Älskade Pappa, varför finns jag? del: 1 |
KÄRA DAGBOK!
Jag tänker ofta på pappa.
När han levde så brukade han alltid läsa för mig på kvällarna.
Han hade aldrig tillåtit att mitt liv skulle bli så här.
Om han levde nu så skulle han förlklara för mig hur mycket han älskade mig.
Fast nu börjar jag inse varför mamma hatar mig.
Mamma, min mamma. Jag har en del minnnen av henne okså.
Att hon fnös åt mig när jag gick förbi henne.
Att hon ignonerade mig.
Innan min bror, Lukas dog var hon alltid lycklig.
Hon kunde skratta då.
Men hennes skrattgrop har nu byts ut till en bykymers-rynka.
Älskade pappa, jag önskar att jag kunde förklara hur mycket jag älskar dig, men det går ju inte.
Älskade pappa, varför finns jag?
Madeline lade ner sin dagbok i en låda.
Hon blundade, lade sig ner på madrassen.
Hon sökte frid, men det var svårt närhon hörde dem klinande ljuden ifrån köket.
Någon knakade försiktigt på dörren.
-Kom in. sa Madeline.
-Det är mat nu, älskling. Du kan komma ner och äta om du vill? Josefin hade kommit in (madelines fostermamma)
-Kan jag äta på rumet, jag har ont i huvudet?ljög Madeline fast ientligen ville hon bara skrika:-Varför låtastas du att tycka om mig??? Jag vet att pappa är död! Men snälla du gör det bara värre!
-Visst, gumman! sa Josefin och log med hela ansiktet sädar fånigt.
Josefin gick ner och hämtade maten.
KÄRA DAGBOK!
Idag i skolan sa vår fröken att hela mellanstadiet skulle fiska tillsamans, och jag går ju i 5:an så jag följer med.
Då tänkte jag på pappa, han som älskade att fiska.
Det dyker upp minnen var jag än går.
Karl B i min klass sa faktist ingenting om min pappa idag, förutom att hans namn(Lars) var gammeldags.
Fasst inte konstigt det, fröken gick ju runt som ett hököga.
Älskade pappa, varför finns jag?
Kommentera gärna! Ursäkta så för mina stavfel.
|
| Kommentarer | | 95an - 18 feb 09 - 12:23 | | dn är bra !!:D |
|
|
|
