Hej. Det känns som att jag inte riktigt får till delarna just nu.. Jag vet inte riktigt. Har varit så mycket i mitt huvud ett tag nu. Pojkvän, skolarbete, familj, framtid.. ja allt sånt där som liksom får en att tvivla lite på vem man är egentligen. Vilka val som är rätt. Som det här med framtiden. Jag vet inte alls. Och om bara något år är det tid för gymnasie. En tid av förändring och splittring. Hejdå alla kompisar man känt sen man var 6 år. Hejdå alla ni som faktiskt betydde jättemycket för mig i 10 år. Kanske ses vi aldrig mer? Fast ni gått runt och dragit i samma skolkorridorer som mig i en evighet.
Jag vet inte riktigt vad jag vill just nu.
Men ja, nog om mig och mina framtida bekymmer. Här kommer del 26. Hoppas ni tycker om den i alla fall!
Jeremy
Det var många gånger jag hade tänkt att ”nu kan det inte bli värre”. Tänk vad fel man har då. För varje gång man tror att det inte går att sjunka lägre, att man redan ligger på botten. Ja då öppnar sig ett stort hål och man bara fortsätter falla. Som en sten susande genom luften. Eller kanske som en glasbit. En glasskärva. Det som kvarstår efter något som en gång var strålande vackert. Något genomskinligt och trasigt. Och även om någon skulle se en skulle de aldrig få för sig att sträcka ut handen och rädda en från att falla.
Vem vill fånga en glasskärva? Det enda som händer är att personen blir sårad.
Jag var en glasskärva och jag förtjänade det här.
Elias gjorde bara rätt. Egentligen gjorde han rätt.
Och Sofia kanske var lycklig nu? Och om hon var minsta ledsen så vaggade han henne i sin famn, la armarna om henne och höll om henne hårt? Drog in lukten av hennes hår djupt in i lungorna?
Men det gjorde ont i mig. Det gjorde fruktansvärt ont.
Sofia och Elias i mitt kök. Eller mitt kök.. hemma, eller.. nej inte hemma heller..
Elias och Sofia i mitt gamla kök i mitt gamla hem.
Gamla Göteborg.
Elias och Sofia i Elias rum. Det där rummet jag suttit i så många gånger. Snackat om allt mellan himmel och jord. Killsnack. Och Elias han visste allt. Han visste att jag älskade Sofia. Han visste det.
Hade han alltid tyckt om henne?
När vi legat tätt ihopslingrade i soffan och han suttit i fåtöljen, hade han också älskat henne då?
Hade det gjort lika ont i hans hjärta då, som det gjorde i mitt nu?
Jag kan inte äga henne. Hon kommer aldrig bli min igen. Jag kan aldrig hindra henne. Jag kan aldrig hindra Elias. Han är inte min bror nu. Han var aldrig min bror. Inte genetiskt. Vi var aldrig släkt och Elias var en idiot jämt. Ja det var han! Han var en idiot. Sofia med, fy fan vad dom passar bra ihop! Fy fan..
Hur kunde han göra så?! Elias, min egen bror! Hur fan kan han? Jävla jävla jävla helvetes Elias som inte fattar. Han var ju min bästa vän! Skit samma med genetik, han är min bror!
Nej, han är inte min bror. Jag vill aldrig mer så honom.
Fan vad jag önskade att Elias var här nu..
Nej, jag hatar honom!
Det gick inte att få rätt på alla tankar som trasslade sig hit och dit. JOch jag vet att jag sagt det tusen gånger redan men allt var verkligen ett enda trassel. Jag ville hata Elias, jag ville hata honom sådär riktigt mycket, men samtidigt var han min bästa vän som jag delat precis allt med i 3 år.
Så fort jag försökte tänka så vällde allt över mig. Johanna som jag lyckats vända hela skolan mot, Sofia som jag svikit och Elias som tagit Sofia från mig. Ja, i alla fall ville jag tänka att det var så. Att han tagit henne. Att hon var lite min ändå. Och fast jag ville hennes bästa mer än allt annat i världen ville jag samtidigt inte att hon skulle släppa mig. Jag ville att hon skulle tycka om mig fast jag var ett svin. Jag ville att hon skulle ge mig en andra chans. Jag visste inte vad jag skulle leva för annars.
För någon stans där inne i min hjärna som helt verkade sakna hjärnceller och logiskt tänkande så hoppades jag i alla fall. Att hon skulle ringa en dag och säga att hon ville träffa mig. Att hon skulle skicka ett sms. Varje gång det plingade till i telefonen kunde jag inte låta bli att slita upp den snabbare än någon kunde ana. För tänk om hon ändå, tänk om hon faktiskt hörde av sig ändå? Det kunde ju vara hon. Kanske kanske kanske kanske..
Men det var aldrig hon. Jag var tvungen att inse det. Och hjärtat sjönk genom golvet då. Det bara försvann och drunknade någon stans djupt djupt ner i en besvikelse som inte gick att beskriva med ord. En besvikelse som bara vällde över mig.
Jag ville att hon skulle ge mig en chans.
Inget var så tyst som en ljudlös telefon. Inget kunde skära så genom hela mig så som det gjorde varje gång jag tvingades inse att hon sket i mig nu.
Och egentligen gjorde hon bara rätt. Jag borde förstå henne. Jag borde inte önska att hon gav mig en chans jag inte var värd. Egentligen borde jag inte det.
Men det spelade ingen roll vad man borde och inte borde. För jag borde aldrig ha kysst Johanna på den där jävla festen över huvud taget. Jag borde inte druckit så där mycket från början.
Elias borde inte ha blivit tillsammans med Sofia.
Men allt hände ändå. Fast det inte fick och fast man inte borde.
Man borde inte, borde inte, borde inte, borde inte.
Men det spelade ingen roll nu.
Allt hade redan hänt. Och tiden gick inte att spola tillbaka. Hur mycket man än önskade.
Johanna
Jag hörde ljudet av en bil utanför. Hur den bromsade, stannade och slirade en liten aning i gruset som låg på parkeringen. Sakta vaknade jag upp som ur en dvala. Huvudet värkte, kändes tungt och stort. Ögonen blinkade sömndrucket som om jag just sovit flera timmar, fast jag inte sovit alls. Jag hade bara domnat bort. Sjunkit för lågt för att orka stå upp.
Ljud av steg och min lillebrors skratt närmade sig ytterdörren. Jag hörde mamma och pappa skratta åt något som Henrik sagt. Jag hörde deras varma välbekanta röster. Deras steg. Det blev som något sorts intyg på att det fanns en värld utanför dörrarna. Dimman skingrades långsamt. Blodet började rinna ut i benen igen. Jag la en hand mot bröstet och kunde känna hjärtat slå. Små pulserande slag där under huden. Jag reste mig upp.
Såg nästan chockat på pillerburken som låg på marken. Jag förvånades över mig själv. Att jag faktiskt funderat på att hälla i mig hela den där och legat livlös här när mamma öppnat dörren. Snabbt ställde jag upp den på bänken och skyndade mig in på toaletten. Jag hann precis stänga dörren om mig då jag hörde mamma, pappa och Henrik kliva in i hallen.
Jag studerade min egen spegelbild. Konstaterade att sminket kletat ut sig i hela ansiktet, att mascaran runnit i strida strömmar enda ner till hakan och att håret förvandlats till ett fågelbo.
Jag vred på vattenkranen. Motade bort alla tankar och fokuserade på mitt mål: att gå ut till de andra och se helt naturlig ut. Jag tog ett djupt andetag och kupade händerna under vattenstrålen. Det var en aning varmt och brände lite i fingertopparna. Men det gjorde inget alls. Jag böjde mig ner och sköljde ansiktet flera gånger. Gnuggade det varma vattnet hårt runt ögonen. Handfatet blev svart en sekund innan vattnet åkte ner i avloppet. Så gned jag ansiktet torrt med den varma forte handduken. Tog ytterligare ett djupt andetag och låste upp dörren.
Det här klarar du Johanna. Det är bara lite teater. Busenkelt.
Btw, jag skulle bli jätteglad om ni ville läsa&kommentera andra grejer jag skrivit. Just dikter kanske inte är min starka sida så ge gärna konstruktiv kritik!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
LouizeNyman - 22 mar 09 - 20:10- Betyg:  |
De e fortfarande skitbra!!!!
Mia<3Jesper :p |
| LouizeNyman - 22 mar 09 - 20:01- Betyg: |
De e fortfarande skitbra!!!!
Mia<3Jesper :p |
| jagkanintegunga - 21 mar 09 - 15:19- Betyg: |
| Underbart<3 |
| Notchii - 16 mar 09 - 23:54- Betyg: |
Älskar den här novellen! Vill bara läsa mer! Mejla m
nästa tack^^ |
| NotJoyJustSorrow - 16 mar 09 - 19:51- Betyg: |
| Skitbraq! mejla när nästa del kommer? :D |
| muia - 15 mar 09 - 23:15- Betyg: |
| fyfan va du äger :D <3 |
| luft - 15 mar 09 - 20:24 |
den är bra!
fortsätt att mejla är du snäll^^. |
| hexie - 15 mar 09 - 10:50- Betyg: |
| jätteduktig <3 |
| Beea96 - 13 mar 09 - 18:30- Betyg: |
| den är braaa:) mejla gärna igen |
| tjoh - 12 mar 09 - 21:39 |
ååh så bra att hon inte dog! <3 du kanske inte ens planerat det, men jag trodde det skulle hända och hade veklrigen inte blivit glad om det gjort det :D
suuuuuperbra :D
men ge oss lite action nu ;)
mejla när nästa kommer ut :D |
| loppan24 - 12 mar 09 - 15:33- Betyg: |
| Bra bra bra bra... Du skriver på ett så inlevande sätt så man kan inget än bara leva sig in, skitbra.. Skicka gärna mejl igen till nästa del.. |
| Sarisens - 12 mar 09 - 13:49- Betyg: |
| mejla nästa |
| Niz0 - 12 mar 09 - 13:28- Betyg: |
| Älskar denna novell. Du är skit bra på att skriva tjejen. Mejla nästa?:P |
| Svenssoon - 11 mar 09 - 22:27- Betyg: |
| bra, älskar denna novellen du har talang , mejla nästa? :) |
| JessicaKarlsson - 11 mar 09 - 21:55- Betyg: |
åååååååååååååååååååååh så ävla bra ;'*
mejlaaaaaa :D |
