄRRINGTRÄET DÅ!" repliken några gånger... suck.
Bra skrivet! | | NeMriA - 26 mar 09 - 15:53 | wow alltså :O
jag diggade denna (Y)
och det är sant o.o det är som taget från min skola -.-
<3 | | blackgirl - 25 mar 09 - 17:37 | | den här är verkligen riktigt bra! | | Mp3 - 25 mar 09 - 11:56 | | Av någon anledning så gillde jag den här novellen riktigt, riktigt skarpt! Den berörde verkligen . |
|
|
|
