Gitarrtankar [Oneshot] |
Dörren till hennes rum var stängt, men det dova strängljudet från hennes
gitarr hördes ändå tydligt ut. Alma ruskade på huvudet. Kunde hon någon
gång sluta spela på den där himla gitarren? Alma ryckte upp dörren till
rummet. Hennes syster satt på sängen med sitt blonda hår uppsatt i en
slarvig hästvans.
"Ella, jag varnar dig!" Alma röt åt Emma som först nu kollade upp från
gitarrens strängar.
"Slutar inte du spela på den där saken blir jag galen!" Alma gick ut och
stängde dörren med en smäll. Tyst satte hon sig på soffan in vardagsrummet.
Enda sedan första dagen Ella börjat spela på den där gitarren hade Alma hatat
det. Kunde man aldrig få vara ifred? Alma drog handen genom sitt axellånga
svarta hår. Hennes blåa ögon var vattniga och trötta. Hon lutade sig tillbaka,
tankar, dom susade igenom hennes huvud. Det ända stället man kunde vara ifred
på var i sina tankar. Plötsligt hördes samma dova gitarrljud. Almas ögon, som
tidagare varit slutna, öppnades sig snabbt och hon gick bestämt mot sin systers
rum. Hon öppnade dörren, hennes syster satt i den typiska gitarrposen på sängen.
Det ena benet låg över det andra för att gitarren skulle sitta bättre.
Samtidigt lutade hon sig ner mot gitarren för att se bättre. Alma fnös.
"Din lilla!" Hon slet gitarren ur systerns grepp. Orden var mer riktade till
gitarren än till systern. Ellas ögon blev tårfyllda. Hon försökte säga något,
men modet svek henne. Alma kollade på gitarren, nästat galet. Hon andades fort
med tänderna synliga. En sista fnysning, gitarren flög till golvet.
Ett skärande ljud ven genom huset. Träet på gitarren brast och flisorna flög
iväg och lade sig överallt i rummet. Alma blängde hånfullt på sin gråtande
syster. Det hade gått för långt hon visste det, men det var för sent att ändra
på allt nu. Alma gick ut ur rummet och satte sig återigen på soffan.
Tankarna tog över henne. Skilde henne från sin gråtande systers värld.
Men det enda som hon tänkte på var gitarren.
|
|
|
|
