Den hemliga kartan del 2 |
- Va, säger Anna.
Jag kollar på skrivbordet där jag la den igår kväll. Den är borta. Jag hittar den inte någonstans.
- Du lova ju, snyftar Anna fram och springer ut genom dörren. Jag kollar efter henne och känner mig ledsen. Jag måste hitta KARTAN!
Jag går ner till pappa och han kollar på mig.
- Hur mår du gumman, frågar han.
- Jo tack, jag mår sådär. Kartan är borta, pappa kan vi gå in på ditt rum och…, hinner jag bara säga tills pappa avbryter mig.
- … NEJ! Absolut inte, säger han.
Jag kollar på han och går in på mitt rum, jag städar rummet sen slår jag in Annas nummer.
- Hej det är Jonna, säger Annas mamma.
- Hej det är Jenny, har du Anna där?, säger jag.
- Nej, jag trodde hon var hos dig, sa Jonna och la på.
Jag tog på mig jackan och skorna och gick ut.
- ANNA, ropar jag men får inget svar.
Jag ropar igen men ingen svarar mig. Jag går ut i skogen och där sitter Anna och gråter.
Samtidigt hos hennes pappa
- Ja, hon har gått, säger han till sig själv. Han går upp på sitt rum och på hans skrivbord ligger kartan.
- Får se, åhnej jag kan inte se krysset, säger han. Han kollar på den men kan inte tyda den.
- Får se nu, James Kron-Ville la den i en skatt.
Han tänker efter och öppnar ögonen ordentligt.
- JENNY ÄR I FARA, säger han.
Samtidigt hos Jenny och Anna
- Förlåt Anna, jag vet inte vart den är. Anna reste sig och började gå ifrån mig. Jag började gråta, Anna kom då tillbaka. Jag kollar på henne och hon kollar på mig. Jag ser att hon kommer smart att prata.
- Jag tror att du tog kartan med My, sa hon.
Jag kollar på henne och ger henne en konstig blick.
- Varför skulle jag göra det?, sa hon.
Plötsligt när som ska gå hem ramlar dom genom ett hål.
Vad kommer att hända? Som dom skada sig, ska hennes pappa stoppa dom.
|
|
|
|
