Mina andetag har tagit slut
och luftkrisen är total
i mina lungor,
i hela mig.
Tankarna står på högvarv
och känslorna
har sönder allting
som jag rör vid.
Frågetecknen är
för många och
frågorna för stora.
isande vindar får mig att
falla omkull
och den enda som kommer
till min räddning nu är
ensamheten.
Orden för alltid ekar
tungt i luften
när jag kippar efter dina andetag.
Om jag knackar på din
dörr kommer du öppna
den igen då.
Eller är vi båda utelämnade
till ensamheten nu?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| belive11 - 26 apr 09 - 15:14 |
| den var viktigt BRA!! |
| glasbit - 29 jan 09 - 15:55 |
| POESI! |
| disappear - 26 jan 09 - 19:29 |
| vackert! =) |
| bonnilie - 20 jan 09 - 21:30 |
| smärtsam. Du skriver väldigt bra! |
| angels_eyes - 20 jan 09 - 15:44 |
| och vad ska jag säga nu? |
| livskraft - 19 jan 09 - 22:54 |
| bra! |
| emno89 - 19 jan 09 - 21:08 |
| Dina ord är som alltid vackra. |
| hanochhon - 19 jan 09 - 20:05 |
| håller med. Riktigr bra ^^ |
vikkiss - 19 jan 09 - 19:04- Betyg:  |
OH!
du är så grymt bra på att skriva! WOW! |
