- Maja !?[ Del 2] |
Nej det kunde inte vara sant, min mamma låg på sjukhus och var påväg att dö.
Det fick inte vara sant!.
Först den här piss dagen och nu har jag snart igen mamma kvar.
Polisen ville inte att jag skulle vara hemma själv så han tog med mej till ett ställe som jag fick
träffa dom annhöriga till mannen som gjorde allt det här.
Jag satt där alldeles tyst och såg hur läkare sprang hit och dit.
- Hej gumman, sa pappa och satte sej bredvid mej.
Det syntes att han försökte inte ville visa mej hur ledsen han var men det gick inte att missa.
- Hej.. sa jag och lutade mej mot honom.
Jag ville bara skrika ut!, jag ville att mamma skulle vakna och jag fick säja hur mycket jag älskar henne och
att hon inte får lämna oss!.
Det gick timme efter timme.
Tillslut somnade jag.
Jag drömmde om alla minnen och allt som jag älskade med mamma.
Hon är vacker, snäll, kunde förstå allt och hon visste nästan jämt hur man skulle fixa det.
Vid 6 på morgonen så kom en läkare och sa att hon skulle klara sej men dom visste inte hur illa skadorna var riktigt än.
Det var ju en god nyhet i allt det hämska.
Jag gick in till mamma.
Hon låg och såg helt vanlig ut fast jag vågade inte kolla mer så jag sprang ut.
Jag visste inte vad jag tänkte och jag ville inte tänka efter heller.
Jag sprang ut ur sjukhuset ställde mej mitt i gatan och skrek allt vad jag hade.
Det var blåsigt och kallt ute men det var strunt samma.
Jag satte mej på knä och bad till gud om att mamma skulle vara som vanligt när hon vaknade.
precis när jag var klar kom pappa ut.
Han såg glad ut.
Fortsättning följer........
|
| Kommentarer | | missyou - 24 jan 09 - 15:00 | | bra mejla nästa :d |
|
|
|
