Vilse i livet del 2 |
Tjooohej alla! förlåt om det har tagit tid innan jag har lagt ut fortsättningen! Jag får vara lite strängare mot mig när dte gäller det xD Men nu har jag åtminstånde en titel på den xD det hade jag ju inte innan. Men i alla fall, här kommer nu fortsättningen. skriv och kommentera jag älskar sånt både negativt som posetivt för allt är bra! =D hoppas ni tycker den är bra! läs och ha det nöjt! :P
Kapitel 2
Kevin hör hur sköterskan ropar på honom, men han fortsätter bara att springa på. Det är många dörrar ut med väggarna, och efter att ha spruningit förbi cirka tjugo dörrar, kommer han till två stycken stora svängdörrari slutet av koridorren. Han slår upp dörrarna med en hård smäll så dom flyger upp, med hjälp av sin högra fot, och kommer ut till ett stort rum, fortfarande med vita väggar, men med mycket mera möbler.
Rummet liknar mer ett allrum, fast med extra mycket bord och stolar. Det finns en liten balkong, som man kan få gå ut på i fall man vi ha lite friska luft eller tillexempel röka. Borta vid ett av rummets hörn i slutet av rummet står det en stor svart soffa och några fåtöljer i följande färg, och tv:in häner högt uppe på väggen mitt emot soffan
Han tittar sig snabbt omkring i rummet, och får syn på två personer som är i ungefär hans egen ålder, fast det har inte han tid med att lista ut nu. Kevin går med snabba steg bort mot en annan stor trädörr, tvärs över rummet. Bakom sig hör han hur sköterskan fortfarande ropar efter honom, men han vänder sig inte om, utan fortsätter bara ut genom dörren. han kommer fram till en annan koridorr, men den här koridorren har inga dörrar utmed väggarna, och i stället för vita gipsväggar, som gör så att hela stället nästan liknar ett sjukhus, än ett behandlingshem, så är det röd tegelväggar. och det finns två trappor som leder både upp och ner.
Det finns allt som allt tre våningar på behandlingshemmet, och varje våning har är inriktade på sin specialletet, för att det ska bli lättare att hålla koll på vilka som behöver behandling med vad.
Kevin springer nerför trappan, och kommer ner till ett stort rum som ekar, som ska föreställa en hall. Det finns en stor gaderob för dom besökarna som vill hänga av sig sina ytterkläder. Han fortsätter bort mot dörren, och han hör hur hans steg ekar, när han går med snabba steg genom hallen. Snart är han ute, bara några steg till, och då är det friheten väntar. Kevin putar upp dörren och möts av blåsten. Han fiskar upp sitt cigarettpacket och försöker få fyr på sin cigarett, men det är lite svårt för blåsten är ivägen, och han har inte tid att leta upp ett ställe där det är lä. Han ser bilen som ska ta honom först till samhällstjänsten i några timmar och sedan till skolan. Shit, hoppas att han inte ser mig tänker Kevin och går förbi bilen, och svänger av vid behandlingshemmets krök. Han försvinner in bland några buskar, tät intill hemmets två och en halv höga mur.
Kevin ser hur sköterskan kommer ut, fortfarande ropande på honom, hon tittar sig omkring, när hon väl har insett att hojn inte kommer att få tag i honom, går hon fram till bilen, och sticker in huvudet genom bilens nervevade förnsterruta och bryter några ord med chaffören. Han ser hur hon skickar iväg bilen, med en besvärad min, och går sedan in igen. Nu ser han sin chans, innan hon hinner säga till alla andra som jobbar där att han har stuckigt. Kevin reser sig upp så gott det går, inne bland buskarna, tar satts och hoppar upp och får tag i en gren. Han häver sig upp och ler. Hans armmuskler är det fortfarande inget fel på, fast det var ett tag sedan han tränade sist. Jag tränar nog mest när jag sticker från det här jävla fängelset, fast det blir inte av så ofta bara ibland när jag inte orkar vara här tänker han för sig själv. Väl uppe på grenen som han nu har lyckats ta sig uppför, och fått ett bra grepp om den,
hasar han sig längre ut mot grenens slut, som hänger en bit ovanför murens andra sida. Han lutar sig mot ena sidan och lägger över sitt högra ben på andra sidan som det vänstra benet. Han försöker luta sig neråt, för att komma över till muren. Nu står han med höger benet på muren och det vänstra benet uppe i trädet. Kevin skulle just flytta ner sitt vänstra ben, när han plötsligt inser att foten har fasnat mellan två grenar. Shit tänker han och försöker att få loss foten, men på något konstigt sätt tappar han balansen. Han hänger nu med en fot i trädet och han börjar gapskratta. För det måste nog se väldigt komiskt ut. Som en fisk på torra land tänker han där han hänger sprattlandes uppe i trädet, han vill inte ropa på hjälp för då kommer dom bara att ta in honom igen och det har han ingen större lust med. Han tar sats med överkroppen och med hjälp av magmusklerna, nästan som om han gör sit ups, fast hängandes i ett träd i ställer för på golvet. Han får tag om grenen men händerna och lyckas få loss foten. Han lyfter upp sig själv på muren med hjälp av armmusklerna. Han ler för sig själv han klarade det helt utan hjälp. Nu står han på muren, där han hukar sig och tar sats och hoppar sedan ner. Kevin landar med en hård smäll på den håde marken utanför hemmet. Han rullar runt några gånger, men finner sig rätt snabbt och reser sig upp och går med lugna steg ut mer murens sida. Nu gäller det! Nu är han fri och nu har han bestämmt sig för att inte åka fast igen.
Behandlingshemmet ligger en kilometer utanför stan, men som tur är kan Kevin den vägen. Han börjar springa, för om han känner dom på hemmet rätt så skickar dom ut någon från personalen som ska leta efter honom. Kevin drar upp dragkedjan på sin tjocktröja. han ångrar sig lite att han inte tog sin jacka med sig. Fast solen lyser klart, är det kallt ute, för vinden blåser rätt kraftigt. Han rotar igenom sina fickor på jackt efter cigaretterna, rädd över att kunnat ha tappat dom när han hängde upp och ner. men han har tur, han hittar dom och tändaren , stoppar han en ny cigarett i munnen och försöker att tända den, det tar ett tag innan han får tänt den, men när han tillslut lyckas tar han det djupt bloss och blåser ut röken. Ett stort rök moln kommer ut från hans mun.
Långt borta hör han en bilmotor, han tittar sig omkring för att se om det finns något bra ställe att gömma sig på, han hittar några buskar nere i diket, och bestämmer sig för att gömma sig där. Han tar ett srång er i diker och in bakom buskarna när han får syn på den silvriga bilen som kommer åkandes på den lilla vägen från behandlingshemmet. Han tar en suck av lättnad och fortsätter att röka det sista av cigaretten, när han hör hur bilmotor ljudet dör bort, fimpar han cigaretten och reser sig och för att börja gå mot stan igen. Hela tiden uppmärksam på vägen i fall bilen kommer tillbaka. Efter att ha gått i cirka trettio minuter, i strålande solsken och isande vind, har han kommit fram till stan.
Det är inte så mycket folk ute på gatorna nu så här tidigt på förmiddagen. Bara några enstaka bilar, står parkerade på parkeringsplatsen på torget. Kevin håller ögon öppna i fall någon skulle få syn på honom och skicka honom tillbaka till behandlingshemmet. han tar på sig sin luva, som han har på tröjan, och går vidare över torget. Han tar upp sin mobil telefon och kollar på klockan. Klockan visar på prick nio. han suckar, och rotar igeom sina fickor igen fast denna gången efter pengar. Han hittar två tundra tjugo kronor. Han tittar sig ännu en gång runt omkring sig för att se om det finns någon som ser snäll ut och kan köpa cigaretter till honom, men han ser inte än enda människa. han tar åter upp sitt cigarettpacket och börjar räkna ciggen. Fem kvar. Han tänder en ny, och får syn på mörka moln, som snabbt leter sig in över staden. Kevin letar igenom sitt minne, om han hade hört något om att det skulle regna idag, men inte vad han kunde minnas i alla fall. Just typiskst att jag skulle sticka just idag tänker han. Han skackar på huvudet, helt inne i sina egna tankar att han inte enst har märkt att han har kommit till stans äldsta del. han tittar upp mot skyn när han känner en regndroppe som droppar honom på huvudet. han stannar upp för en sekund och går sedan in genom en gräddvit dörr, som snarare liknar mer en port än en helt vanlig dörr.
En pingla som sitter ovanför dörren pinglar till när han går in, och han kommer fram till disk där det står en massa godsaker i. En medelsåldrig kvinna står där bokom disken och ser utråkad ut.
- "Hej, vad vill du ha?", frågar kvinnan med en tråkig röst.
- "Hej, jag skulle vilja ha en kaffe och en kanelbulle", svarar Kevin och lägger fram pengarna. Han får växel tillbaka och tar sin bulle och går in till ett annat rum. Det är rätt folktomt, så det finns en del platser att välja mellan. Caféet har inrets med gammaldagsstil, så som gamla stolar, och gammaldagsamöbler och tapeter, det är ett trevligt och mysigt ställe att gå till. Kevin tar en kopp kaffe och går och sätter sig vid ett enskilt bord längst bort av rummet vid ett hörn så att man har uppsikt över hela rummet. Här kommer dom nog inte att börja leta efter mig, tänker Kevin tyst för sig själv och tar en klunck kaffe och tar sedan fram sin mobil och börjar knappa på den.
Shoo, läget? kan jag slagga över hos dig inatt? pallar fan inte att vara kvar på det skit stället!
Sedan trycker han på skicka och lägger ner mobilen i fickan igen, Kevin tar ännu en klunk av kaffe och sätter på sig sina stora hörlurar och startar sin mp3. Kapten röds låtar börjar spela genom hörlurarna och han blir helt inne i musiken. Han hör inte hur pinglan ovanför cafédörren och den öppnas. In kommer en kort och smal tjej med svart längt spretigt hår åt alla håll. hon har svarta höga kängor på sig och nästan hela hon är svart kläd. Hon hämtar en kaffe och tittar sig sedan omkring i rummet och går sedan raka vägen fram mot Kevin.
Ehej! hoppas ni gillade den! och att texten inte blev allt för hulle om buller xD och det bästa av allt GLÖM för all del inte att komentera och KOMENTERA! och det gäller alla inga gratis läsare här inte xD ha en bra dag!
|
| Kommentarer | | vaken - 26 feb 09 - 22:13 | Åhh!! Du förskräckliga människa hur kan du ta så lång tid på dig! :O
Älskar den här novellen, du är jätte duktig och du skiljer dig verkligen från mängden :) Bra jobbat! |
|
|
|
