Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

smutsig och i en låda...

okey detta är en novell vi skulle skriva i skolan så tänkte lägga in den och se vad folket tycker :P hehe ^^
men det är bara en del...

men hoppas den är bra pözz på alla sötisar som kommenterer<33{


På spisen kokar tevattnet. Vid köksbordet sitter Mia. Mia är 25 år och privatdektetiv. Över nästan hela köksbordet ligger papper om Mias senaste fall. En liten flicka som försvunnit och nu hade det gått över tre månader, inte ett spår efter flickan. Polisen hade redan varit ute i flera veckor för att leta efter henne men de hittade inte ett enda spår, så polisen hade gett upp. Flickans föräldrar var övertygade om att hon levde så de kontaktade Mia. Flickans namn är Emilya Broderswich och hon är nio år. Hennes mamma hade berättat så gott hon kunde om dagen då Emilya försvann.
Det var den fjärde mars och Emilya skulle till en kompis bara några kvarter ifrån där de bor. Hon hade gått hemifrån vid ungefär elva på förmiddagen och skulle komma hem vid fem på kvällen. Men Emilya kom inte hem då så hennes mamma hade ringt till kompisen och frågat om hon var kvar där. Men Emilya hade aldrig kommit fram till kompisen och de hade bara trott att hon var sjuk eller så. Hennes mamma blev nu riktigt orolig och ringde polisen. Och polisen hade letat efter henne, men de hade inte hittat något spår efter henne. Polisen trodde att hon kanske blivit kidnappad.
-Kan ni inte göra något? fråga mamman.
-Tyvärr. Det finns inget mer att göra än att vänta på att kidnapparen hör av sig. Sa inspektör Larson.
Men nu hade ingen hört av sig och eftersom Emilya hade varit försvunnen i över tre månader så var det inte så troligt att Emilya var vid liv. De flesta offren hittas döda när det har gått så lång tid om de hittas över huvudtaget.

Mia vaknade upp från sina tankar när äggklockan ringde och då var tevattnet klart.
Hon gjorde sig en kopp och satte sig ner igen. Plötsligt börjar Zack, Mias bulldog, att skälla. Mia förstod inte vad Zack ville men han stod vid fönstret och kollade ut på något, så Mia reste sig för att kolla vad det var.
Där mitt på gården står en ganska stor låda. Med Zack efter sig så går Mia ut och kollar vem den var till. Den var till henne. Så Mia lyfte den, och lätt var den inte, och gick in igen. När de väl var inne igen så lade sig Zack i sin hundkorg medans Mia placerade lådan gå köksgolvet. Hon letade fram en kniv och öppnade lådan. Hon skrek till. I lådan låg den nioåriga Emilya! Mia kan inte andas, hon kan inte tro det! Hon må ha sett jätte många bilder på henne den senaste månaden men hon trodde aldrig att hon skulle se henne såhär. Smutsig, och nertryckt i en låda. Mia letar efter pulsen men hittar ingen. Zack som nu har upptäckt att något är på tok reser sig från korgen och går fram till Mia för att se vad det är i låda. Han backar ifrån den, rädd. Mia letar fram telefonen från bordet och slår numret till polisen.
-Inspektör Larson.
-Larson, det är jag Mia.
-Men hej på dig Mia vad vill du då?
-Jo det är så att… och så berättar hon hela historien från att Zack börjat skälla tills det att hon tog upp telefonen.
-Men herre min gud! Stanna där du är Mia jag kommer så fort jag kan! Sa Larson och slängde på luren och sprang sedan till bilen.
Mia lägger ner telefonen på bordet och sätter sig ner på golvet. Hon kan inte tro att det är sant!
Det knackar på dörren och Mia reser sig och går för att öppna. Det var Larson.
-Var är hon?
-Där i lådan inne i köket…
Han går in i köket men kommer strax ut igen.
-Jag ringer rättsläkaren på en gång. Säger han samtidigt som han letar efter mobilen.
Fem minuter senare kommer rättsläkaren Olle Svensson och Mia berättar än en gång vad som hänt. Olle går in i köket med Mia och Larson efter sig. Han undersöker Emilyas kropp. Efter en halvtimme har Olle undersökt kroppen och han vet ungefär när hon dog. För ungefär två månader sen dog hon av svält. Mia drar efter andan. Hur kan man svälta ett barn?
In kommer tre killar i vita overaller med en bår efter sig. De plockar försiktigt upp henne ur lådan och lägger henne försiktigt på båren. Innan de går ut till bilen lägger de ett skynke över henne. De bär ut henne och kör till rättsläkaravdelningen.
En timme senare hade Emilyas föräldrar fått reda på att man hade hittat henne men att hon tyvärr var död. Lådan som nu var på undersökning hade ett få tal fingeravtryck på sig och de flesta av dem var Mias men ett fingeravtryck som satt på lådans insida var någon annans…
Man körde fingeravtrycket genom datorn och de fick en träff.
De tar fram registret och kollar vem det tillhör. Någon viss Tord Lundström. Inspektör Larson skickar en grupp poliser till hans senaste kända adress för att ta in honom på förhör.
De knackar på dörren och ropar att det är polisen. Man hör en krasch inifrån och de främre poliserna sparkar in dörren. Från badrummet hör man vatten som ringer och en polis springer ditt för att kolla vad det är.
-Hallå! Kom alla jag har honom. Hör man honom ropa efter några minuter.
Väl inne i badrummet så hade Tord försökt att dränka sig själv, men inte lyckats så bra med det.
-Nu tar vi in honom grabbar!
Dem drar ut Tord från badrummet och hemmet. De försöker sätta honom i polisbilen men han vägrar. Men till slut får de in honom i bilen och de åker iväg till polisstationen.
Inne på stationen så får Tord sitta i ett förhörsrum och vänta på Mia som ville förhöra honom och det fick hon även om hon inte jobbar där. Mia kommer in i rummet och sätter dig på stolen mitt emot.
-Så det är du alltså?
-Vem då?
-Han som har mördat Emilya!
-Jag känner ingen Emilya!
Mia slänger fram ett foto på Emilya och Tord blir chockad.
-Känner du igen henne nu kanske?
-Okey, okey jag vet vem hon är.
-Så varför kidnappade du henne och sedan svälte henne?!
-Jag vet inte…
-Det vet du visst! Ditt äckel!
Tord sitter tyst ett tag. Han ser nästan ledsen ut, men det går inte Mia på.
-svara mig.
-Jag kidnappa henne aldrig! Hon är min dotter! Jag hade berättat för hennes så kallade mor att jag skulle hämta henne den där dagen!
-Du är inte alls hennes pappa, du bara ljuger!
Inspektör Larson kommer in i rummet och viskar till Mia att han är Emilyas pappa. Det var tydligen så att hennes mamma hade stuckit för flera år sen med Emilya från honom och nu sågs de bara några gånger om året. Larson går ut igen. Mia sitter tyst.
-Men om du inte kidnappa henne och du har troligtvis sett på nyheterna att hon har varit försvunnen. Så varför kom du inte bara till polisen?
-Hon vägra att äta! Hon ville inte äta någonting… det skulle se ut som om jag inte gav henne någon mat men hon åt bara inte!
-Men varför kom du inte in och sa det?! istället för att skicka henne i någon slags låda till mig istället!
-Jag vet inte… jag var väl rädd eller något…
Mia klarar inte av att se på honom. Hon reser sig hastigt från stolen så att den ramlar bakåt och går därifrån. Några sekunder efter att Mia lämnat rummet kommer två poliser in och griper Tord för undanhållande av bevis.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)


Skriven av
_alone_
19 mar 09 - 21:19
(Har blivit läst 56 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord