Natasha Bergs liv *del 2* |
Jag och Louise börjar gå mot rummet när vi kommer i genom dörren ser vi två vånings sängar , Mikaela ligger i den åt höger längt upp med
ena benet över du andra. Paulina står upp och kollar på alla sängar och stampar med ena klackskon så att det hörs högt.
- Okej jag har bestämt mig jag ska ha den sängen , hon pekar på sängen åt vänster längst ner.
- Okej , jag tar den här säger Louise och hoppar upp på sängen över Paulina.
- Då får du ta den där sängen säger Paulina och skrattar med ett sånt där fejk skratt.
- Det var ändå den jag ville ha svarar jag och sätter mig på den och tar upp lite grejer. Mikaela är klassens pratkvarn , hon pratar hela tiden.
- Ah och jag hade tänkt att vi och Isabelle och Britney kunde gå och bada lite senare säger hon och ler mot mig och Louise.
- Ah de blir bra säger Louise och kollar mot mig och ler.
- Men tjejer ni vet att jag inte badar i sjöar säger jag och ler snet. Jag har aldrig badat i sjöar , okej bara när jag var liten men inte längre, jag har egentligen ingen
anledning att inte göra de , men jag gillar bara inte de.
- Nehe men du kan väll kolla på frågar Mikaela och ler stor?
- Ja de är klart.
- Nej det kan hon inte , hon ska sitta med mig säger Paulina och gör en bitchig min.
- Med dig? säger alla i kör.
- Ja , varför ser ni så förvånade ut säger Paulina och låsas leka snäll.
- Okej jag sitter med dig säger jag bara för att de inte ska bli bråk.
Fröken kommer in.
- Tjejer vi ska gå och bada nu. Mikaela och Louise springer ner till bryggan , själv går jag sakta ner. Paulina springer ikapp mig.
- Hej säger hon och ler.
- Hej säger jag och kollar konstigt på henne.
- Asso förlåt säger hon och kollar ner i marken.
- För vad säger jag och kollar på henne?
- För allt , för att jag bara lämna dig och gick till Sandra. Jag vill ha de som förut. Du jag och Louise , fast nu vill jag inte att Louise ska vara med hon är så konstig.
- Jag gillar Louise svarar jag.
- Jaja , men inte jag säger hon kollar på mig med err leende. Leendet verkar inte vara falskt som de brukar , det verkar som ett ärligt. Jag ler tillbaka. Paulina börjar snacka om massa grejer.
Hon berättar om dom nya kläderna som kommit ut på Ginatricot och som hon måste köpa.
-Jag tror jag har sett den där blåa kläning du snacka om säger jag och ler. Paulina kämpar med att gå ner för den knöliga backen med sina klackskor, men hon snubblar mot slutet. Några killar från klassen ser det och börjar garva.
Jag ser att hon tycker det är pinsamt så jag pekar finger mot dom.
- Tack säger Paulina och ler mot mig. Vi går ner till bryggan och sätter oss på en bänk som står lite bakom. Vi kollar på dom andra i klassen som skrattar glatt i vattnet. Dom hoppar från bryggan och simmar runt. Jag ler lite eftersom vissa
ser så roliga ut.
Klockan börjar närma sig halv fyra och dom flesta har badat klart. Men vissa badar fortfarande. Britney har kommit och satt sig brevid mig jag sitter och håller om henne i sin blöta bikini och handduk över , solen har börjat gå ner och det är lite små kallt men lite
sol är iallafall kvar. Britney , Louise , Mikaela och Isabelle springer till duscharna och duschar en lång stund. Jag börjar gå mot rummet själv. Jag känner vinden ta tag i mitt hår , men det är ingen stark vind , det är snarare en typ av augusti vind. Jag öppnar dörren till rummet
och tänder lampan. Jag ser att Paulina sätter sig upp ur sängen och vänder ansiktet. Jag har att hon grinar.
- Vad är det säger jag och går fram och sätter mig brevid henne.
- Inget det är bra säger hon och tårkar bort tårarna. Jag kunde ha valt att gå där i från men snäll som jag är fortsätte jag.
De var så det hände , det var så allt förstördes. Några dagar efter vi kommit hem från klassresan var jag ocg Paulina bästa kompisar igen. Jag hade gett henne en andra tjans. Ibland ångrar jag att jag inte gjort det. Jag visste inte vad som skulle hända inom några dagar , eller var det timmar.
Men vad jag vet är att det har hänt och inte går att ändra på. Ni undrar säker vad jag pratar om , och nu ska jag komma till saken.
Några dagar efter vi kommit hem berättade Paulina att hon hade aneroxia. Det var så allt förändradrs. Jag blev en annan person pågrund av det. Jag slet varje dag och natt för henne för att hon skulle må bra. Men till slut blev det för mycket.
Nu har det ungefär gått två år sen det hände eller snarare allt hände, och nu ska jag berätta vad som har hänt. Efter att sjunkigt så lågt. Efter att jag kämpat för en annans liv.
Samma dag två år efter
Nu är det två års sen , tänkte jag. Jag och Paulina var fortfarande kompisar. Men jag hade tagit avstånd från henne ett tag. Bara för att få rensa tankarna , bara för få känna på att allt var som vanligt igen. Eller vanligt var det inte. Paulina lider fortfarande av svår aneroxia , men nu har inte jag ansvaret lika mycket som då.
Nu har hon läkare som hjäler henne med det.
Jag vaknar för att gå till skolan som vanligt. Jag äter frukost och fixar mig.När jag är klar tar jag bussen till skolan. Jag tar bussen till stationen och går resten av biten. Jag kommer fram och Mikaela , Louise , Isabelle och Britney kommer fram.
- Hej säger dom och alla ger mig en kram.
- Hej svarar jag. Vi börjar gå till vårat hus. Vi har olika hus i skolan. Norra , östra , södra och Västra. Vi går i norra. Vi går in till kapprummet och sätter oss. Vi hinner prata en lång stund innan läraren kommer.
Vi går in i klassrummet och sätter oss. Jag sitter i raden näst längt bak. Paulina sitter fram för mig. Jag kollar på hennes mörkblonda hår som är fult av hårspray och kollar sedan på hennes kropp. Det är som en pinne som sitter på stolen hon tar inte ens upp halva stolen så small är hon. Jag får aldrig bli som hon , jag vill inte lida så mycket som hon har jag tänker jag för mig själv.
Andra delen klar :) hoppas ni gillar den :D // Elinomg
|
|
|
|
