................läs? |
Mr Chapman reste sig upp från sin nersuttna fåtölj och hasade till dörren i sina slitna tofflor. Vem kunde det vara? Han gick fram till dörren för att se vem som knackade. Inte var det Mrs Rees mittemot, hon skulle vara hos sina föräldrar den här veckan. Barnhemmet var Mr Chapman mycket stolt över. Det hade gått i släkten sedan hans farfars far hade flyttat dit. Det var mörkt i hallen, ljuset från vardagsrummet nådde inte ända fram till den gamla mannen som fundersamt tittade ut genom fönstret. Mr Chapman öppnade dörren och väntade att se något i ögonhöjd, men när han inte gjorde det tittade han ner och upptäckte ett smutsigt barn som såg på honom med gråtsvullna ögon.
Tess vaknade morgonen därpå i en stor sal full av bäddar som var tillfälligt tomma. Hon satte sig hastigt upp och såg sig omkring. Var är hon någonstans? Det tog en sekund innan hon mindes allt som hade hänt dagen innan. Det knöt sig en knut i magen på henne, men hon tvingade sig att resa sig upp. Var är alla? Hon gick till dörren och kikade ut i korridoren utanför.
En rund tant kom gående mot henne med någonting grått vilat på ena armen.
– Åh, där är du ju! Jag har letat efter dig, för det är väl du som är den nya? Jag heter Mona Daler och jobbar här. Ja, just de, här är dina kläder, sa hon och räckte fram kläderna.
– Tack, fick hon fram och gick till sovsalen igen. Hon svalde och stängde dörren efter sig.
Hon såg sig själv i spegeln och rättade till en lock som spretade ut ur det tjocka hårsvallet. Såg hon okej ut? Hon hade på sig den enkla klänning som Mona Daler hade kommit med. Hon tittade i spegeln och ett par gröna ögon tittade tillbaka. Hon hade mörkt, långt och lockigt hår, stora, gröna ögon och en liten mun. Hennes näsa var smal och fräknig.
Hon hade fått en säng nära fönstret. Lakanen var slitna, men väldigt rena. Hon gick fram till fönstret och öppnade det. Det är kyligt ute, tänkte hon när en kall vindpust svepte förbi henne. Men det brukar det väl vara på hösten, tänker hon och lutar sig ut genom det öppna fönstret.
– Stäng genast fönstret! Tess hoppar till och vänder sig hastigt om. Framför henne står en äldre kvinna med sträng uppsyn. Hon stängde fönstret och tittade ner i golvet.
– Här har vi fönstren stängda, och här bäddar man sina sängar. Men det kanske du inte har lärt dig? Sa hon.
Tess tittade på sin obäddade säng och rodnade. Vem hon än var hatade Tess henne redan.
– Nåja, jag kom hit för att ta med dig till bordet, sa hon, följ mig!
Tess sneglade på tanten och följde efter.
|
| Kommentarer | | tankenot10 - 15 feb 09 - 11:18 | | okej.puss! | | eraaijka - 14 feb 09 - 16:44 | | jaa:D | | tankenot10 - 14 feb 09 - 13:06 | | ska jag fortsätta? |
|
|
|
