Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

I'm always by your side [fantasy/Th-ff] del 4

...denna är rätt kort >.< men vilket jag tidigare varnat om... (a) men ni får leva med det x]] kommentera gärna, för då blir jag Happyfirre :P<3 denna del kan vara lite förvirrande i början - men jag hoppas ni förstår emot slutet ! (: För nu börjar typ allt hända (; på ett ungefär :] iaf, kommentera gärna om ni vill ha fortsättning (: & så är de kursksiva texten (den lutande texten) flashback (:
minst 3 kommentarer
Pusshej :*


__


del 4 -

Han satt på sitt rum, med den blonda luggen hängandes ner för hans ansikte. Hans tysta andning och jämna hjärtslag fyllde hela rummet. De blåa ögonen stirrade ut i tomma intet. De såg inte skrivbordet som stod mitt emot honom, utan såg bilder som flimrade förbi hans inre syn. Bilder ifrån gårdagen, han minndes allting - vilket skrämde honom. Hans han for upp till hans hals och kände hur blodet torkat in. Han visste att det fanns ett botemedel - och han visste vem som kunde hjälpa honom med det. Men för att få det var han tvungen att hitta rätt på honom.


"Jag går nu!" skrek Liam och kollade på sin fulla kompis som dansade med en tjej. Han nickade bara kort - men Liams visste att han senare skulle ringa Liam och fråga vart han var. Men förtilfället brydde han sej inte. Han ville bara hem - hem till sin sköna mjuka säng!
Han gick ut ifrån huset, där en utav skolans populäraste killar bodde, och började gå hemmåt.
När han kommit halvvägs kom han till en korsning. Han kunde antigen fortsätta rakt fram, eller svänga till höger in i skogen. Om han svängde till höger skulle de ta max tio minuter att ta sej hem, tillskillnad ifrån om han tog den andra vägen - då det skulle ta minst tjugo minuter, om han sprang. Men han kände inte för att springa, inte för att han skulle kunna klara att kunna springa rakt - med tanke på hur mycket han faktiskt druckit.
Han svängde därför höger och började gå djupare och djupare in i skogen. Stigen han gick på var inte bred, den var max en meter och full utav rötter och stenar som han hela tiden lyckades hitta. Han ramlade minst fem gånger och då hade han bara kommit halvvägs!
Plötsligt, precis när han ramlat för sjätte gången, hoppade det fram en figur bland buskarna.
"V-vem är, hick, du?" skrek Liam åt en människoliknande varelsen som började gå emot honom. Han hade bar en svart kappa, och en luva döljde hans ansikte, likaså hans händer var döljda i kappans långa ärmar.
"Vem jag är?" viskade rösten hest och skrattade sedan. Skrattet var rått och Liams hud knottrade sej. Liam fick tag i ett litet träd och reste sej med hjälp utav det. En plötslig vind fick mannens huva att åka ner och landa mot hans rygg.
Liam flämtade till utav synen utav mannens ansikte. Han blev plötsligt väldigt nykter, och kände hur rädslan spred sej i hans kropp.
Mannens ansikte var blekt, likt snö och ur de mörka röda läpparna stack de ut två huggtänder. Ögonen var helt röda förutom den gula pupillen som granskade Liam upp ifrån och ner.
Med två svävande steg - som Liam knappt hann lägga märke till - var mannen framme vid honom och Liam tryckte sej krampaktigt mot träden.
"Du vet vad jag är för någonting," sa vampyren framför honom och flinade brett så att flera utav hans sylvassa tänder syndes. Vampyren kollade honom i ögonen men Liam kastade bort huvudet för att inte möta vampyrens skrämmande blick. Men vampyren tog tag under hans haka och vred tillbaka Liams ansikte. Vampyrens hand var lika vit som hans ansikte och hade en halv deciemters långa naglar på varje finger, som nuddade Liams hud likt knivar.
Liam svalde hårt och kollade skräckslaget på vampyren. Vampyren log åt honom - han njöt verkligen av att se Liam så rädd.
Snabbt, men hackigt på något sätt lutade sej vampyren fram och bet Liam på halsen. Liam kände inte hur blodet rann ner för hans hals - vilket skrämde honom. Men han hann inte tänka så mycket mer utan kände hur det svartnade för ögonen. Och det sista han såg var hur vampyren försvann in bland trädens trygga mörker...

Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
gbg_95 - 15 jan 09 - 21:20- Betyg:
Spännande del!! Bra skrivet! =)
Så hennes bror Liam är vampyr nu...Wow!!
Längtar efter nästa del, hoppas du lägger ut den snart och skriver liiite längre xD
the-rose - 15 jan 09 - 18:08- Betyg:
Jättebra, vaför sluta du där=((
Verkligen spännande =)
kramllew - 15 jan 09 - 16:22
Inga ord.
Otroligt bra - som det brukar vara.
JennnyJ - 15 jan 09 - 08:06- Betyg:
Braa ! :D
Den var ruskigt bra! :D
Såå, skriv på tycker jag ;) XD
/JvJ, som är på tok för trött för att orka kommentera en vettig kommentar XD

Skriven av
vargunge
14 jan 09 - 22:02
(Har blivit läst 92 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord