Skolan del 15 |
- Julia, vi är i en stor fara.
Jag höll andan men sprang vidare med Cornelia i handen. Det var jobbigt.
- Jag ska lura dom i en fälla, sa Andre.
- Hehe, skrattade Karl, vilken bra fälla.
- Dumbom, fällan har jag inte kommit på än, sa Andre.
Då fattade Karl. Julia och Cornelia hade sprungit runt skolan och in i skogen.
Det kändes verkligen läbbigt att gå i skogen när det var mörkt och kallt.
Speciellt när dom hörde ett rådjur gapa där ute nånstans.
Vi gick ut på stigen och Andre såg oss. Vi sprang hem låste dörren sen andades vi ut.
- Puh, sa Cornelia, vad jobbigt.
Jag höll med.
- Verkligen, sa jag.
Det darrar till i min ficka, någon ringde mig. Jag svarade.
- Julia, sa jag.
- Hej LÅS UPP, sa nån.
Jag svarade inte och jag la på.
Det ringde igen och jag klicka upptaget. Då ringer någon på hemtelefon.
- Julia Fagerberg, sa jag.
- Hej det är mamma, varför klicka du upptaget, sa hon.
- Ähm, vi blev…,sa jag.
- Oke…AAAAAHHHH, skriker mamma i luren.
Det är det sista jag hör. Vi springer över till Jessie.
Mammas kläder är sönderrivna eller lite av kläderna.
Sen springer vi ut och jag greps tag av Karl.
Jag sitter fast i en sopsäck känns det som.
- HJÄLP, ropar Cornelia.
Jag hör hur vi går i marken på väg nånstans i världen.
Sen blir det ljust jag ser inte vart vi är.
- Mamma, säger jag. Jag ser Andre gå mot henne.
- Du var inte så smart Annika, sa han. (Annika är min mamma)!
- Nej, men släpp barnen, nu, säger hon.
Andre funderar men säger ”Nej”.
- Aldrig i livet jag vill ha hela familjen. Som din man.
Jag tänker och säger.
- Var det du som döda min pappa, skrek jag.
Han svarade ja, och jag blev röd i ansiktet.
- Din dåre, skrek jag.
Han bara skrattade och bytte rep till kedja för mamma.
Jag blev bara argare och argare.
Till slut kom jag loss och försökte ta fri mamma.
Klockan 07:00 på morgonen
Då kommer nån in och säger.
- Hej, Julia och Annika, haha, säger Andre.
Han ser mig, jag är inte fastbunden.
- Vad gör du?, ska inte du hänga på väggen fastbunden, sa han.
Där efter kommer Karl och säger till mig att klockan nio i kväll ska dom hänga mig.
Jag känner känslan i magen och då säger Andre.
- Hehe, du…
Fortsättning KANSKE följer!
|
|
|
|
