24: Hata mig så mycket du vill (TH FF) |
Ber tusen gånger om ursäkt för förseningen, men här har ni nästa kapitel.
TJUGOFYRA
Dagen innan jag följde med tvillingarna för att träffa Simone tog jag beslutet att släppa in Bill i Nikolas farliga revir, det vill säga huset som varit mitt hem den här sommaren. Känslan av att se honom prata med monstret själv, sitta i monstrets vardagsrum eller äta av monstrets mat, var inte så illa om jag hade väntat mig. Det gick att genomlida.
Nikola visade sig vara på sitt bästa humör och lagade en underbar middag. Självklart satt hon vid bordet tillsammans med Bill och mig, men sen reste hon sig och dukade av bordet. Jag gjorde en ansats att resa mig, men Nikola skakade på sina bruna lockar och bad mig sitta kvar. Hon skyndade sig att ställa in tallrikarna i diskmaskinen, plocka fram två ljus att ställa på bordet och släckte taklampan.
Jag såg generat på Bill, som såg lika förvirrad ut som jag, och Nikola suckade. Hon ryckte upp kylskåpsdörren och plockade fram två konstverk av glass. Jag stirrade på dem när hon ställde det ena framför mig och det andra framför Bill.
“Det är väldigt många olika smaker”, sa hon och pekade på de olikfärgade glassverken. “Så om ni inte gillar något kan ni alltid byta.”
Hon började sakta, med ett stort leende, smyga ut ur köket men jag höll upp handen. “Stopp!”
Nikola stannade och såg ut att krympa ihop på stället. Jag visste att jag skulle ha andra tankar imorgon, men just nu tyckte jag att hon var söt. Inte bara på grund av de små skrattgroparna i kinderna, utan också på grund av den ärliga glädjen som lyste ur hennes stora ögon.
“Vad är det här?” sa jag och gjorde en alltför dramatiskt gest mot ljusen, glassen, den röda duken; jag råkade slå till ett av ljusen, som välte, samtidigt som knycken fick mitt hår att hamna rakt i lågan.
“Herregud!” skrek Nikola när elden slingrade sig runt de blonda hårtestarna.
Jag satt chockad och såg de förrädiska flammorna äta upp mitt hår, Bill försökte släcka elden genom att ösa sitt glassfat på den, och Nikola skrek. Jag kunde inte få fram annat än ett “tack” när Bill med hjälp av den kalla glassen släckte de svedda hårtopparna.
“Oj”, sa han och verkade lika överrumlad som jag.
Jag tog tag om hårtoppen med fingrarna och såg dystert på den. De återstående hårstråna luktade illa och dessutom badade de i smält glass. “Oj”, höll jag med.
“Oj?” utbrast Nikola. “Herregud, herregud.” Hon viftade vilt med händerna i ansiktet och såg ut att vara på väg att svimma. “Hur kan du vara så himla korkad att du sätter eld på håret?”
“Det var liksom inte med flit”, fnös jag.
“Det hoppas jag verkligen inte! Du har ju förstört allting. Åh. Helvete.”
Bill harklade sig och jag tittade ned i bordet och försökte låta bli att skratta. Hur kunde jag vara så klumpig?
“Vad är det som är förstört, Nikola?” Det hördes på hans tonfall att han inte var så samlad som han försökte verka.
“Jag hade ju fixat det hur fint som helst! Jag har… jag… Alex, vi har ju inte kommit så bra överens.” Jag tittade upp på henne. “Och jag ville gottgöra dig på något sätt. Så jag tänkte att lite glass ifred med din pojkvän…” Nu satte jag nästan saliven i halsen. “… kunde vara ganska omtänksamt. Jag tänkte lämna er ensamma och… ja.”
Bad N-i-k-o-l-a om ursäkt? Nä, det kunde inte stämma. Jag antog att hon hade blivit bortförd av Aliens och att hennes ersättare försökte göra saker bra igen. Mest troligt.
“Men ingenting behöver vara förstört för det”, sa Bill snabbt. “Det var verkligen… omtänksamt av dig. Och vi gillar det. Eller hur, Alex?”
Jag nickade lamt.
“Jag menar…” fortsatte han. “Vi har ju fortfarande kvar Alex glass.” Han sträckte fram handen och doppade fingertoppen mitt i päronglassen. “Så vi kan nog ha det mysigt fast Alex brände håret. Det luktar lite…” Han rynkade på näsan och jag skrattade. “Men det gör inget. Alex blir glad ändå.” Han såg på mig och jag hann bara uppfatta lekfullheten i hans ögon innan jag fick päronglassen på näsan.
“Bill!” tjöt jag. Glassen droppade ned på läppen. Jag älskade päronglass… “Nu jävlar Bill.” Jag satte kvickt handen i glassen och tog så mycket jag kunde och tryckte upp det i hans ansikte.
Bill skrattade högt och sträckte sig efter mer glass. Jag gjorde likadant och märkte knappt att Nikola suckade.
“Fast jag menade att ni skulle äta glassen”, sa hon, precis tillräckligt högt för att jag skulle uppfatta det.
“Men det gör vi!” sa jag och slickade mig runt läpparna. “Blåbär. Mums.”
Jag hade, med viss övertalning, fått höra allt om Bills tidigare kärleksliv. Det fanns inte så mycket de senaste åren att höra, men jag trodde att jag visste allt. Hur läget låg till hos Tom och Georg hade jag också fått reda på. Faktiskt så satt jag hela morgonen innan vi åkte till Magdeburg och pratade med dem. De var villiga att tala öppet om tjejer och kärlek och fick mig att skratta hela tiden. Helt oväntat kom Gustav in och släppte bomben om att en tjej skulle besöka honom.
“Vem?” sa Georg.
“När?” sa Tom. “Hur? Var? Nu? Alltså… hon? Va?”
“Jaha?” sa jag oförstående.
Gustav suckade och himlade med ögonen. “Har du lust att följa med mig till på en tiominuterspromenad, Alex?”
Jag reste mig genast. “Såklart.”
Solen sken när vi kom ut och Gustav såg ut att slappna av. Vi började gå runt kvarteret. Det var enkelt att vara med honom. Jag tror han njöt av att komma ut och slippa svara på Georg och Toms frågor - jag hade förstått att de kunde vara ganska krävande - och jag ville inte störa stämningen med att fråga vem det var som skulle komma, fast jag hemskt gärna ville veta.
“Så hur är det mellan dig och Bill?” frågade han plötsligt.
Jag körde ned händerna i fickorna och såg tveksamt på honom. “Ja, det… hurså?”
Han log. “Undrar bara. Det är lätt att prata med dig och jag vill lära känna dig bättre.”
Jag nickade. “Det är skönt att kunna prata med någon faktiskt… Inte för att Bill och jag inte pratar, men att prata med någon annan. Någon som lyssnar.”
Gustav sa inget, utan fortsatte gå. Han väntade på att jag skulle fortsätta.
“Mina känslor för Bill… är komplicerade. Jag tycker om honom mycket mer än jag borde. Och det är nytt för mig. Att bli så beroende av en person… man känner sig sårbar. Och hela hans värld - eran värld, din värld. Den skrämmer mig.”
Medan vi fortsatte prata skymde ett ensamt moln solen för några sekunder. Jag blickade upp mot det, plötsligt kall, och tittade sedan förväntansfullt på Gustav.
“Så vem är hon?”
Han bet sig i läppen och hans ögon var fästa på en punkt långt borta. Först trodde jag att han inte skulle säga något, men efter lite tvekan öppnade han munnen.
“Hon heter Rebecka.” Han strök bort de blonda lockarna som envisades med att falla ned i pannan. “Vi träffades för några månader sen, men det var enda gången. Vi har försökt hålla kontakt, men det var svårt. Jag hörde inte av henne på några veckor, men igår ringde hon och sa att hon och familjen kommer hit. Hon sa att hon ville träffa mig.”
Han lät förundrad och skrattade till, som för att ruska bort allvaret.
“Vart bor hon?”
Jag insåg att jag träffat den ömma punkten. Gustav stannade och såg på mig. En ljudlig suck lämnade hans läppar och han ruskade på huvudet. “Sverige.”
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | viunderregnmoln - 23 maj 09 - 23:24- Betyg:  | jag heter också rebecca ^^
annan stavning men whatever =D | | sandruskapuska - 23 jan 09 - 04:55- Betyg: | Au nice
Uschflr hennes hår ,oc hahhaha för glassen xd<<3<3 | | HilfMirFliegen - 15 jan 09 - 15:08- Betyg: | | HAAAAAAAAAAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA hennes hår, hahahahahaha xD Naaaaaaaw, stackars Gusti :'(( | | Ifos95 - 8 jan 09 - 15:14- Betyg: | uh, nu blir jag enrvös .___. vad händer nu liksom? kommer hon komma och..HON KOMMER SÄKERT KÄNNA IGEN ALEX! O__O
Vad jobbigt >___<
Asså, jag är helt fast i den här, och jag får alldeles ont i magen när jag tänker på att hon troligen kommer behöva döda honom. eller nåt sånt. Och så blir allt fel! D:
Jag som tycker det är så fint och bra nu. Nu blir man ju lite ledsen i ögat ;; _______ ;;
menduärbra! | | RowsahKanin - 7 jan 09 - 15:22- Betyg: | | Ja, det var ju på tiden. | | Airya - 7 jan 09 - 14:53- Betyg: | ja, jag har i alla fall inte väntat länge på detta kapitelt som en del andra då jag började läsa den i förrgår ^^ heh, men ble ändå jätteglad när jag såg att du varit inloggad och såg att du även lagt ut en ny del :D
bajsmegaassbra-love it!! <33 | | unlook - 7 jan 09 - 13:38- Betyg: | | Jätte bra som vanligt <3 | | HorseGirl - 7 jan 09 - 12:01- Betyg: | | skit bra^^, när kommer nästa??? | | mikaelanystrom - 6 jan 09 - 19:16- Betyg: | aww... och du sa att denna var dålig? WRONG!
hur mycket av alex hår brändes upp O_O? var det mycket? Gah!
Haha, men denna delen var söt. Tack för att du fick mig att skratta för första gången idag sötnos<3 | | the-rose - 6 jan 09 - 18:17 | | Har verkligen längtat efter den här delen Assbra! | | kramllew - 6 jan 09 - 17:55- Betyg: | | MEGA bra :D |
|
|
|
