världen omges av ett tunnt,tunnt glas. |
Jag skriker men mitt skrik studsar bara tillbaka,
mitt skrik på hjälp.
Himlen är som en glaskula, en tunn tunn glaskula.
Man tror verkligen att man ska komma igenom den och man
längtar. Men man bara flyger tillbaka. Glaset tar
emot.
Man ser hur vackert det är på andra sidan, men det
är helt omöjligt att komma dit.
Jag fortsätter att skrika, tänker att kanske någon
hör, att någon hör mitt rop på hjälp
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Petraa - 30 jul 05 - 21:34- Betyg: | den var jätte bra!
och sann!! fortsätt så här! |
|
|
|