På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

Kära för evigt [del2]

(forsättningen på bara en förälskelse, för alla som inte vet)

- Mamma, har du sett mitt korallröda linne?! Ropar jag från min garderob. Helt otroligt att man inte hittar något, fast jag städa den förra veckan.
- Mm, jag tror det hänger på tork svarar mamma från badrummet.
- Men vah? Jag har aldrig använt det äns. Säger jag tråtsigt och ställer mig vid badrumsdörren.
- Nej, men jag låna det förra helgen när jag var ute med några vänninor..
- Hum, man kan väl fråga först iallafall?
- Förlåt gumman, säger hon och smeker mig på kinden.
- Aha, vad ska du ikväll då?
- Tjejmiddag..
- Ööh känner du några här äns?
- Frida, tror inte att din mamma är social?
- Jo det är klart, men är du inte lite väl uppklädd för att gå på en simpel tjejmiddag? Säger jag och studerar mammas åtsittande sidenklänning med djup urigning.
- Vadå? får man inte klä sig fint då?
- Mamma, senast du hade den var när du och pappa fira att ni varit gifta i tio år.
- Hm, vad ska du själv då? jag trodde ju att du kunde passa Anton.
- Tyvärr, ska på bio med Emil.
- Emil? är ni tillsammans igen?
- Neh, vet inte riktigt. Vi ska försöka iallafall, säger jag och lämnar badrummet. Jag bestämmer mig för en svart klänning istället och en jeansjacka.

Jag börjar gå ner mot bion och känner hur min puls börjar gå upp. Jag fattar egentligen hur jag kan vara så nervös för att träffa Emil. Vi hade ju till och med ett barn tillsammans, eller hur sägar man...Jag ser att Emil står mot en vägg vid kiosken i bion. Han har på sig ett par jeans och en halvt tight tröja, så man ser hans välformade muskler.
- Tja! Säger han och smeker mig lite på armen, när jag närmar mig honom.
- Hallå! säger jag och leér försiktigt. Han böjer mig fram för att kyssa mig men jag böjar kinden mot så han kysser min kind.
- Det är bäst att vi tar det riktgt långsamt Emil. Säger jag och jag tar hans hand lite försiktigt. Så varm och helt snustorr.
- Okej, trodde inte vi skulle ta de så långsamt. Men okej jag förstår.
- Vad ska vi se?
- Någon komedi, den verkar as rolig...Oj fan där är hon. Säger Emil och ser lite smått spänd ut, plötsligt.
- Vem??
- Hanna...
- Vadå då?
- Du vet den lilla insdenten, som jag ångrar mest i hela mitt liv.
- Men hon har gjort abort?
- Umm, okej hon skrev till mig på msn innan idag och sa att hon tyckte att jag skulle följa med henne till gynn och kolla om barnet mår bra.
- Men hon sa till mig att hon hade gjort abort!
- Då ljög hon för dig, jag har försökt övertala henne jätte länge. Men hon vill behålla det.
- Vah, ska du följa med henne då?
- Nej, fan heller. Du vet hon behåller bara barnet för att förstöra mer mellan dig och mig.
- Hm, så du ska inte stötta henne igenom det. Nej hon är en jävla slampa. Jag hatar den fjortisen.
- Varför hade du sex med henne då?
- Frida, måste vi ta upp det. Trodde vi skulle börja om från början.
- Förstår bara inte sammanhanget när du säger att du hatar henne.
- Jag behövde någon som kunde trösta mig och få mig att glömma alla dumma val jag gjorde. Och Hanna är alltid med på sånt...
- Okej.
- Men komigen nu ska vi inte prata om det, ska vi gå in i salongen eller?
- Japp, säger jag och leér lite lamt.

Komedi, jag ser inte alls det roliga i filmen. Emil hade verkligen gjort ett bra val när han valde filmen. Eller inte. Hela filmen handlar och otrohet, vilket jag även kände på Emil att han hade ångrat att han valde den filmen. Jag kollar på klockan för tionde gången. Och det har bara gått 30 minuter på filmen. En och en halv timma kvar!
- Du, det här kanske inte var så bra för oss. Viskar Emil i mitt öra och kollar på utgången.
- Ne...ska vi gå?
- Ah, det tycker jag. Vi reser oss upp och går ut ut bio salongen.
- Okej, det här var ju en bra början på våran "första" dejt.
- Heh, ja.
- Vi drar, ska jag visa dig ett as fint ställe? Säger han upphetsatt och leér stort.
- Haha, okej. Han tar mig i handen och drar mig ut ur bio salongen och ut från staden och in i en skog.
- Ska du våldta mig nu också. Säger jag och små skrattar.
- Nej, vi ska upp till bergen, det är jätte fint nu på kvällen.
- Oj, inte visste jag att Emil Keifer var romantisk.
- Jag kan överraska. Han nästan släpar mig upp för berget och till sist kommer vi upp till någon typ av platå.
- Oooh, säger jag shockat och studerar utsikten. Det lyser allla möjliga färger från den här utsikten.
- Visst är det fint, säger han och sätter sig ner. Jag sätter mig ganska nära honom och sniffar in doften av hans wax.
- Jo absolut, det var lite jobbigt och komma upp men det var värt det.
- Äh, har du dålig kondis eller? Säger han och puttar till mig i sidan.
- Man har ju fått lite sämre efter jag fick missfall. Eftersom jag gick upp rätt mycket under graviditeten. Säger jag mummlande och blir allvarlig igen.
- Tänker du mycket på barnet?
- Inte som innan.
- Hmmm..., jag tänker faktiskt på det ganska ofta. Undrar liksom hur det skulle ha se ut och så..
- Jo jag med.
- Hon skulle i alla fall haft min längd för du är så kort.
- Käften, 1.80 är alldeles för långt för en tjej!
- Kanske, men 1.70 i alla fall!
- Okejdå, sen skulle hon ha dina fina brunaögon och min sexiga rumpa!
- Oh ja din rumpa lätt!
- Mmh, hon hade blivit fin. Säger jag och leéndet sjunker ner lite igen.
- tror du hon är uppe i himmlen? Frågar Emil efter ett tag av tystnad.
- Ja, jag tror hon är en av dom stjärnorna där uppe. Säger jag och pekar uppåt.
- Ah, hon är den till vänstra närmast månen där. Viskar han i mitt öra och jag vänder mitt ansikte mot han. Jag har ansiktet så nära så jag känner hans andningar från näsan.
- Frår jag kyssa dig, frågar han och kollar djupt in i mina ögon. Jag nickar och han tar ett försiktigt tag runt min haka och kysser mig ömt.

- Får man hänga med in kanske? Säger Emil och leér när vi närmar oss mitt hus.
- Jaa, mamma verkar ju inte vara hemma en. Vi kanske kan hitta någon roligare och mer lämpligare film för oss två. Säger jag och låser upp dörren. Det är helt mörkt i huset när vi kommer in och vi slänger av oss ytterkläderna och vankar in i tv-rummet.
- Fan, ni hade mycket filmer. Säger Emil och tar ut film efter film ur det gammla vetrinskåpet som mamma fick av mormor för typ 10 årsen.
- Jo, men mer en hälften är typ tecknade filmer till Anton.
- Åh, kan vi inte se på sunes sommar den är ju värsta ball!
- Den suger Emil...
- Snälla? för min skull typ inte sett den sen jag var 11 år eller något.
- Jo int...Jag avbryter mig själv och ser att mamma och en annan man kommer ut ur en taxi.
- Vad är det?
- Det är någon gubbe som följer med mamma ur taxin, oh grose, dom kladdar på varandra som fan! Säger jag äcklat. Emil kollar upp och släpper alla filmer ut händerna.
- Jävlar, DET ÄR MIN PAPPA

Tycker personligen att det blev en lite rörig del, men fortsätta? :)

Kommentarer - (Snittbetyg: 4.9)

jagkanintegunga - 28 jan 09 - 22:38- Betyg: