<3 |
Jag sitter i fönstret, snön faller ner.
Jag tänker på våra minnen och jag ler.
Hur du grät, hur du skratta, hur du alltid fanns här,
Hur du bröt, hur du svek, hur du visa vem du är.
Vi lovade varandra, föralltid förevigt.
Men min plats i ditt hjärta, blev plötsligt ledigt.
Hur du sa "du betyder, du är det ända för mig" men jag borde förstått,
när du aldrig sa "jag älskar dig"
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | | Loella - 19 jan 09 - 13:55 | | Den var as fin gumman.. | gbg_95 - 16 jan 09 - 15:08- Betyg:  | | Fint skrivet! |
|
|
|
