(Oneshot novell som jag slängde ihop eftersom jag har tråkigt. Hoppas ni gillar den.)
Johanna satt stilla på den kalla träbänken i busskuren och kollade igenom sin inkorg på mobilen. Tre nya meddelanden, alla ifrån Anna. Med en suck tog hon tag i de vanliga spammeddelandena och läste igenom dem ett efter ett. Det var en sen november kväll och vinterkylan hade redan börjat smyga sig inpå. Träden hade tappat alla sina löv och stället så täcktes grenarna av ett lager med ljus, glänsande frost som skimrade utav gatubelysningens trista ljus. Den mörka natten lystes upp utav stjärnor och månsken vilket gav kvällen en skön känsla utav trygghet och värme trots minusgraderna.
Med att par enkla knapp tryck med frusna fingrar så svarade Johanna på meddelandena och gömde sedan sina frusna händer i jackfickorna. Olyckligtvis så var Anna snabb på att svara och en pipande signal tillsammans med en skrämmande vibrator tvingade Johanna att ännu en gång ta upp sin telefon.
Johanna är en ganska vanlig tonåring i 15 års åldern. Hon har långt och välvårdat brunt hår, gröna smaragd ögon och ett blygt, smågulligt ansiktsuttryck. Som klädsel bär hon blåa jeans tillsammans med ett par svarta vinterskor. På överkroppen bär hon en beige jacka ovanför en grön tröja med fint, rött mönster på. Runt halsen har hon en stickad, grå halsduk som är ordentligt virad runtom hennes hals.
Tröttsamt la hon ner telefonen och satte ner händerna i de varma fickorna igen. Hon orkade inte svara på hennes sms just nu, de kunde snacka senare på msn eller nått. Hon stängde sina ögon och lutade tillbaka huvudet emot glasrutan bakom henne som slog emot med ett lätt ljud. Den frost beklädda glasrutan kändes skönt emot bakhuvudet där hon satt.
”Du borde skaffa en ny sms-signal, den där är bara irriterande.” sa en röst till Johanna som snabbt flög upp till en rak position. Snabbt såg hon emot ljudets ursprung och fick se Simon stå en bit bort lutad emot busskurens kant. Han var klädd i ett par mörka jeans, bruna vinterkängor och en grå jacka. Hans blonda hår var trendigt fixat och hans ljusblåa ögon tindrade smått i ljuset.
”Är det okej om jag sätter mig bredvid?” frågade han sedan och gjorde en handgest emot bänken. Johanna svarade blygsamt på hans fråga med en enkel nickning.
Johanna hade alltid gillat Simon. Gillat honom lite mer än vänner på något sätt. Som om hon ville något mer med honom än såna saker som man gör med sina vänner. Tjejerna brukade skämta och säga att hon kanske var kär eller nått. Vanligtvis så brukade hon förneka det hela och skratta lite smått med dem. Men innerst inne så visste hon inte om de hade rätt eller inte, var hon kär?
”Så, varför är du här?” frågade Simon lite nonchalant och lutade sig tillbaka så som Johanna gjort för bara en stund sedan. Johannas blick hade sjunkit ner till den natt svarta asfalten. Hennes händer höll nervöst om varandra medans de vilade i hennes knä.
”Ehm...kom nyss från en kompis, du då?”frågade hon tillbaka tyst med blicken kvar i marken. Simon verkade inte bry sig om att hon såg ner i marken utan fortsatte att prata på.
”Typ samma. Ska försöka ta mig hem.” sa han med samma ton och kastade en blick emot henne. Johanna däremot satt kvar likadant. Hon brukade bli såhär när han var i närheten. Tyst, blygsam och svag om hon skulle vara ärlig. Hon visste inte vad hon skulle göra i hans närhet. Allting blev alltid så svårt och komplicerat när han närmade sig.
”Du fryser, eller hur? Man ser det på dina händer.” sa Simon till henne och satte sig upp lite mer ordentligt.
”Mmm, lite grann.” svarade hon enkelt till honom och såg på honom snabbt. En lugn tystnad la sig över dem båda. Simon såg emot Johanna, sedan emot hennes händer. Försiktigt flyttade han sig en bit närmare Johanna och tog sedan tag om hennes kalla händer.
Johanna kände hur Simons värme omfamnade henne och hur rodnaden spred sig upp till hennes ansikte. Hon lät sig själv blir kvar i den underbara stunden ett tag men ryckte sedan bort dem och vände blicken ifrån honom. Hon satte sin vänsterhand för ena kinden för att dölja rodnaden. Simon fick inte se henne med rosenröda kinder, då skulle han förstå direkt.
”Jag vill inte skada dig eller nått. Ta det lugnt.” sa han till henne omtänksamt och lutade sig fram emot henne.
”Jag vet det.” sa Johanna kort till honom fortfarande med blicken vänd åt det motsatta hållet.
”Varför ryckte du då bort händerna?” frågade han och lutade sig lite åt sidan för att försöka få ögonkontakt. Johanna svarade på detta igenom att vrida ansiktet vidare så att han inte skulle se hennes ansikte.
”Ingen orsak, det hände bara.” sa hon som försvar och insåg själv hur tamt det var.
”Kom igen nu, du kan lita på mig. Varför gjorde du det?” frågade han sedan och satte sin ena hand emot hennes kind. Den kändes kall och svalkade emot rodnaden som blommade upp på nytt. En varm känsla for igenom Johanna tillsammans med någon form utav glädjerus. Det var en otrolig känsla, allting med en lätt beröring. En enkel, lätt omtänksam beröring. Hon lätt handen sitta kvar vid hennes kind ett tag och tog sedan upp sin ena hand och satte den emot hans. Kanske hon skulle berätta trots allt, kanske det var bäst så.
”Ehm...jag...” började hon men blev tvärt avbruten utav att den högljudda bussen stannade upp vid dem.
”Jag måste sticka, vi hörs.” kastade hon sedan snabbt ur sig och skyndade sig in på bussen. Simon följde henne förvånat med blicken, suckade sedan glatt och skakade på huvudet. Johanna var en skum typ hon. Hon satte sig vid en utav fönsterplatserna och vinkade åt Simon medans bussen startade och försvann bort ifrån hållplatsen.
Med en lättad suck sjönk hon ner i sättet. Det var en farlig händelse. Hon var så nära på att säga någonting hon troligen skulle få ångra hela sitt liv. Hon rättade på sig och satte sig upp ordentligt. Allt som var kvar nu var en enkel busstur hem, sen så skulle hon kunna lägga det hela bakom sig. Logga in på msn och snacka med Anna eller Sara om det. Hon lutade sig tillbaka i sättet och just när hon gjort sig bekväm så tjöt det till ifrån hennes fickan och hon kände hur det vibrerade emot benet. Anna hade väl skrivit ett meddelande efter som hon inte svarat. Hon himlade med ögonen och drog upp mobilen ur fickan. Med ett par vana fingerrörelser öppnade hon meddelandet.
Från Simon.
Jag älskar dig också.
(Så, det var det. Kommentera gärna så att jag kan bli en bättre författare.)
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| gbg_95 - 18 nov 09 - 19:47 |
Det sista gjorde det hela så otroligt mycket bättre och gulligare, riktigtrikigt bra!
Håller med de andra, du har talang. :) |
Sansan - 12 aug 09 - 21:13- Betyg:  |
| Jättebra skrivet ! Du har talang ! (= |
| ofyndig - 26 feb 09 - 11:46- Betyg: |
gaaaaaah den här var, shit
(jag är ordlös)
men det kanske räcker med att säga att det här var det bästa jag
läst på länge
(och jag menar det !) |
| Maadelen3 - 13 feb 09 - 23:05 |
åååh, så himla söt i slutet! :)
superbra, iaf! :D |
| SaraN - 16 jan 09 - 19:36- Betyg: |
Så sjukans bra alltså ! ,
Helt imponerad !!! :D :D |
| litenpoem - 11 jan 09 - 18:33- Betyg: |
fan ta dig, du e ju bara bäst på det här.
Vaf. e jag inte det? |
| Justmyfault - 11 jan 09 - 16:55- Betyg: |
vad sött!
Jättebra! :) |
| Matildaaaz - 11 jan 09 - 15:20- Betyg: |
| Jättebra ! :D |
| FallenAngeel - 11 jan 09 - 11:33- Betyg: |
Shit den var skit bra!!
Du är riktigt bra på att skriva!! |
| tjoh - 10 jan 09 - 23:57 |
åååååååååååååååååååååååh varför kan inte det där hända mig?
typ så kändes det! SÅ Bra är du på att skriva :D |
| lillhopp - 10 jan 09 - 23:45- Betyg: |
Åh, bra! :D Jag gillar slutet, hela novellen ger mig en varm känsla i bröstet. Jag kan verkligen relatera till hennes situation.
Det enda jag tänkte på är att det heter "medan" och inte "medans". En liten småsak bara, som är ganska irrelevant egentligen. Men alla vill gärna ha lite kritik också... :p :D |
| Gika - 10 jan 09 - 23:40- Betyg: |
Herregud,.. Fafan kan jag säga ?
TALANG BARN! ;D <3
Allt var så Fantastiskt.. Beskrivningarna, liknelserna,
känslorna.. Allt! Det var så enastående bra !!
Det sista gjorde det hela till det bästa "Oneshot" Jag nånsin läst!
" Jag Älskar Dig också! " Det var så Klart,
så bra, Nä, jag kna inte beskriva !!
Du är Fan Bäst !! <3 |
