Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kära Sophia - skolarbete/ som blev en känsla


Kära Sophia


Jag har velat skriva detta brevet till dig så länge nu, men det är något med hur mina ögon fylls med regn varje gång jag stavar ditt namn. Varje ljud får mig att rycka till, varje ljud associerar jag halvt omedvetet till ditt skratt.
Det är december nu Sophia, årets första snö kommit och lagt sig som ett täcke över alla spruckna gator där vi brukade gå. Kylan skapar tystnad överallt, människor låser sina dörrar. De är rädda för vinters hårdhänta sätt att röra deras hud, så de kryper ihop i soffhörnen och flätar samman varandras händer, väntar. Jag vet inte vad dom väntar på, varmare tider kanske. Jag har lärt mig så mycket av dig Sophia, man ska aldrig vänta, väntar man för länge kan det vara försent, förlåt Sophia, förlåt.
Jag minns telefonsamtalet jag fick på morgonen, minns telefonplasten mot mitt öra när jag exploderade och försvann. Minnet känns som ett pistolskott i hjärtat. Min ängel, min bästa vän hade farit till Nangijala utan mig. Och ibland kan jag bli arg, för du lovade mig att det skulle vara vi, i tid och otid, men nu står jag här ensam, det var inte vad vi bestämde, eller hur?
Det är mörkt ute nu, det blir mörkt så tidigt såhär års. När jag passerar gatlyktorna som är utspridda med några meters mellanrum blundar jag. Efter att ha legat i mitt nersläckta rum är mina ögon vana vid mörker. Sophia, jag vill gå här med dig nu, längs gatlyktekantade gator, andas in doften av ditt trasselhår, utspillda sommardrömmar och kaffe. Jag vill att du håller min hand så att dina röda naglar lyser igenom, men bara lite. Jag vill gå här, i takt med dina klapprande klackar, i takt med dig. Kom tillbaka Sophia, kom tillbaka, så vi kan kasta stenar på alla frostskadade fönster och skrika;
världen är så mycket vackrare om man ser på den genom ett öppet fönster.
Har du glömt Sophia? världen är så mycket vackrare när man ser på den med öppna ögon, varför stängde du då dina?
Det har börjat snöa ännu mer nu, men mina ögon är spunna av tårar och dimma. Jag stiger in på ett café, sätter mig vid bordet där vi alltid satt. Vi sa aldrig så mycket och dina ögon var alltid någon annanstans. Du, jag, min gitarr och din poesi och kanske några kuddar, det var det enda jag behövde för att överleva vintrarna. Det här är min första vinter utan dig, du ska veta att det känns. Jag undrar om du saknar mig, om du väntar på att jag ska följa efter dig. Jag undrar om du letade i din jackficka innan du försvann, då hade funnit en dikt jag skrivit till dig, jag önskar så att du hade läst den, kanske hade det förändrat något då?
På ett linjerat, blyertssotigt papper i din jackficka hittar någon kanske dikten.
Mamma hittar mig ibland stående vid mitt fönster, det är när jag kan se dina konturer på andra sidan glaset, kan se din hand läggas mot rutan, jag lägger min hand mot din, låtsas höra dina hjärtslag.






jag ville bara tala om att saknar dig Sophia
/din förevigt
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
SicLuceatLux - 19 maj 11 - 22:02
du har talang.
dueintedenduva - 16 maj 11 - 19:36
jag gråter nu!! rörde mig rakt i hjärtat! Du är underbar tova!
glasbubblan - 4 apr 09 - 12:13
mina tårar rinner varenda gång jag läser den här.
du skriver rakt in i mitt hjärta
idontloveyou - 29 jan 09 - 11:04
fan, jag började gråta. det här är inte bara ord, det är magi. jag förstår inte vad det är du gör, men du gör det i alla fall obeskrivligt bra. riktigt jävla jättesupermegabra. alltså... det här var underbart, så äkta och så berörande.
glasbubblan - 28 jan 09 - 22:25
du är fanimej Bäst på dethär!
emelie2 - 28 jan 09 - 22:17- Betyg:
jag är inte bra på att komentera men den här
var så obeskrivligt bra
helt otroligt jätte vacker <3
Freaket_93 - 28 jan 09 - 21:54- Betyg:
Jag gråter,
den berörde mig så djupt..
Tirala - 28 jan 09 - 20:48
Underbart, jag är särskilt förtjust i den första meningen. Regn i ögonen, åh... :'o
FortessOfTears - 28 jan 09 - 19:44
Jag förstår inte riktigt hur du gör det här, för du gör känslorna så äkta att jag nästan får för mig att det är jag som blivit lämnad. Och jag blir tårögd, det är ett bevis på att jag gillar en novell riktigt mycket! Men ja, du har talang, jag har försökt få sån känsla i mina texter men det blir aldrig så här.

Wow!
InDieNacht - 28 jan 09 - 19:27
oh..
så bra!
den berörde.
enannansak - 28 jan 09 - 19:20
Jävel..
Hur gör du för att få detta så...
Så BRA!? :O
livskraft - 28 jan 09 - 19:00
tuva, seriöst
jag vill veta hur du gör
du tar andan ur en

Skriven av
lill-tuva
28 jan 09 - 18:36
(Har blivit läst 204 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord