Beundraren - oneshot |
Beundraren
Han hade länge väntat på detta ögonblick då han äntligen skulle få se henne igen. Han var för feg för att faktiskt prata med henne, inleda en riktig konversation och faktiskt samtala om någonting. Han hade länge beundrat henne på avstånd men i sista sekunden bangat och tagit en enklare och inte lika känsloladdad omväg.
Idag hade han bestämt sig för att än en gång pröva sin lycka. Han hade till och med tvingat sig själv med att vänta tills det bara fanns en väg ut. Den som gick förbi henne. Och nu var stunden inne. Han stod och tvekade vid kanten av gången. Egentligen kunde han bara snabbt gå förbi, låtsas som om han inte hittat det han sökte och inte ens kasta så mycket som ett ögonkast på henne. Men innerst inne visste han att det var nu eller aldrig. Han skulle aldrig våga om han inte gjorde det nu, och i sådana fall skulle han få ångra det för resten av sitt liv.
Hennes ögon tog honom med storm, precis som de gjort den första gången några veckor tidigare. Ända sedan dess hade han inte kunnat slita tankarna ifrån henne, kunde inte koncentrera sig på någonting annat. Det var som om hon hittat en hemlig gång till hans inre den där dagen och inte kunde hitta ut igen. Istället irrade minnet fram och tillbaka inom honom tills varenda del av honom var uppfylld av henne.
Han insåg att hennes perfekta ansikte nu hade riktat sin uppmärksamhet mot honom och hon rörde på läpparna. Hon pratade med honom, men inte ett ord nådde hans öron. Han var alldeles för upptagen med att studera hennes ansikte och ta del av hennes bländande men samtidigt så djupa, mörka och mystiska ögon.
Efter en lätt skakning på huvudet för att få tankarna att i alla fall så när falla på plats insåg han att hon hade hälsat, och han mumlade en viskning tillbaka. Generad började han plocka med det han hade i händerna och såg upp när han uppfattade en rörelse i ögonvrån.
Hennes ögon var återigen riktade mot honom och hon såg uppfodrande på honom samtidigt som hon höll fram handen mot honom.
När deras händer nuddade varandra var det som om elektricitet plötsligt strömmade genom hans hud. Han såg förskräckt upp, men hon verkade inte ha märkt någonting.
Han tog emot det hon sträckt fram till honom, samlade ihop sina saker och gick sedan med stapplande steg därifrån samtidigt som hon riktade sitt bländande leende mot kvinnan bakom honom.
Kylan slog emot honom när han klev ut genom svängdörrarna och han slängde med en suck in kassarna med matvaror i bilen. Sedan satte han sig ner för att köra iväg från stormarknaden och kvinnan i hans liv. Hon hade inte sett honom den här gången heller men han tänkte inte ge upp för bara att få se henne en gång i veckan lyste upp hela hans tillvaro.
idag skulle jag plugga, men istället växte detta fram. hur fan gick det till? aja jag hoppas att någon gillar det och kommenterar det skulle uppskattas :)
ps . jag ska snart lägga ner mer krut på "A different start" om ni inte läst delarna som ligger ute - gört! och om ni har gjrot det, well gör det igen och de er till tåls! :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | walaa93 - 3 apr 09 - 16:57- Betyg:  | Fastän den var kort så beskrev du jätte bra, det klarar inte de flesta av. Och så skriver du på ett sätt som drar läsaren. Jag gillade den enormt, du är duktig du!
Bra jobbat! | | Harrypotterlover - 20 feb 09 - 16:54- Betyg: | Denna var riktigt bra :D vet hur det är när man får en idé. Man vill direkt skriva ner den ^^
Jätte bra skrivet <3
//Sara | | Chillaah - 11 jan 09 - 21:08 | jag är stum... mållös. vet inte vad jag ska säga...
helt fucking underbart räcker inte långt...
men guud, ge mig din talang (a)
suuuper ! | | Maadelen3 - 11 jan 09 - 19:55 | superbra ;D ellerja, verkar bli superbra iaf ;D haha,
baraför att jag är seg måste jag kolla så jag läst alla delar av a differnt startm abbars så får du nån kommenter:D oj lite estavfel (överallt) men du fårstör nog ;D (skriver på fel tangentborde) xd |
|
|
|
