Liv som barrträd? |
”Ett barr är ett långt, styvt, smalt och spetsigt blad,
oftast av ett läderartat ämne.
Träd som har barr kallas barrträd.
Oftast är barr fleråriga och sitter kvar i upp till ett decennium,
men det finns även träd vilka fäller sina barr varje år.
Det gäller till exempel lärkträdet.
Längden på ett barr är oftast 1-5 centimeter.
Barr kan sitta ett och ett (svensk gran) eller i knippen (svensk tall).”
Detta fick jag fram när jag sökte efter barr på Internet.
Och om man tänker efter och är lite psykologisk, så har faktiskt barren en ganska stor likhet när det gäller oss människor.
Så jag började leka lite med tanken… att tänk dig livet som ett barr.
Barren överlever vintern till skillnad från löven, och när ett barr ramlar av någon gång ibland så växer det snart ut nya igen.
Ibland har man otur… någon råkar passera barrträdet och drar av några barr på vägen förbi.
Är det en konstig tanke? Eller är det acceptabelt att tänka så,
om man börjar fundera på hur livet verkligen är?
Barret som människa, löven som vissa djur som inte överlever vintern och den förbipasserande personen som en av dessa hemska
mördare som bara river människors liv utan att ha någon som helst medkänsla
(ibland kan man undra om de ens har några känslor) i kroppen.
Eller är jag ute och seglar?
Tycker själv att det stämmer in ganska bra…
låter säkert helt befängt att jag sitter och jämför mitt och ditt liv med ett litet barr, men det är ändå ganska fascinerande…
|
| Kommentarer | | glasbit - 29 jul 05 - 07:14 | jag håller med dig...
har själv kommit på mig med att jämföra mitt liv
med de mest knäppa saker.. |
|
|
|
