Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Våldtagen [ prolog + del 1 - del 3]

hej alla nu äntilgen är jag färdig med min redigering och tänker lägga upp novellen igen
Ni får gärna komentera ^^ glöm inte att skrivamejlaom ni vill jag ska mejla när nästa kommer ut.

[prolog]

Allting kretsade runt Lisa Ericsson. Tjej som har allt i skolan killar, popularitet, vänner och MVG i alla ämnen. Alla är avundsjuka på henne, men innerst inne fnyser hon bara åt det. För hemma, där ingen ser henne är allt annorlunda. Hennes farsa övergav dom när Lisa föddes och hennes morsa skyller allt på henne, därför skyller hon allt på sin dotter och det inte ovanligt att hon får stryk. Samtidigt är hennes morsa en viktig person i ett av de stora företagen i stan så hon får allt hon vill ha.
Lisa går andra ring på gymnasiet och efter skolan ska hon flytta hemifrån, det har hon redan bestämt.

[del 1]

Klockan var omkring halv 3 när jag, lite ostadigt på grund av alkoholen, gick hem från Johan fest.
Jag rättade till det vita u-ringade linnet som jag haft tillsammans med en svart åtsittande kjol och ett par högklackade skor.
Jag tänkte på hur Elin i går förtvivlat försökte få mig att gå på festen och hur jag tillslut sa ja bara för att få tyst på henne.
Festen hade faktiskt vart riktigt kul och den hade inte spårat ur så som Jontes fest gjort förra veckan.

Mina skor smällde på asfalten där jag gick genom parken och i min handväska pep mobilen till. Jag plockade upp den och såg att jag hade fått ett sms från Tobias.

hej, snygging
bra fest i kväll, kan vi inte träffas i morgon efter plugget?


jag tryckte på svara

hej,
Jo den var skitbra. Visst kan vi göra nått, kan vi inte ses vid skåpen efter plugget?


Ja la ner mobilen i väskan medans jag väntade på svar. Jag kom fram till den långa gatan som ledde hem till mig och stannade upp. Antingen kunde jag ta en genväg genom parken eller fortsätta rakt fram. Morsan hade sagt att jag var tvungen att vara hemma senast 3 och när jag tog upp mobilen insåg jag att den var 02.50 så jag styrde stegen mot parken. Mobilen pep till och jag såg att Tobbe hade svarat.

vid skåpet efter skolan blir det:)

Jag skakade på huvudet åt hans löjliga svar och la ner mobilen i fickan igen.
Parken låg i mörker, den brukade vanligtvis lysas upp av gatlampor men de var alla släckta i kväll. Raskt gick jag förbi parkbänk efter parkbänk och det knastrade under fötterna. Plötsligt kändes det som om jag var iakttagen och jag stannade.
"Hallå?", sa jag försiktigt och kollade mig omkring i parken.
5 killar klev ut ur skuggorna bland träden och kom emot mig.
"Hej där", sa den ena och stannade 2 meter ifrån mig.
"Hej", svarade jag osäkert.
"Och vad gör en sådan sexig tjej ute såhär sent då?", frågade en annan.
"Jag är på väg hem från en fest", svarade jag och backade långsamt.
En av killarna sprang genast fram och blockerade vägen för mig. Jag ryggade och en annan kille tog tag i mina armar och höll mig fast i ett järngrepp.
"Nej, släpp mig", sa jag högt och försökte slita mig låss.
"Inte så bråttom, din äckliga hora", väste han i mitt öra och jag kände lukten av sprit. En av hans vänner hjälpte honom att lägga mig ner på maken och hålla fast mig där.
"Vad fan håller ni på med?", skrek jag och paniken växte inom mig.
Killen som hade blockerat vägen för mig tog fram en kniv och höll den mot min hals.
"Nu är du jävligt tyst, fattar du?"
Jag nickade bara till svar. Jag märkte att en av killarna höll sig lite i bakgrunden och gjorde inte något för att hjälpa dom andra, men han gjorde inget för att hjälpa mig heller så jag struntade i honom.
"Håll henne grabbar sa den ena killen och de hjälptes åt att hålla mina men och armar, så att jag inte kunde röra mig.
Killen som hade tagit tag i mig först började dra av mig tröjan och kjolen. Jag försökte slita mig fri men killarna var för starka. Han drog ner sina byxor och kalsonger samtidigt som han drog ner mina trosor. Nu låg jag här helt naken medans 4 kåta killar stirrade på mig kropp.
Jag grät förtvivlat medans alla killarna våldtog mig. Den sista killen som hade sin äckliga kuk inne i mig tog kniven och rispade ett kors över mitt nyckelben och på halsen. Jag skrek igen och en av killarna höll för min mun.
"håll tyst din jävla hora, sådana som ni vill ju att man knullar er", väste han
När de var färdiga med sina äckliga behov kunde jag inte resa mig.
"Vi kommer tillbaka" viskade dom, bar in mig i skogen och lämnade mig där.
Jag hörde aldrig när de gick. Allt blev svart.

Del 2

"Lisa! Lisa, kan du höra mig? svara."
Jag kände hur någon klappade till mig på kinden men orkade inte svara. Minnet av killarna inne i mig spolades upp om och om igen. Jag öppnade långsamt ögonen och såg att jag befann mig inne i någons hus. Ett huvud visades i mitt synfält och en orolig Tobbestirrade oroligt ner på mig och hans svarta lugg hängde ner i ögonen.
”Hur är det Lisa? Vad i helvete har hänt?”
Jag öppnade munnen men inga ljud kom över mina läppar. Försiktigt försökte jag sätta mig upp men det gjorde så jävla ont i underlivet så jag la mig snabbt ner igen. Rummet jag låg i var ljust och en Tv stod framför mig så jag antog att detta var vardagsrummet. Tårarna började sakta rinna ner för mina kinder utan att jag kunde hjälpa det. Jag grät vanligtvis aldrig inför någon och det hade Tobbe tydligen också lagt märke till för nu såg han ännu oroligare ut, om det var möjligt.
”Lisa? Säga någonting”, sa han och hjälpte mig upp i sittande ställning. Jag grimaserade av smärta men tillslut satt jag upp med ryggen lutade mot en kudde.
”Jag gick från festen hemma hos Johan i går och så gick jag genom parken. Det kom några killar, minns inte hur många dom var, dom…” Jag tystnade och tog ett djupt andetag.
”Dom våldtog mig Tobias. Jag kunde inte göra någonting, det gjorde så ont.”
Han kramade om mig och jag grät mot hans axel. Jag hade inte tänkt på att de också skar mig över nyckelbenet och på halsen men nu kollade jag ner på min kropp och upptäckte att jag hade på mig en stor tröja, förmodligen Tobbes, men inget mer. Tobias upptäckte min blick och rodnade lite.
”Ehh… alla dina kläder var antingen blodiga eller helt smutsiga så jag var tvungen att tvätta dom.
”Skulle jag kunna få låna din dusch?”, frågade jag och ställde mig upp med en grimas.
”Visst, jag ska hämta en ren handuk och jag tror att dina underkläder är rena nu.”
Jag log åt honom och gick med stapplande steg in i badrummet. Synen som jag mötte i spegeln var skrämmande. Dom hade tydligen inte bra skärt mig över nyckelbenet och på halsen utan också i midjan och på kinden.
Jag klev in i duschen och lät vattnet rinna över min kropp. Det sved i såren medans jag tvättade bort allt blod och smuts. Hur länge jag än stod med vattnet rinnandes på min kropp kunde jag inte få bort känslan av att vara smutsig. Tillslut klev jag ur duschen och virade den rena handuken om mig. Tobias var i köket och kokade te.
”dina kläder ligger på mitt rum”, sa han men vände sig inte om för att kolla på mig. Jag gick in på hans rum och kollade mig omkring, det var stort och hade röda väggar som var smyckade med olika bilder. Mina kläder låg på sängen. Jag tog på mig dom och gick ut i köket igen. Tobias satt på en köksstol och räckte mig en kopp med te.
Jag tog tacksamt emot den.
”Hur hittade du mig?”, frågade jag när jag hade tagit en klunk av det varma teet.
”Vi skulle ju träffas i dag, och när du varken var i skolan, öppnade hemma hos dig eller svarade på din mobil så tänkte jag att det måste ha hänt något. Så jag gick vägen till Johan. som tur var så tog jag vägen genom parken, och så hittade jag dig liggandes i skogen en bit in.” Han tystnade.



Flashback

”Fan dig om du inte är hemma när jag vaknar i morgon!” Mammas röst var arg och för att markera vad hon sagt slog hon mig över kinden.
”Jag lovar att jag är hemma då”, svarade jag och skyndade mig hemifrån så att hon inte skulle ha chans att slå mig igen.


Jag flög upp ur stolen, minnet fick mig att bli rädd.
”Jag måste gå”, skyndade jag mig att säga och började gå mot dörren.
”Vänta, Kan du inte stanna en stund till? Du kan ringa hem härifrån.”
”Nej det går inte, hinner inte förklara nu men jag ringer dig senare idag”, svarade jag medans jag tog på mig mina skor.
’Fan, hon kommer döda mig’, tänkte jag panikslaget medans jag gick så snabbt mina högklackade skor tillät. När jag kom hem till vårt hus saktade jag ner på stegen, la handen på handtaget, tog ett djupt andetag och öppnade dörren.
Min mamma satt i soffan när jag kom in men när hon såg att det vad jag gick hon raka vägen fram till mig och slog mig över kinden.
”Vad fan har du vart?”, frågade hon ilsket.
”Eh, jag gick hem till en kompis efter festen”, ljög jag.
”Jag sa ju till dig att du skulle komma direkt hem efter festen.”
Hon slog mig igen över kinden och jag förstod att helvetet bara hade börjat.

Del 3

Jag satt på mitt rum och kände på mina blåmärken som prydde min kropp. Hon hade varit jävligt förbannad denhär gången. Men det måste man väl räkna med, jag lovade att vara hemma i tid.
Jag kom på att Tobias måste undra vad jag hade för mig så jag tog upp min mobiltelefon och slog Tobias nummer. Han svarade efter två signaler.

”Tobias.”
”Hej, det är jag, Lisa”, svarade jag.
”Åh, hej. Hur är det? Började undra när du försvann så plötsligt.”
”Nej det är lugnt, kom på att morsan ville att jag skulle vara hemma innan klockan 3 i alla fall.”
Det var inte någon idé att berätta resten.
”Jaha, okej”, han lät lite tveksam som om han visste att jag inte berättade hela historien.
”Eh, jag måste gå nu Tobias. Ska äta middag”, ljög jag snabbt nät jag hörde mammas arga röst ute i vardagsrummet.
”Okej, men vi ses i skolan i morgon”
”visst”, sa jag och la på luren. Jag kollade på klockan och upptäckte att den bara var halv 4 och det var uppenbart att Tobbe inte hade gått på min historia.

Nere i köket satt mamma med en cigarrett i handen.
”Du får aldrig mer gå på fest”, sa hon och jag förstod att hon fortfarande var skitförbannad för att jag inte hade vart hemma när hon vaknat.
”Du kan inte bestämma vad jag får göra eller inte”, sa jag vasst och kollade på henne med hat i blicken.
”Det kan jag visst”, svarade hon och reste sig upp. Jag rörde mig inte och hon kom fram till mig.
”Du ska lyda vad jag än säger och om du inte gör det så vet du vad som händer.”
”Jag hatar dig”, sa jag mellan sammanbitna tänder och sprang ut ur huset innan hon fick en chans att få tag i mig. Jag visst att jag bara gjorde saken värre men jag orkade inte bry mig. Förra gången jag sprang iväg slutade med att hon slog mig tills jag blev medvetslös. Men just nu orkade jag inte bry mig. Allt jag ville var att komma bort från henne. Jag promenerade snabbt bort till parken och gick omkring där tills jag hade lugnat ner mig lite. Jag satte mig tillslut på en bänk. Min mobil vibrerade och jag läste sms:et jag fick.

”Hej Lisa
Jag ser dig, får jag komma fram?
Du ser rätt arg ut, du kanske vill vara ensam?”


”Nej, det är ok
Du får komma”


Svarade jag och suckade tungt.
Tobias kom fram och satte sig på bänken bredvid.
”Hej”, sa han och log lite.
”Hej”
”Hur är det?”, han såg lite orolig ut. ’som om du bryr dig?’ tänkte jag.
”Vadå då?”, svarade jag istället.
”Du har lixom ett blåmärke på halsen, och det är inte ett sen… aa, du vet…”, sa han och kollade på min hals.
Jag kände på min hals, den var öm efter morsans slag.
”Nej, det är inget”, mumlade jag tyst.
”Jo det är det”, han kollade stint på mig. ”Du har döljt något för mig, jag vet det”, han lät på något sett desperat.
”Som om du bryr dig”, svarade jag skarpt.
”Jag bryr mig visst Lisa. Jag vill att du ska ha det bra.”
”Va? Vad snackar du om? Sen när har du börjat bry dig om mig?”, frågade jag skeptiskt.
”Sen jag hittade dig i parken”, svarade han med en suck.
”aha, Okej”, svarade jag tvekande. ”Men jag kan inte säga något till dig, inte i dag i alla fall. Kanske någon annan gång”, sa jag och tittade ner i marken.
Han suckade igen men pressade mig inte mer och det var jag glad för.
”Men du, jag måste nog gå hem nu”, sa jag för att inte få ännu mer frågor över mig.
”Okej, du får ha det bra”, svarade han.
Vi skildes åt och jag gick långsamt hemåt igen. När jag kom fram till vår uppfart saktade jag ner på stegen ännu mer, om det var möjligt. Jag satte handen på handtaget, tog ett djupt andetag och klev in i hallen.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
virroj - 25 apr 09 - 22:45- Betyg:
Hur bra som helst ! :()
ossika - 25 apr 09 - 11:47- Betyg:
Skitbra!
Horse_Power - 1 mar 09 - 19:36
Jättebra! :*
SixTenxX - 28 feb 09 - 19:39- Betyg:
bra:)
mejla nästa:*

Skriven av
loversarelonley
28 feb 09 - 19:28
(Har blivit läst 308 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord