Udda & Utsatt [del.99] |
Jag skrev mycket om Winston i den här delen, men det får ni acceptera.
// Polly
Udda & Utsatt [del.99]
(Aaron)
- Jag tänker inte skicka hem mina barn till en känslokall barnmisshandlare, aldrig i livet !!
Aaron och Jimmy satt tysta vid köksbordet. De var fortfarande hemma hos sin mamma, men hon var allt annat än glad efterson hon nu fått reda på vad de hade blivit utsatta för av hennes ex man, hon var alldeles förstörd, men samtidigt var hon rasande, det märktes.
Aaron och Jimmy var tysta. De var påklädda nu, men Anders hade fått ta sig en titt på deras uppskavda ryggar också och han tyckte det var förjävligt.
Lillian hade tvingat in Sara och Felicia till vardagsrummet, där hon hade satt på en film åt de, sen hade hon ringt runt till minst fem olika ställen. Aaron visste inte vart hon ringde, men det var väl till socialen eller något liknande, för hon förklarade i alla fall själva "situationen" som hon var insatt i.
- Det där är ju inte ett dugg sant, det är ju helt idiotiskt !! utbrast Lillian och slängde på luren.
- Vad sa de ?? frågade Anders försiktigt. Lillian skakade på huvudet och slog sig ner på en av köksstolarna, såg ner i golvet.
- De där idioterna sa att jag hade sagt upp mig som förälder till Aaron och Jimmy helt, förklarade hon tyst.
De sa att jag hade gjort det för längesen och att Lasse har ensam vårdnad över de. Att jag aldrig någonsin ens ville ha någon kontakt med de igen ...
Anders såg förstummat på Lillian.
- Du har väl inte sagt upp kontakten med Aaron och Jimmy ?? undrade Anders försiktigt.
- Nej !! utbrast Lillian upprört och reste sig upp från bordet igen. Varför skulle jag göra det ??
Jag fattar bara inte hur Lasse kunde få den där jävla socialen att tro det, det är ju helt sjukt !!
Anders reste sig upp och skyndade fram till Lillian.
- Lugna ner dig, Lillian, sa han bedjande. Vi ska nog lyckas lösa det här ...
- Ja, det hoppas jag verkligen, instämde Lillian och kastade en orolig blick på Aaron och Jimmy. Åh, mina stackars små älsklingar ... viskade hon andlöst, samtidigt som tårarna ännu en gång började rinna ner för hennes kinder.
Aaron kastade en blick på Jimmy, men han stirrade bara ner i bordet med en ytterst sammanbiten min.
Aaron suckade. Undra hur det här skulle sluta, han och Jimmy skulle säkert bli tvungna att åka hem till Lasse igen, vare sig de ville det eller inte ...
(Winston)
Winston satt i vardagsrummet och kollade på tv, ishockey.
Det var Djurgården som spelade mot HV, Winston hejade på Djurgården.
Han hade missat livesändningen som visats igår kväll, så idag kollade han på reprisen.
Hans lillasyster Nicolina satt bredvid honom i vardagsrumssoffan och hon färglade bilder i sin målabok. Hon hade spritt ut massor av tuschpennor och kritor i soffan, men Winston störde sig inte på det, eftersom han var så inne i själva matchen.
- 3-0 till HV, meddelade sportkommentatorn i tv:n och Winston stönade irriterat.
- Men vafan, kom igen då ... mumlade han. Djurgården ska fan vinna ...
Nicolina såg upp från sin målabok.
- Djurgården ?? sa hon nyfiket. Finns det djur där ??
- Nej, sa Winston frånvarande. Det är ett hockeylag.
- Jaha ... sa Nicolina ointresserat och började färglägga kronbladen gula på en blomma i sin målarbok.
Winston fortsatte kolla på matchen, men ryckte ofrivilligt till, då ytterdörren öppnades och hans storasyster Elin skyndade in och började klä av sig sina ytterkläder.
- Hej Elin, hälsade Winstons pappa Erik, som satt vid datorn och skrev på sin bok. Han var författare och hade fått en av sina deckare utgiven som bok, nu höll han alltså på med sin andra. Winstons pappa hade glasögon och skäggstubb och han gick ofta klädd i skjortor och stickade västar, Winston tyckte att hans pappa hade väldigt töntig klädstil och det var ofta han skämdes över honom.
- Hej pappa, hälsade Elin och hon praktiskt taget slet av sig sina och slängde iväg de på hallgolvet.
- Har du bråttom ?? undrade Erik förvånat.
- Ja, Andra Avenyn börjar nu, förklarade Elin och Winston slet obemärkt till sig fjärrkontrollen det snabbaste han kunde, innan han tryckte in den under en av de stora soffkuddarna.
Aldrig att Elin skulle få komma och förstöra allting nu, inte när Winston var helt inne i hockeymatchen på tv.
Nicolina hade tydligen märkt att Winston hade gömt undan fjärrkontrollen, eftersom hon såg undrande på honom och Winston höll varnande pekfingret framför munnen, för att markera att Nicolina skulle hålla tyst om saken.
Nicolina fnittrade till, som om hon och Winston delade en hemlighet, innan hon fortsatte med att färglägga blomman i sin målarbok.
Elin kom skyndande in i vardagsrummet och slog sig sen ner i soffan mellan Winston och Nicolina.
- Slå över till ettan, sa hon andfått och gav Winston, som satt till vänster om henne en snabb blick.
- Nej, sa Winston bestämt, utan att slita blicken från tv-rutan.
- Vadå "nej" ?? utbrast Elin förfärat. Jag missar ju hela jävla programmet annars, gör som jag säger nu !!
- Nej !! upprepade Winston. Jag kollar på hockey ser du väl !!
- Det är inte lika viktigt !! utbrast Elin. Du kan ju fan fråga vem som helst vad resultaten blir, men det kan inte jag !!
- Men jag kollade först !! protesterade Winston irriterat. Du kan ju inte bara komma och bestämma såhär, vem fan tror du att du är ??
- Jag är i alla fall äldre än dig, sa Elin menande och rättade till sitt platta, bruna hår med en värdig gest.
Så därför bestämmer jag vad vi ska kolla på, var har du gjort av fjärrkontrollen ??
Hon började leta på soffbordet och i själva soffan och det dröjde inte länge förrens hon hittade den där Winston hade gömt den, bakom en av soffkuddarna.
- Perfekt, sa hon och slog sen över till ettan. Andra Avenyn var redan i full gång.
- Men vad fan !! utbrast Winston och slog över till hockeyn igen. Sen höll han fjärrkontrollen utom räckhåll för sin storasyster.
- Men din jävla ungjävel !! utbrast Elin argt och hoppade på Winston med sån kraft, att han landade på rygg på golvet. Men han fortsatte ändå att hålla fjärrkontrollen utom räckhåll för Elin, som var alldeles galen.
Hon satte sig grensle över Winston och började dra och slita i honom, samtidigt som hon rev honom så mycket hon kunde över hans armar med sina långa, vassa naglar.
- Bort med dig !! utbrast Winston arg. Låt mig vara din jävla idiot !!
Nicolina såg förtjust upp från sin målarbok.
- Ja, fortsätt att slåss !! utbrast hon glatt. Heja Winston !!
- Ungar ... Winston och Elin, kan ni lägga av ?? sa Erik trött. Slut upp med det där Elin, gå bort från din bror.
Elin ignorerade honom och fortsatte istället att riva Winston, samtidigt som hon försökte sträcka sig efter fjärrkontrollen, som han hade slängt iväg över golvet.
Erik skyndade fram till de och separerade de sen från varanadra, genom att dra undan Elin från Winston.
- Vad håller ni på med egentligen ?? sa han frågande. Kan ni inte komma fram till en mer rättvis lösning, ni kan väl skifta program efter var femte minut.
- Men jag kollade ju först !! protesterade Winstons sammanbitet.
- Jag vill i alla fall se på Andra Avenyn !! snäste Elin, slet till sig fjärrkontrollen från golvet och slog över till ettan.
- Men ditt jävla dampbarn ... mumlade Winston surt och skyndade ut i hallen.
- Winston, vart ska du ta vägen ?? sa Erik frågande, när Winston krängde på sig sina skor.
- Hem till Markus, svarade Winston. Där får man i alla fall kolla på tv ifred.
Han öppnade ytterdörren och gick sen ut i det småkalla novembervädret. Han tog inte på sig någon jacka, eftersom Markus bodde på andra sidan vägen.
Fan vad Winston hatade Elin ibland alltså !! Bara för att hon hade ADHD, så fick hon nästan alltid rätten till att styra hela familjen och Winston hatade när hon gjorde det !!
Att han inte ens fick ha en egen tv var också idiotiskt, för det var inte så lätt att komma överens över vad man skulle kolla på för program därhemma. Nästan alla Winston kände hade tv på sitt rum och det hade han ju visserligen själv också, men det gick bara att kolla på film på den.
Winston kunde känna hur det brände och sved på hans armar efter alla de nya rivsåren som Elin hade gett honom och han suckade irriterat. Elin utnyttjade alltid sina långa, vassa naglar till att riva andra och det var särskilt Winston som blev drabbad av hennes rivningsattacker. Antagligen så fann Elin det roande att riva Winston så fort hon fick tid, men Winston tyckte inte att det var ett dugg kul.
Winston ringde på hemma hos Markus och ytterdörren öppnades nästan omedelbart av Markus.
- Haha, hej, sa han och släppte in honom. Jag såg att du kom. Bråk om tv:n igen eller ?? Winston nickade och slet snabbt av sig sina skor, innan han skyndade efter Markus ut i vardagsrummet. Markus och Rasmus kollade också på hockeymatchen.
- Alltså, Elin gör mig verkligen galen, mumlade Winston sammanbitet, då han slog sig ner i soffan bredvid Markus.
När hon kom hem, så sa hon att hon skulle kolla på Andra Avenyn, men då gömde jag fjärrkontrollen och vägrade byta kanal.
- Vad gjorde hon då ?? frågade Markus, utan att slita blicken från tv-rutan.
- Hon fick värsta dampanfallet, förklarade Winston. Hon hoppade på mig och började skrika, kolla bara vad hon gjorde ... Han drog upp ärmarna på sin tröja, för att visa rivmärkena och Markus skakade uppgivet på huvudet.
- Du har det jobbigt du, sa han och gav honom en medlidande blick. Vilken tur att Rasmus och jag gillar samma program i alla fall ...
- Och Djurgården gör härmed sitt första mål !! utbrast sportkommentatorn i tv:n. Nu måste de göra många fler för att hinna ikapp HV, som redan är uppe i fem.
Winston stönade högt, men Markus log.
Han hejade nämligen på HV och det gjorde Rasmus också, de tyckte att Djurgården sög.
- Och vad ska vi göra nu då ?? undrade Winston.
Hockeymatchen var slut och det hade slutat med att HV vann, de hade gjort hela sju mål, medans Djurgården bara hade gjort tre, Winston var fortfarande lite småirriterad över det, men Markus hade påmint honom flera gånger att det bara var ishockey.
Nu satt de fortfarande kvar i vardagsrummet och tv:n visade en massa värdelös reklam.
Rasmus hade stuckit iväg till en kompis och det var ingen annan hemma förutom Markus och Winston, eftersom Markus mamma jobbade.
- Du kan ju alltid träffa Wilma, föreslog Markus leendes och Winston såg på honom som om han inte var riktigt klok.
- Skämtar du eller ?? utbrast han förfärat, samtidigt som han kände oron stiga inom honom. Då kommer jag ju att skämmas ihjäl !!
- Det är just det vi behöver jobba på, förklarade Markus lugnt. Du klagar ju alltid på att du aldrig får träffa några tjejer, men hur ska du kunna göra det om du har den där attityden ??
- Vadå, det är väl inte mitt fel att jag är blyg ?? undrade Winston nedstämt.
- Nej, nej, sa Markus snabbt. Det var inte det jag menade heller, jag menade att man faktiskt kan träna bort sin blyghet genom att umgås med folk ...
- Jaha ... sa Winston tveksamt. Men jag tror ändå inte att Wilma vill träffa mig, jag är ju inte Oliver eller William typen precis ...
- Det är klart att hon vill träffa dig, protesterade Markus. Det märks att hon gillar dig och hon gör det säkert för att du inte är så falsk som Oliver och de också, jag tror inte att hon vill ha såna som de, hon är mer din typ ...
William kunde inte låta bli att le.
- Tycker du ?? sa han lågmält.
- Klart, sa Markus. Kom så loggar vi in på msn, Wilma är säkert inne och då kan vi bestämma träff med henne.
Till Winstons och Markus förvåning, så var det nästan inga inloggade på msn, var var alla egentligen ??
Det var väl ingen som var iväg och festade på en söndag precis ...
Killar (10/53)
Tjejer :) (20/69)
Familj (0/2)
Bättre än de andra (8/19)
- Wilma är i alla fall inne, sa Markus belåtet. Vi skriver till henne då ...
Winston upptäckte att William var inloggad och han blängde irriterat på hans msn-namn.
Vad gjorde han inne på msn ?? Var inte ha upptagen med att umgås med Fanny ??
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Hej Wilma :)
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
Hej Markus, hur är det? :)
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Bara bra :) Sj?
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
Samma. Hittar du på då? :P
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Nej, ingenting :P Inne på msn med Winston ..
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
Med Winston? :) Hej Winston :D
Winston blev alldeles glad inombords.
- Hon hälsade på mig !! utbrast han glatt. Fort, hälsa tillbaka ...
Markus log åt Winston.
- Visst, sa han.
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Hej Wilma :D
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
:) :)
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Förresten vill du och Mimmi träffa oss? :P
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
Gärna :D Men var ska vi vara då? :)
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Det spelar ingen roll :)
Wilma || Är med Mimmi :D säger:
Okej. Men då kan väl du och Winston komma hem till mig nu direkt? :)
Markus Lind, fortfarande singel :) säger:
Visst :)
Efter att Markus hade loggat ut från msn, så skyndade både han och Winston iväg bort till Wilma.
- Varför sa du ja för ?? frågade Winston nervöst och såg ner i marken, samtidigt som han och Markus skyndade på stegen. Jag vet att jag kommer göra bort mig, det gör jag alltid, särskilt när jag ska träffa Wilma ...
- Men lägg av nu, Winne, protesterade Markus. Tänk inte så där, tänk typ ... "Jag kommer inte att göra bort mig", eller nåt sånt, för då är det nog mindre chans att du gör det ...
Winston suckade.
- Mm, kanske det ... sa han tveksamt. Förresten, vad var det Oliver berättade för dig, du vet igår efter Williams fest?
Markus teg och såg ner i asfalten, som var täckt av ett tunt lager snö.
Han tänkte precis svara, när en hund plötsligt började att skälla aggressivt på honom och Winston.
Markus och Winston såg förvånat upp och Winston upptäckte att det var Williams schäferhund Max, han var okopplad.
Några meter bakom så kom mycket riktigt William gåendes och han hade Peter och Edvin med sig.
Winston stönade tyst. Att de alltid måste stöta ihop med honom !!
Det var faktiskt riktigt störande att de bodde i samma kvarter som en sån som han ...
- Nämen tja Markus !! sa William roat och Peter och Edvin nickade lite åt Markus håll.
- Hej ... sa Markus och Winston blev så irriterad över att varken Peter, Edvin eller William hälsade på honom, att han inte kunde låta bli och blänga på William, men William ignorerade hans sura blick.
- Vad tyckte du om festen då ?? fortsatte William, med blicken rakt på Markus. Han besvärade inte Winston en blick.
Visst kom det många snygga brudar, va ?? Markus ryckte på axlarna.
- Kanske det, sa han ointresserat.
- Jag tycker att det bara var en massa fjortisar på din fest, William, sa Winston, tillräckligt högt för att William skulle kunna höra honom. Egentligen hade han inte tänkt säga det där högt, men det gick ju inte att ändra på det nu ...
Winston blev faktiskt väldigt förvånad över sig själv. Det här var första gången som han vågade säga emot William, men han kände sig en aning rädd över hur William skulle reagera och såg snabbt ner i marken.
Han vågade inte möta Williams blick.
- Jaha ?? sa William nonchalant. Men vem bryr sig om vad du tycker ??
Winston svalde. William hade rätt. Vem brydde sig ?? Ingen alls ...
William fortsatte framåt igen och Peter och Edvin följde efter. Winston blängde illvilligt efter de.
- De ska säkert hem till äcklet ... mumlade han, knappt hörbart, men det verkade ändå som om William hade hört honom, eftersom han vände och kom tillbaka igen.
Winston backade tveksamt några steg bakåt. Varför hade han sagt sådär för ??
Varför hade han bara inte hållit käft och tänkt den där meningen istället ??
- Vad sa du ?? frågade William sammanbitet och spände blicken i Winston. Winston svarade inte och William slet tag i hans jacka. Du kunde ju snacka alldeles nyss, fortsatte han. Har du blivit stum igen eller ??
- Men släpp honom, William ... sa Markus varnande och William gav honom en irriterad blick.
- Jag ville fan bara veta om jag hörde rätt !! utbrast han argt och vände sig till Winston igen.
Du undrade väl om jag skulle hälsa på äcklet, va ?? fortsatte han i samma sammanbitna ton och Winston nickade motvilligt.
- Mm, och vem är det som är äcklet då ??
- I ... ingen ... stammade Winston och Williams grepp om hans jacka hårdnade.
- Svara nu, sa han hotfullt. Winston såg sig nervöst omkring.
Peter och Edvin stod bara och blängde på honom och Markus skakade uppgivet på huvudet.
- Det var Oliver du menade, va ?? sa William tillslut. Erkänn nu.
- Jag ... ehm, nej ... mumlade Winston tyst och William släppte taget om hans jacka.
- Vi känner ju knappast någon mer än honom som bor åt det hållet, eller hur ?? fortsatte William och nickade åt vänster. Winston skakade sakta på huvudet.
- Precis, sa William. Vilket betyder att det var Oliver du syftade på.
Winston svalde nervöst och började flacka med blicken, William såg överlägset på honom.
- Alltså ... började han i släpig ton. Om du säger att Oliver är ett äckel en gång till, så får du fan stryk, det lovar jag dig. Han stod kvar en stund och blängde med avsmak på Winston, innan han vände och började gå bortåt.
Peter och Edvid skyndade efter, Max var redan långt före de andra.
Winston andades ut och han kunde känna tårarna bränna bakom ögonlocken.
Han hade gjort så att han blev ovän med William. Ovän
Inte för att de hade varit vänner förut, men de hade ju i alla fall inte haft något otalt med varandra och nu hade Winston sabbat alla chanser han hade för att någonsin kunna bli vän med William ...
Varför hade han sagt att Oliver var ett äckel för ?? Visserligen så var det ju sant, men han kunde ju ha tänkt det istället för att säga det, han borde ju ha förstått att det inte var så smart att säga nedlåtande ord om Oliver mitt framför ögonen på William, han borde verkligen ha förstått det ...
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | sandruskapuska - 2 mar 09 - 22:24- Betyg:  | ahha, tkr om att windston sa det (Y)
En sak bara om aaron o det.
Intekan man väll "avsäga" sig sina barn?
O iaf inte åt nån annan | | Harrypotterlover - 28 feb 09 - 13:25- Betyg: | Verkligen facinerande del om Winston. Gillade den på något sätt. Det är spännande att se hur han tänker eftersom det är många som säkert.
Hur vågar Lasse göra så mot Lillan! Ta bort vårdnaden :S jävla gubbe!!
//Sara | | manx_ - 26 feb 09 - 20:45- Betyg: | | det var en jätte bra del (: , bra att winston vågade säga vad han tyckte :D mejla när nästa del kommer :D | | hooppsan - 25 feb 09 - 20:21- Betyg: | | den är jätte bra, | | vissenros - 25 feb 09 - 19:13 | | hoppas att det kommer att gå bra för aron och jimmy, det var en bra del. | | Qwjag - 25 feb 09 - 18:16 | tyckte de var bra att du skrev lite om winston
nu får man ju reda på mer om just honom :)
..hoppas det går bra för aron och jimmy nu, att dom slipper
åka tillbaka till lasse :/
jätta bra skrivet som vanligt :D, mejla gärna nästa :)(y) | | Bolliz - 25 feb 09 - 17:42- Betyg: | Del 99 snart 100, det är ju fan helt farcinnerande att du har kommit
så långt! Tummen upp för dig!;) | | RedOceania - 25 feb 09 - 13:57- Betyg: | Mm, man förstår lite att Winston har tröttnat på att bli ignorerad hela tiden, av dem han "ser upp till" (men samtidigt hatar).
Så nu behövde han lite uppmärksamhet, och han behövde få ur sej saker eftersom han alltid varit tyst och inte visat sitt hat mot William...
Undra hur det ska gå för Aaron och Jimmy nu.
Det känns som det är det avgörande i novellen, slut momentet liksom. Plus hur det går med Olivers och Williams relation, och ifall Oliver kommer börja trivas med sin fosterfamilj.
Dessutom ska Winston kanske äntligen erkänna sina känslor för Willma. Så det är ganska mycket som börjar gå mot sitt "slut". Men jag antar att det kommer ta rätt många delar till allt det där..? :P
/T | | ImCrying - 25 feb 09 - 11:26- Betyg: | | den här är skiiit bra!! och snart äre del 100!!! :O (jag är bah på del 12, haha) jaja, den äääger<3 Go 4 u! | | LoverOlivia - 25 feb 09 - 10:32- Betyg: | Okej, bara berömmer lite nu. Jag har inte läst denhär novellen, jag minns bara då jag såg del 1. men pallade inte läsa den.
Och jag beundrar att du har kommit så långt på den (:
Seriöst du borde få nått pris. Allvar .-.
u go ;) | | Ciissii - 25 feb 09 - 08:27 | | Verkligen bra! | | PlEaSeKiLlMe - 25 feb 09 - 07:35 | | skit bra!! |
|
|
|
