Lenne och Samira |
En tyst skugga går genom skogen. Man hör hur skuggan lyfter upp pilbågen och tar en pil. Skuggan stannar, Siktar med pilen och träffar den i sidan på en hjort. Den faller död ner. Skuggan går snabbt fram mot den och med sig har den en varg
Bra gjort. Sa vargen
Tack Samira. Skuggan talade och man hörde att det var en kvinna.
Skuggan tar upp hjorten och lägger den över axlarna. Samira springer vid sidan av henne och tungan hänger ut. Skuggan kommer ut i månskenet och man ser att det är en söt rödhårig tjej. Vargen är vit och brun. Dom kommer fram till tjejens boende. Ett stort tält av gamla träd och hjort, rådjur och en del älgskinn. När man kommer in är det en brasa i mitten och tjejens säng till vänster. Och Samiras vid hennes fötter. Hon lägger hjorten till höger och stycka det. Hon hade redan flått det hängde upp det på tork.
Det här ska bli kläder
Låter bra Lenne så slipper du frysa
Lenne lägger huden på torkning så att hon kan skrapa bort det fettet som sitter där. Samira lägger sig på sin lilla säng och följer Lennes rörelser.
Kom här Samira
Kommer
Samira reste sig och kom till Lenne hon satte sig en bit framför henne. Lenne räcker fram en bit av levern och Samira tar taksamt imot den och äter sakta upp den. Lenne lägger resten i en gryta och gr mat åt sig själv. Det dofter gott i hela tältet när levern kokas. Utanför är det aldeles tyst i den svarta mörka skogen. Plötsligt hör man en gren knäckas. Lenne röck till. Vad va det?
Hörde du det där Samira?
Ja vad kan det vara?
Jag vet inte och jag vågar inte titta
Jag gör det.
Samira smög ut ur tältet och in i skogen. Hon gick i ett bra tag innan hon såg va det var som skrämt dom det var bara en älg. Hon tittade och följde den länge. Den förde henne djupt in i skogen och till ett ställe med en massa andra älgar. Samira la sig ner och tittade länge på dom. Dom betade fridfullt och märkte inte att samira var där. Hon låg i flera timmar och kollade på dom. Hon gick sen tillbaka till Lenne och berättade om sin upptäckt. Dom pratade ett tag och sen gick båda och la sig. Det hade varit en lång dag och båda somnade och sov gott med mat i magen. Utanför tältet i skogen gick älgarna fortfarande omedvetna om att Samira legat och tittat på dom. En uggla hoade och en annan uggla flaxade iväg. En varg långt orta i fjärran höjde huvudet mot månen och ett yl kom ur dess strupe. Efter ett tag så stämde flera vargar in i ylet. Mot den stjärnklara himmelen.
|
|
|
|
