Pojken i Tjejkläder [Del 12] |
Del 12
Benjamin öppnade dörren.
Han kände sig lite som i trans när han tog av sig skorna och hängde jackan på sin krok. Han var tvungen att titta på lappen han fått av Nilla och Dennis en gång till.
”Om du vill något” Hade Dennis sagt. ”Typ, bara ha nån att prata med kan du ringa.”
Han stirrade på numren, upprepade dem i huvudet och sa dem högt för sig självt medan han gick in till köket. Huset var tomt, pappa kom inte hem förrän klockan nio.
Benjamin blev till slut tvungen att stoppa lappen i fickan för att kunna bre sig en smörgås.
Böckerna i hyllan var ställda efter en mycket speciell ordning, det visste Benjamin.
Om pappa hade flera böcker av en författare så skulle de stå tillsammans, och de som han bara hade en av skulle delas in i en speciell kategori. Fantasy, spökhistorier och övernaturliga böcker på högra sidan och deckare, thrillers och biografier på vänstra sidan.
Sedan fanns ett en ensam låda i hörnet av rummet. Där fanns de dåliga böckerna.
Benjamin rotade lite i den. Mest var det klyschiga romantikböcker, där starka muskulösa män höll undergivna, vackra kvinnor i sina beskyddande armar på framsidorna.
Han förstod faktiskt varför pappa lagt dem i ”skräplådan”.
Smått nyfiken bläddrade Benjamin i en av dem.
...sa Wilhelm, och tryckte långsamt in sin mandom i Saras slida, varpå hon stönade av välbehag.
Han smällde generat igen boken och la tillbaka den.
Vad gjorde hans pappa med sådana sorters böcker?
Klockan närmade sig tio när Benjamins pappa äntligen kom hem.
Däremot kom han inte ensam.
”Tack för skjutsen då…” Hörde Benjamin honom säga.
”Det var så lite.” En kvinnoröst?
Benjamin smög fram till dörröppningen till hallen och tittade försiktigt runt krönet.
Pappa såg lite nervös ut, kliade sig i bakhuvudet och log. Hans ögon sken.
Kvinnan i dörröppningen log också. Hennes mörkbruna hår, glänste i det svaga ljuset från hallampan och de mörkblåa ögonen såg ingenting annat än pappa.
Vad var det Benjamin kände nu? En ilska han inte kunde förklara riktades genast mot kvinnan. Han hade lust att rusa in i hallen och smälla igen dörren framför näsan på henne. Men han stod kvar, illa till mods, och stirrade på de båda.
”Men vi ses väl på måndag då?” Frågade hon med len röst, Benjamin hatade henne ännu mer.
”Visst. Självklart.”
En spänd tystnad hängde i luften.
Gå. Tänkte Benjamin. Gå härifrån.
”Hej då.”
”Ja, hej då.” Kvinnan gick, verkade en smula besviken, och pappa stängde långsamt dörren.
Leendet satt däremot kvar.
Benjamin backade långsamt, vände snabbt runt och smet in på sitt rum. Han hann precis dyka ner under täcket när pappa öppnade dörren.
”Benjamin?” Viskade han. ”Sover du?”
”Mm.” Svarade Benjamin. ”Nästan.”
”Förlåt, ville bara se om du var hemma.” Han tvekade en stund. ”God natt då.”
”God natt.”
Dörren stängdes.
Benjamin stirrade upp i taket.
Inte pappa. Tänkte han. Aldrig pappa. Aldrig.
Men klumpen i magen ville inte försvinna.
”Det här är min son. Benjamin, hälsa på Thorsten.”
Thorsten var mannen som mamma träffat på internet för några månader sedan. Han hade mörkt bakåtslickat hår, var kraftig (inte fet) och hade på sig en blå skjorta och ännu blåare jeans. De stod i Mammas lägenhets hall.
”Hej.” Benjamin tar osäkert tag i Thorstens framsträckta hand.
”Jag har hört en hel del om dig, Benjamin.” Flinar han och skakar till ordentligt.
”Ni kommer säkert komma överens.” Säger mamma och ler drömmande mot Thorsten, som flinar tillbaka.
Det tror inte Benjamin. Han gillar inte Thorstens oljiga hår, hans AXE-parfymdoft och hans äckliga sätt att se på mamma.
Men han verkar ju inte direkt elak, i alla fall inte när han gör mamma så glad.
De har flyttat nu, ut ur mammas lägenhet. De ska bo i Thorstens nyinköpta hus.
Benjamin vill inte bo i huset, i alla fall inte om Thorsten ska bo där också. Varenda gång han var i deras lägenhet så stirrade han sådär äckligt på Benjamin. Dessutom behandlar mamma Benjamin annorlunda numera, hon skriker åt honom ofta och slår till ibland om hon blir riktigt arg.
Mamma struntar i vad Benjamin tycker.
”Var inte otacksam!” Väser hon. ”Världen kretsar inte kring dig.”
Så han håller tyst. Mycket tyst.
Benjamin duschar.
Han granskar blåmärkena han fått på bröstkorgen, hoppas att ingen ska märka dem nästa vecka i omklädningsrummet.
Han suckar djupt och stänger av vattnet.
Han drar undan duschdraperiet och kliver ut på badrumsmattan, sträcker sig efter handduken men stelnar plötsligt till.
Thorsten står i dörröppningen och stirrar på honom.
Eller, rättare sagt, på hans kropp.
Benjamin rycker till sig handduken och virar den runt sig.
Thorsten flinar. Ögonen glöder.
”G-gå ut.” Stammar Benjamin, misslyckas med att låta bestämd, låter bara rädd.
”Varför det?” Frågar Thorsten och stänger dörren bakom sig. ”Vi är väl båda grabbar, va?”
Det var sant. Men Benjamin gillar inte Thorstens blick, vill att han ska gå ut.
”Jag vill vara ensam.” Tyst, så tyst.
”Va?” Thorsten sliter bort handduken, blottar honom för hans glödande blick. ”Sa du någonting?”
”Ge mig den.” Benjamins röst är knappt hörbar och nära tårar.
”Är du generad?” Thorsten knäpper upp byxorna, tar av allting, visar sin… ”Nu är vi båda nakna, eller hur?” Han tar på Benjamins kropp. Smeker och tafsar.
”Låt mig va!” Benjamin slår bort hans händer, smiter förbi honom och ut ur badrummet.
Bakom sig hör han hur Thorsten skrattar.
Dennis svarade efter tre signaler. ”Hålla?”
”Hej!” Sa Benjamin med efterryck. ”Det är Benjamin.”
”Nämen tjenare!” Han lät gladare. ”Hur är det?”
”Det är bra… Själv?”
”Helt okej.” Det blev tyst en stund. ”Alltså, har något hänt eller?”
”Nej.” Sa Benjamin, inte särkilt övertygande. ”Jag har bara inget att… göra.”
”Nähä.” Han skrattade. ”Och hur ska vi fixa det då?”
”Förlåt. Det låter som om jag bara ringer till dig när jag har tråkigt eller nåt… Jag kan lägga på.”
”Nej!” Han lät nästan förskräckt. ”Alltså, ska vi va?” Benjamin tycker sig höra en ljus röst skrika: Vem snackar du med? ”Lugna ner dig ett hekto, jag pratar med Benjamin. Jag är med Nilla, så det blir oss tre då, om du inte har nåt emot det.”
”Nej då.”
”Bra! Men kan vi ses… Öh, vet du vart parken vid Nygatan ligger, eller?”
Det var knappt två kilometer dit från pappas lägenhet. ”Ja, det gör jag.”
”Men ska vi ses där, då?”
”Javisst.” Benjamins hjärta bultade.
Ge mig mobilen då! Skrek någon i bakgrunden och sedan ett krafsande ljud. ”Häj Bänny!" Ropade en barnslig röst. "Det är Nilla.”
”Öh, hej.” Han drog på munnen.
”Vid parken, kan du gunga mig då? Dennis är för klen-” Ge mig den! Det krafsande ljudet igen, ett skrik från Nilla och till sist Dennis flåsande röst. ”Ignorera henne bara. Men vi går dit nu då, så kan vi ses där så fort som möjligt.”
”Okej.”
”Ses!”
”Mm, ses.”
Benjamin tryckte på röd lur. Hans hjärta bultade hårt i bröstet och på läpparna satt ett överlyckligt leende. Han kunde inte fatta att han nyss hade ringt till två främlingar, nej. Till två vänner och bestämt träff. Det var helt otroligt.
Han skyndade sig ut i hallen och satte på sig sina sandaler.
”Vart ska du?” Frågade pappa förvånat från vardagsrummet.
Benjamin log stort när han svarade: ”Jag ska va med några kompisar.”
---
BLUH.
Och det är för att jag inte laddat upp på hela veckan, sorry.
Argh, dålig del much? Alltså, la in några usla sexreferenser och allmän flummighet på ett halvdåligt kapitel för att försöka förbättra det. ÅH SÅ (NOT) BRA.
Men hoppas ni gillar den, förvänta er det lyckligaste delen i Pojken i Tjejkläders historia, njut av det och se lyckan bli krossad när Benny åker till mamma igen (MOHAHAHAHA).
Och ja, Thorsten = HAT HAT HAT DÖD DÖD DÖD.
(har lite bråttom, så ursäkta alla stavfel och sånt, får rätta dem imorgon.)
KOMMENTERA, ELLER SÅ SKICKAR JAG THORSTEN PÅ ER! D:
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Hallona - 3 feb 09 - 19:53- Betyg:  | Den är bäst skriv nästa del fort snälla:)
jag vet att novelen handlar om något hemskt men den är så bra skrivet och påhittat vill gärna läsa mer...mer | | Livija - 1 feb 09 - 13:08 | O_O 'kommentera '
sepe bra:D Livija laiki^^ | | EnJulia - 29 jan 09 - 12:55- Betyg: | Jag vill inte heller ha Thorsten på mig :O så jag kommenterar :D
Sjukt bra, och just nu vill jag bara att lilla Benny Penny (Nu var jag elak, men han går ju i tjejkläder (a)) Lingonsoppa ska få ha det bra. Att han ska smita ifrån hans mamma och Thorsten när lyckan tar slut och han återvänder till helvetet. *Dramatisk röst*
Ehe, typ. Du är bra bra bra!
<3 | | Emmiiss-F - 18 jan 09 - 08:42- Betyg: | Har läst alla jag tyckte dom var jättebra!! Du skriver´jättebra och alla detaljer.!
Mejla nästa:) | | Dimmalimm - 17 jan 09 - 16:32- Betyg: | inte lika bra som vanligt, kan ske för att ca hälften var dialog...
men ändå jättebra, mejla. | | NeMriA - 17 jan 09 - 16:21- Betyg: | jag vill INTE ha Thorstenäckelgubbe på mig :S
alltså ja hej. detta var inte ett dåligt kapitel, VERKLIGEN INTE!!!!
men jag är helt febrig och sjuk och sånt så jag kan inte prata vettigt -.-
MEN DETTA ÄR BRA <3 | | LillanFlickan - 17 jan 09 - 15:10- Betyg: | Jättebra :D
Mejla nästa? | | SynsEnAnnanDag - 17 jan 09 - 12:26 | | tyckte också att den var bra :) | | WhyJustMe - 17 jan 09 - 10:33 | | Jag tyckte den var bra :) | | FuckOffOrDie - 17 jan 09 - 00:55- Betyg: | | Maila nästa! | | DracoLove - 17 jan 09 - 00:17- Betyg: | Bra ^^
Fan vilket pedofiläckel den där Thorsten är :@
Men det är ju ändå kul för Benjamin, att han äntligen ska få vara med några som han kan kalla "kompisar" :)
// Polly | | _ricki_ - 17 jan 09 - 00:12 | jag vill inte ha Thorsten efter mig så jag kommenterar xD
Vad fan ska jag skriva, det vet jag inte själv :D men du skriver iaf bra x)
aja, du fick en kommentar iaf, nöjd? xD | | vissenros - 17 jan 09 - 00:09- Betyg: | då får jag väl kommentera XP
Det var ganska bra, men inte en av dina bästa delar men ändå jättebra :) |
|
|
|
