Jag hatar dig [del 2 ] |
Viola tårkade bort tårarna och tog mobilen.
”Hej det är Viola” svarade hon skakigt. Hon var tyst ett ögonblick men sedan skrek hon;
”Jesper! Var är du?”
Hon tystnade igen, och lyssnade uppmärksamt till rösten i luren. Under ett par sekunder utstrålade hennes ansikte både oro och lycka, som sedan förbyttes i ren skräck. Hon höll luren en bit från örat, och även jag kunde höra den obehagliga, flåsande rösten.
”Nu undrar du allt, va? Ungjävel, det är ett under att du fortfarande lever. Jag borde dödat dig ordentligt när jag hade chansen.” sen sprakade det i luren, och rösten sa ilsket, antagligen till Jesper; ”Det här ska du allt få för, ringa och berätta var vi är, va? Och du trodde att jag skulle låta dig kom...” sen bröts samtalet. Tårarna hade börjat rinna från Violas ögon igen. Åter igen visste jag varken ut eller in, utan std bara som en gapande staty. Sen fick jag en idé.
”Var det hemligt nummer?” Viola skakade på huvudet. ”Men kolla riktnumret då. Så vet vi var vi ska börja.” Men en gnista av hopp öppnade hon åter mobilen och letade upp samtalet.
”040-94 81 86.” sa hon snabbt. Hennes förvänyningar på att hitta Jesper verkade stiga för varje sekund. Jag tänkte efter ett ögonblick.
”Malmö! De är i Malmö!” utbrast jag sedan. Min kusin bodde där, därför kände jag igen siffrorna.
”Då åker vi dit då!” sa Viola ivrigt. Jag började skratta torrt.
”Så enkelt är det inte. Vi måste fixa tågbiljetter och packa först. Och vad tror du våra föräldrar säger om vi försvinner?” I tankarna lade jag till ”Vad tror du dina föräldrar säger”, för jag visste att mina egna inte skulle bry sig. Det var inte ens säkert att de skulle märka aom jag plötsligt försvann.
”Det skiter jag i, det här är viktigare. Biljetter kan vi köpa på stationen, vi sticker imorgon.” svarade hon bestämt. Jag försökte intala henne hur orealistiskt det var, men hon var helt obeveklig. Eller så var det i själva verket så att jag inte vill övertala henne, eftersom jag också ville åka så snart som möjligt, innerst inne. Vi bestämde till sist att vi skulle ses vid busshållplatsen tidigt nästa morgon. Jag gillad inte tanken på att skolka, men det var trots attt näst sista veckan innan sommarlovet. Alla prov var avklarade, jag skulle inte direkt missa något. Med ett kort avtal om att ses på busshållplatsen tidigt på morgonen sa vi ”hej då” och jag gav mig iväg hemåt.
Jag stod och huttrade i min tunna sommarjacka medan jag väntade på Viola. Bredvid mig stod en fullpackad ryggsäck mad allt jag trodde skulle bli nödvändigt. Jag hoppades att Viola inte skulle komma för sent. Otåligt trummade jag med ena foten marken, tills Viola kom springande på vägen. Hon vinkade entusiastiskt, och jag vinkade lite tafatt tillbaka. Lite andfådd kom hon fram till min sida, med ett ganska nervöst leende på läpparna.
”Jag kan inte fatta att vi verkligen gör det här! Jag menar, det är så skönt att inte bara sitta och vänta, utan göra något på riktigt. Nu ska vi hitta Jesper!” babblade hon på. Men under den glada tonen låg en ostadig grund av misstro som fick rösten att svaja lite. Jag antog att hon lika mycket vill övertyga sig själv som dela med sig av sitt glada humör.
Långsamt rundade bussen hörnet och stannade med en pust. Jag fumlade med pengarna, och gav dem till busschauffören.
”Limmared” sa jag. Chauffören nickade buttert och jag rev av biljetten.
Bussen var tom, sånär som på en gammal dam med en konstig, spräcklig luva. Jag satte mig vid ett fönster och tänkte med en suck på den långa bussresan. Landskapet for förbi utanför fönstret. Ena sidan kantades av tät granskog, men på andra bredde Åsunden ut sig. På de ganska branta backarna på var sida om sjön låg ulericehamn, och bakom staden tog skogen vid igen. Skidbacken var såklart tom på snö, och den branta sluttningen såg sorgligt ödslig ut i morgonsolen.
Vägen slingrade sig fram genom den till synes oändliga skogen. Jag började känna mig åksjuk efter bara en tredjedel av vägen, och oroligt kollade Viola på mig.
”Du tänker inte spy va?” Jag skakade på huvudet med sammanpressade läppar. Bussen var kvalmigt varm.
Till slut ersattes skogen av hus och fabriker. Bussen stannade intill tågstationen, och vi hoppade av. Jag sprang iväg en bit från perongen för att spy. Jag hade knappt ätit någon frukost, men det lilla jag fått ner kom upp igen. Jag torkade mig om munnen och letade upp toaletten för att tvätta av mig innan jag återvände till Viola. En kort text över handfatet fångade min uppmärksamhet.
”HJÄLP! Malmö, Oxie/ Jesper Min puls började skena, och jag stod som förstelnad ett tag. När jag återfått fattningen sprang jag iväg till Viola.
”Kom! Kom nu, skynda!” sa jag och började dra henne efter mig. När hon såg vart vi var på väg stelnade hon till och började streta emot.
”jag kan väl inte gå in på killtoan heller” sa hon.jag fortsatte dra i henne.
”Jodå. Jag måste visa dig något, det är ändå tomt.” sa jag halvt frånvarande. När vi kom in pekade jag på klottret. Viola läste, och hennes ögon vidgades för varje ord. Sen pep hon till lite och började hoppa upp och ner.
”Herregud, nu vet vi var han är! Nästan i alla fall!” skrek hon. Jag nickade glatt.
Tåget verkade röra sig i slow-motion. Irriterad trummade jag med fingrarna mot väggen. Efter en evighet utropades äntilgen det meddelande jag väntat på i högtalarna.
”Nästa Malmö, Malmö.” Vi hoppade ner på perrongen. Luften var tung av korvlukt och cigarettrök.
Nu tänkte vi röra oss i bekanta miljöer, Malmö, Ulricehamn (och Oxie...) så beskrivningarna blir bättre och mer trovärdiga.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.8) | | jag_gillar_z - 5 apr 09 - 12:55 | | jääääättebra!<3 | | Rosentjej - 21 jan 09 - 10:05 | | okej :/ | | honheterjenny - 11 jan 09 - 18:39 | ni skriver jätte bra!
du måste mejla mig :) | | vissenros - 11 jan 09 - 16:48 | | rosentjej: vi vet det, men Jespers pappa är väl lite full och förvirrad :P | | oxie_tjejen - 11 jan 09 - 15:29 | | jätte bra meilja nästa när den kommer | Niz0 - 10 jan 09 - 20:54- Betyg:  | | Super. Mejla när nästa kommer | Rosentjej - 10 jan 09 - 20:15- Betyg:  | jag tycker fortfarande att dcet är jättebra, några stavfel, men det är inte så mycket.
jag bara tänkte, hur kan man "döda en ordentligt"? om man dödar nån så gör man det, man kan försöka döda, men är man död så är man, finns inget man kan göra åt det.
men annars gillar jag det jättemycket. mejla nästa?
kram <3 | | Isidar - 10 jan 09 - 18:24 | | åååååh mer mer mer! det är så sopännande!!!!! Dom måste hitta Jesper!!! | | missyou - 10 jan 09 - 17:58 | | cool . mejla nästa | | JLs14 - 9 jan 09 - 23:33 | MEER
maila :D | | faktisssss - 9 jan 09 - 23:19 | meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeerrr!
mejlia:) | | Toker - 9 jan 09 - 23:15 | Meeeer!
Mailmailmail (Y) | | JessicaKarlsson - 9 jan 09 - 21:40- Betyg: | men shit vilken tur att dom såg de där på killtoan ;) ahha :D jag älskar deeeeeeeen ! så jävla bra ^^
fortsätt (a)
och mejla :D | | ofin - 9 jan 09 - 21:10- Betyg: | | fyfan vikken bra mejla nästa:O<333 | | a-white-pearl - 9 jan 09 - 21:07 | | håller med Madvis :D | | Madvis - 9 jan 09 - 20:53- Betyg: | Åh, nu tätnar spänningen :O
Snyggt att ni håller upp tempot så bra, det känns inte överdrivet heller (iaf enligt min åsikt).
Det enda som störde mig med det här kapitlet var att ni använt ordet "kollar" (använd "titta", kolla är slang) och att ni skrev att han "trummade med foten", det lät lite... konstigt.
Annars, helt underbart! Jättespännande :) Längtar som fan till nästa del!
Mejla? :) Uppskattas! |
|
|
|
