Hockeyhunkar, fjortisfester och populära brorsor 6 |
Här kommer då del sex :]] på Lias begäran xP haha 8D Början är typ.. aa.. hm.. *tänker*
Händelserik (i) xP
sedan blir det typ mera tankar & nästa kapitel kommer det ännu mera tankar -.-' därför är det ganska trök att skriva (a) så därför går det trökt :>
Stavfel kan också förekomma (a) skriver på den lilla laptopen & har fortfarande inte riktigt vant mig vid den >.<
Oh, yäz! Emma, skyller på en dator >.<
aja, kommentera så blir ja glad (;
Köss :*
del 6
Nicolina
Smärtan han kände gick inte att undgå tack vare hans ansikts uttryck. Jag rusade så fort jag kunde emot honom. Fast det kändes som om det tog evigheter innan jag nådde fram till honom.
"Vad har hänt?" jag har ingen aning om jag viskade orden eller skrek dem, det enda jag vet är att jag någon sekund senare hade armarna om honom. Han besvarade inte kramen och paniken blev större. Jag släppte en aning på greppet om honom och kollade på honom.
"Varför-" började jag genast. Men tystnade tvärt. Hans ögon var helvita, hans pupill och irirs hade försvunnit. Det enda man såg var en liten bit utav hans blåa iris som stack ut uppe vid hans ögonlock. Hans kropp blev slapp, precis som om någon tagit bort alla hans ben ifrån hans kropp. Hans ben vek sig under honom, men jag lyckade fånga upp honom.
"Nick!" sa jag panikslaget, men han svarade inte, "Niklas!" jag skrek. Steg hördes avlägset bakom mig och jag sjönk ihop med Nicks kropp i mitt knä.
"Ring ambulans, hörde jag Robins röst avlägset säga, men jag brydde mig inte. Tårar strömmade ner för mina kinder men jag orkade inte torka bort dem. Niklas medvetslösa kropp som befann sig i mitt knä var det enda som fanns för mig.
Robin
Hon satt där med huvudet begravt i Fredriks axel och med händerna kring hans hals. Han satt brevid henne med armarna om henne och viskade tröstande ord i hennes öron.
Känslor bara vällde upp inom mig. Och ska jag vara ärlig förstod jag mig inte på dem. Självklart kände jag sorg och medkänsla för Nicci, men en hat hade också bildats.
Är jag fortfarande kär i henne?
Snabbt skakade jag på huvudet så att mitt mörkbruna hår flög. Fredrik, som precis kollat upp ifrån Nicci, gav mig en undrande blick men jag ignorerade den och gick tillbaka till mina tankar.
Kan jag verkligen vara kär i henne. Nej, det kan jag väl ändå så inte vara?
Robin, du är inte kär i Nicci.
Varför diskuterar jag mig själv i tredje person? Varför diskuterar jag ens med mig själv? Håller jag på att bli schitzofren?
Flashback Robin
"Duger detta?" Jag vände mig om och fick syn på Nicolina.
"Wow," var det enda jag fick fram och hon skrattade åt mig.
Hon såg verkligen helt otroligt vacker ut.
Hennes överhår var lockigt och uppsatt i någon knut-liknande-grej medans resten utav hennes hår var platt och hängde längs hennes rygg och axlar. En rosa blomma satt som hårsnodd och skulle nog hålla allt på plats, vilket jag såg när hon snurrade runt ett varv.
Hennes kläning var rosa och ett vitt mönster fanns över den. Hon var perfekt sminkad och hennes bara ben var sommarbruna, precis som alltid.
Jag tog ett steg fram emot henne, tog tag i hennes hand och snurrade henne emot mig innan jag la hennes små händer på mina axlar. Jag placerade sedan mina, ganska mycket större händer, kring hennes midja.
"Du ser helt otrolig ut," sa jag och drog henne en aning närmare mig. Hon flinade brett och flyttade sina händer upp till min nacke. Jag rös till när hon försiktig började leka med mitt hår - som hon alltid gjorde.
Jag förde henne ännu närmare mig och våra kroppar trycktes emot varandra. Sakta lutade jag mig neråt emot hennes ansikte och kollade henne djupt in i hennes ögon.
"Du förstår inte hur mycket jag älskar dig," viskade jag tyst och ett snett leende letade sig fram på hennes läppar.
"Jag älskar dig också Robin," hon förde mitt huvud försiktigt, men ändå bestämt, ner emot hennes läppar och vi möttes i en öm kyss.
Nutid, Robin
Jag suckade tungt och kollade på dem. Niccis tårar verkade ha tagit slut, men fortfarande såg man de blöta strecken som runnut ner för hennes kinder.
Jag kanske inte är kär i henne, utan i Fredrik.
Jag slog genast bort tanken. För jag är inte bög.
Eller?
Fredrik
Robin bettedde sig konstigt. Han satt och skakade på huvudet, suckade och verkade allmänt vara helt borta. Nicci hade gått på toa så vi var ensamna i korridoren.
Nicci hade berättat för mig att deras mamma var i Grekland i något jobbärende och deras pappa var i stockholm, men satt på ett tåg eller liknande, på väg till sjukhuset. Jag rös till utav tanken. Tänk om någon utav mina två syskon hamnade här, medans jag var i Canda... Eller mamma eller pappa. Tanken var skrämmande.
Nicci kom tillbaka och slog sig ner brevid mig. Hon hade tvättat ansiktet, men fortfarande fanns sorgsenheten i hennes ansikte - som inte gick att varken gnugga eller tvätta bort.
"Hur är det?" viskade jag i hennes öra och la försiktigt min arm om henne. Hon hoppade försiktigt närmade mig och lutade sin haka emot min axel.
"Jag vet inte," viskade hon tillbaka och begravde sedan sitt ansikte i min halsgrop. Inga salta tårar lämnade hennes ögon den här gången - troligtvis för att de var slut.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Lizzi92 - 16 maj 09 - 15:41- Betyg:  | | naw, jätte bra skrivet | | amandaeriksson - 27 mar 09 - 19:38 | historian och allt är jätte bra, älskar denna "novellen" eller vad man säger - berättelse? :o
mejla nästa del /aa' | | hhejcaroline - 25 mar 09 - 01:29 | | mejla när nästa kmr :) | | _mos_ - 21 mar 09 - 21:16- Betyg: | | åh fruktansvärt bra. meeer!! | | snovit1 - 20 mar 09 - 20:01- Betyg: | | vill gärna ha mycket mera, den var sjukt bra :) | | purs_08 - 20 mar 09 - 16:59 | | fan vad bra du skriver :) älskar dennna novellen <3 | | JessicaKarlsson - 20 mar 09 - 15:38- Betyg: | meeeh meeehh..
jag har blandade känslor nu :o haha, x)
men novellen är jääävligt bra ;D mejla ((; | | JuLiaxD - 20 mar 09 - 15:11- Betyg: | | Jaaa! <3333 Bra ;D MEEERAAA!! <33333333333 | | Miccq - 20 mar 09 - 15:05 | | brabra! |
|
|
|
