svårt. |
Jag har lovat dig att aldrig göra om det.
Jag har lovat.
Men det är så svårt..
Jag berättade för dig,
vad jag gjorde i måndags
Jag berättade hur jag hälsade
på rakbladet för första gången,
och du fick mig att lova att
inte göra om det igen..
Aldrig, sade du.
Men älskade vännen,
det är så svårt..
Det är som om det ropar på mig,
genom alla tusen tröjor där jag har
gömt det i den översta byrålådan
Och fastän jag vet att det är fel,
så finner jag en slags tröst när jag
långsamt skär de raka sträcken över
mina bara armar
Jag njuter av att se blodet rinna..
och jag blir tom på känslor..
för en liten stund
Snälla,
det är så svårt vännen,
så jävla svårt..
Efteråt fångas jag in i en dimma av
ångest, ledsamhet och ensamhet
och för att inte tyna bort i den mörka
dimman måste du räcka mig din hand
och visa mig vägen tillbaka
Jag vet att det är svårt,
riktigt jävla svårt,
men tillsammans klarar vi det.
Jag lovar.
<3
[jag ska i alla fall försöka]
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | LikeBefore - 9 feb 09 - 14:30 | åh, fattar du hur jävla mycket jag känner igen mig i dina ord!
jättefin men hemsk
finns här vännen <3 | Snailpower - 7 feb 09 - 17:29- Betyg: | håller helt med Bluesky94,
och du bara måste maila när du skrivit klart den! | Matildaaaz - 7 feb 09 - 17:17- Betyg: | Nej men gud vad hemskt :/ Snälla sluta ! :/ | Bluesky94 - 7 feb 09 - 17:17 | Fin dikt, men sorglig...
Du skriver jätte bra :) |
|
|
|