You see my life to Del 1 |
8r9NU är det så här att jag vet inte om jag ska fortsätta på den men ni kan väl säga vad ni tkr om det
Kommentera mkt så jag vet Kraaaam(r)
Ytligt kanske man vill ha mitt liv men inte i längden och inte invändigt. Visst jag lever i ett jävla palats men vad är meningen om man lever själv? Jag säger inte att det är synd om mig men vad jag säger är att man kanske borde tänka en gång till innan man hoppas på att mamma eller pappa inte ska vara hemma. Fest i kväll det är allt alla tänker på fest hos Emmelie vem bry sig om vem hon är hon ger alla en andledning att dricka. Jaja dags att gå upp. Jag gick raka vägen till garderoben drog på mig en jeans kjol och en vit t-shirt. Sminkade mig snappt men snyggt, det bruna håret fick hänga ner längst ryggen och axlarna. Jag gick ner i hallen drog på mig dom svarta conversen och gick i väg mot skolan. När jag väl kom fram så satt Maja och Cajsa på bänken med en massa killar bänken står precis framför mitt skåp. Jag gillar egentligen inte Maja eller Cajsa men jag förväntas vara med dom två. Jag slängde in sakerna i skåpet med en smäll.
- Emmelie det här är Jonas, Casper och Elias dom går i trean.
- Hej är inte nu på lite fel avdelning? Jag höjde ögonbrynet jag orkar inte vara trevlig inte på morgon.
- Jo du har rätt grabbar vi börjar nu. Det var han Elias som sa. Han var snygg inget speciellt men fortfarande väldigt snygg. Men jag kände igen honom eller något med honom var likt.
- Emmelie det är väl lugnt om dom kommer i kväll? Jag tittade lite på Elias men kunde inte sätta fingret på vem det var.
- Jo visst öppet hus egen dricka och mer folk för fan. Jag försökte låta munter men gick inget vidare varför känner jag igen honom. Det kanske var det här min psykolog menade med att jag inte ska dricka bort mitt liv. Men och andra sidan vad vet han, han är en gubbe i sina sämsta år. Grabbarna hade gått och Cajsa kollade länge på mig och sen tittade hon mot Elias eller hans rygg.
- Är du fast eller? Fatta om Bim skulle komma tillbaka då skulle det vara slut på allt jävla kortvarnade ord som ändå ingen fattar.
- Nej inte precis känner bara ihåg honom från någonstans. Allvarligt om Bim skulle vara här skulle hon putta mig lite på armen och jag skulle veta vem det var. Men och andra sidan skulle Bim vara här skulle jag inte behöva supa så för att få det kul.
- Men du är ju störd det är ju för fan Elias Jacobsson. Nu är det där kortvarnade igen hur fan ska jag kunna veta vem han är? Hon tittade på mig med själklar blick och slängde det blonda korta håret bakåt och suckade.
- Okej det är ju Albin Jacobssons lille bror och om du nu inte kommer ihåg det så knullade du väl Albin. Så var det var därför jag kände igen honom men han hade väl ingen lillebror?
- Jaha jag tyckte jag kände igen ögonen stilen men mer var det inte. Maja hade vänt sin fokus till mig och tittade på mig med dom där mörkblåa ögonen.
- När kommer Bim hem? Jag hade velat slå till henne redan där men här är vi en fin dam det har jag lärt mig själv man är snäll när man kan.
- Hur ska jag kunna veta när hon kommer hem? Båda två gav mig en själklar blick och då orkade jag inte vara kvar utan gick i väg ut på trappen för jag orkade inte mer. Jag slet upp telefonen och slog numret till Bim.
- Bim är här nu. Jag vart både ledsen och glad över att hon svarade.
- Hej gumman det är Emmelie.
- Älskling hej vad gör du?
- Väntar på att du ska komma hem när kommer du? En suck på andra sidan någon gick ut genom dörren bakom mig. Jag brydde mig inte om att vända mig om.
|
|
|
|
