Sagas sanna saga 6 |
Tidigt nästa morgon vaknar Saga kl 9, alltså är hon försenad.
-MAMMA VARFÖR VÄCKTE DU MIG INTE!? skriker hon mot den stinkande sjuk-sängen som hon brukar kalla den.
Men mamma vänder bara ansiktet mot väggen och mummlar något ohörbart...
Idag är säkert en sån där extremt dålig dag...Kanske borde hon stanna hemma bara för att se till att mamma har det bra.
-Mamma har du fått i dig någon frukost? Än en gång mummlar hennes mor något ohörbart.
Mamma jag frågar om du ätit frukost vafan kan du då inte svara ? jag är ju bara orolig!?
-Åh gumman, jag är så dum...nu gråter hon också, toppen tänker saga nu har jag ställt till det...
Det är jag som borde ta hand om dig hjärtat, men det är tvärtom. Du är det jag lever för Saga.Du kommer alltid vara det som betyder mest.
Men du är så liten, min lilla flicka. Du ska inte behöva at så stort ansvar... Hon vänder sig och smeker Saga på kinden.
Saga känner hur det bränner innanför ögonlocken.
Istället för att visa hur hon känner stöter hon bort handen ur ansiktet
-JAG ÄR INGET LITET BARN SÅ SLUTA BEHANDLA MIG SÅ, hennes hjärta hoppar vilt i bröstkorgen, hon sätter på sig sina skor och drar igen dörren efter sig.
Hon tar en cigg medans hon väntar på bussen, när den kommer hoppar hon på där bak för att slippa betala, hon hade glömt kortet.
Där bak, inte till förvåning eftersom det är hans favoritplats, sitter Johny.
Han sitter och hånglar med en annan tjej!
Saga blir så chockad, vem är hon!? Hon går fram och rycker tjejen ur luvan
-VAD FAN GÖR DU, idiotunge!? Tjejen som vänt sig om...
Är Nadine...
|
|
|
|
