Du kan inte fånga en ängel med rädsla [oneshot] |
oneshot! kommentera gärna (:
Tystnaden ekade i de svarta tomma rummet. Det gick inte ens att urskilja väggarna, som troligtvis också var svarta för att göra rummet mörkare.
Ljus spred sej plötsligt i de svarta rummet när en dörr, som varit så gott som osynlig, slogs upp. Tystnaden förstördes när dörren slog emot väggen och i de mörka rummet kunde man nu urskilja en flicka som satt intryckt i ett hörn.
Hennes hy var likblek. Hennes blåa ögon stirrade på mannen som smällt upp dörren. Hennes blonda hår låg över hennes axlar och längs hennes rygg. Hennes isblå ögon stirrade stint på mannen, utan att blinka.
Mannen kollade på henne, med sina bruna ögon, de var fyllda utav hat. Men också rädsla. Medans flickans ögon bara var så vackert blå att det inte gick att tyda några känslor hon kände.
"Kom," mannens röst var hård och bestämd men flickan hade sedan länge genomskådat hans rädsla. Flickan rörde sej inte ur fläcken, hon blinkade inte ens.
Hennes knän var ihop pressade med fötterna som var vinklade ifrån varandra och hennes händer vilade lätt emot hennes knän.
"Hör du dåligt? Kom," mannens röst steg, likaså rädslan i hans ögon. Flickan rörde sej fortfarande inte. Men fortfarande var hon i fullt medvetande.
Ett susande hördes plötsligt i rummet och mannen backade hastigt ett steg men hejdade sej sedan. Flickan höjde sitt huvud och kollade upp i de svart målade taket. Hon log ett leende, som varken var glatt eller sorgset men fortfarande var det ett leende.
"Du kan inte fånga en ängel med rädsla," hennes röst sjöng nästan orden och mannen blev förtrollad utav hennes röst. "Du måste förstå dina svagheter innan du kan hitta någon annans,"
Flickan reste sej graciöst upp utan att ta stöd i från varken händerna eller väggen.
Ett par snövita vingar växte fram ur hennes rygg och de reste sej vackert bakom henne.
"Men om du någon gång lyckas. Kommer du aldrig att förlåta dej själv för all oreda du ställt till med," Ängelns vackra röst ekade i rummet.
"För att om du lyckas, kommer hela världen vändas emot dej,"
Hon höjde sina vackra vingar och med ett enda slag med dem var hon försvunnen.
|
| Kommentarer | | enannansak - 11 feb 09 - 20:04 | "Du kan inte fånga en ängel med rädsla",
klockrent. | | Tiggarflikkan - 8 feb 09 - 19:22 | | Väldigt bra skrivet. Målande och levande. Inte alltid den följer någon röd tråd, det känns som att det bryts av ibland, men du tar vackert upp den igen och då är man fast vid berättelsen. Gillar verkligen titeln också. | | Titta - 7 feb 09 - 22:59 | | kort, men ändå bra :) |
|
|
|
