Udda & Utsatt [del.78] |
Förlåt för att delen blev så lång,
jag vet att det finns vissa här som inte föredrar långa delar ...
// Polly
Udda & Utsatt [del.78]
(Jack)
När skoldagen var slut, och Jack var hemma vid sin familjs lyxvilla igen, så kunde han se att ett hyrsläp var ditkopplat på hans pappas bil, och han svalde nervöst.
Han var alltså här nu, och han hade redan tagit med sig några av sina saker ...
Antagligen så skulle han åka till Göteborg flera vändor, för att hämta resten av sina grejer ...
Jack närmade sig ytterdörren, och han kunde höra höga, upprörda röster, så han stannade tveksamt till, och visste inte om han skulle våga gå in eller inte.
- Vår son skulle aldrig göra något sånt !! hörde han sin pappa Peter säga. Han lät väldigt upprörd, och Jack förstod att hans mamma Isabelle hade berättat om "våldtäkten" för honom ...
- Hur kan någon ens få för sig att anklaga honom för något sånt ?? fortsatte Peter. Han som är så väluppfostrad !!
Jack suckade, och öppnade sen beslutsamt ytterdörren.
Isabelle och Peter tystnade genast, och Jack tog långsamt av sig sina ytterkläder, i den trendigt inredda hallen.
- Jack älskling, är det du ?? sa Isabelle, och det hördes på henne att hon försökte låta glad. Vi är i vardagsrummet ...
Jack svalde nervöst, och gick sen motvilligt in i vardagsrummet.
Isabelle satt i den ena soffan, och Peter satt i den som fanns mittemot.
De såg väldigt spända ut, men när Jack kom in i rummet, så reste sig Peter direkt från soffan, för att gå fram och hälsa på honom.
- Hej Jack, sa han vänligt, men man kunde se på honom att han såg lite ansträngd, och pressad ut.
Han var klädd i grå kostym, grå matchande byxor, och en vit skjorta. Hans svarta slips satt lite snett, och han såg ut att svettas av nervositet eller stress, eftersom flera hårtester av hans svarta hår, satt fastklistrade i pannan på honom.
Isabelle själv, var klädd i svarta stuprörsjeans, vit blus, och svart kavaj. Hon hade lockat sitt långa svarta hår, och nu satt hon och snurrade lite på en lockig hårtest, med en smått nervös min i ansiktet.
- Hej, sa Jack. Han hade inte träffat sin pappa på ca 2 månader, så han hade saknat honom, men han gillade inte riktigt att han såg sådär nervös ut, för det gjorde bara att han själv blev ännu mer nervös.
Han hade nästan väntat sig att hans pappa skulle bli arg över att Denise hade anklagat honom för våldtäkt, visserligen så blev han inte det speciellt ofta, men det hade känts mycket bättre, än att han var såhär ...
- Jag har saknat dig, fortsatte Peter. Och din mamma också såklart, tillade han, och gav Isabelle en snabb blick.
Det har varit så tyst därhemma nu när du inte har varit där, och spelat din höga techno musik ...
Jack log lite.
- Så högt brukar jag faktiskt inte spela, sa han.
- Nej, jag vet, sa Peter, och försökte låta road. Jag skojade lite med dig bara, kom och sätt dig ...
Jack gick och satte sig bredvid sin mamma i den ena soffan, och Peter satte sig återigen i den mittemot.
Det låg två presenter på det låga soffbordet, som stod mellan de båda sofforna, och i en av Isabelles exlusiva vaser, så var det en bukett med röda rosor uppställda.
Jack slet blicken från de, och mötte sin pappas blick.
- Verkligen fin villa vi hittade, va ?? sa Peter, i ett försök att bryta tystnaden. Den är ju nästan likadan som den förra, jag måste få se ditt rum sen, Jack, för jag har inte kollat in övervåningen än ...
- Visst, sa Jack, och sen följde ännu en plågsam tystnad.
Isabelle log lite ansträngt åt Jack.
- Jo, din pappa och jag pratade nyss om det där med våldtäkten ... förklarade hon.
Jack såg försiktigt på sin pappa, och han drog bort hårtesterna som hade fallit fram vid hans ögon, samtidigt som han gav Jack en snabb blick.
- Jaha ... sa Jack nervös. Men ... men jag är ju oskyldig ...
- Jag vet det, Jack, sa Isabelle bekymrat. Men Denises mamma har ringt, och sagt att hon tänker polisanmäla dig ...
Jack kände hur både ilska, panik och nedstämdhet vällde upp inom honom, och han fick svårt att försöka få fram det han ville säga, eftersom även gråten hotade att välla fram ur honom.
Hur kunde Denise vara så taskig och okänslig ??
Jack hade väl aldrig gjort henne något ??
Bara för att han hade "dissat" henne när hon ville ha sex med honom, så betydde det inte att hon kunde gå omkring och hitta på en massa om att han hade våldtagit henne, för Jack hade ju bara sagt sanningen, att han inte var intresserad av henne, skulle han ha tvingat sig själv till att ha sex med henne då bara för att vara snäll eller ?? Nej, knappast. Sanningen var hård att ta ibland, men det var ju alltid bättre att säga som det var, istället för att ljuga.
Men vad hade Jack fått för att han hade sagt sanningen ?? Jo, han hade blivit anklagad för våldtäkt !!
- Men mamma ... fick Jack fram tillslut. Hon kan inte polisanmäla mig, jag har ju inte gjort henne nåt !!
- Vi vet att du aldrig skulle kunna göra nåt sånt, sa Peter.
Jack såg tacksamt på honom, han hade nästan trott att hans pappa helt och hållet skulle stödja Denises version, men som tur var, så gjorde han inte det ...
- Vi har bara fått höra en del saker, förklarade Isabelle. En del av Denises kompisar berättade att du och Denise gick upp ensamma till ditt rum på festen ...
- Jo, det gjorde vi ... sa Jack dröjande.
- Så ... vi skulle bara vilja veta vad ni gjorde på ditt rum ... fortsatte Isabelle. Var det kanske något som fick Denise att låtsas att hon blivit våldtagen av dig ... ??
- Jo alltså ... började Jack, och gav både Isabelle och Peter en snabb blick.
Hon sa till mig att vi bara skulle "snacka" lite, men istället så ... började hon ta på mig, och hon berättade att hon ville göra "det där" med mig, men då sa jag att jag inte var intresserad ...
- Vad gjorde hon då ?? undrade Peter.
- Blev arg, svarade Jack sanningsenligt. Sen så lämnade hon mitt rum ... Tror ni mig eller ??
- Jo, det är klart att vi tror dig, sa Isabelle. Jag tycker bara inte att hon kan polisanmäla dig för en påhittad våldtäkt bara för att du inte var intresserad av henne ...
Jack suckade.
- Ni kanske vill öppna era presenter ?? föreslog Peter. Man blir ju bara förbannad av allt det här snacket om våldtäkten ...
Han höll fram den lilla fyrkantiga presenten till Isabelle, och den långa rektangelformade till Jack.
Båda två var inslaga i vinrött presentpapper, och presentsnörena var guldfärgade.
- Tack, sa Jack, när han tog emot sitt paket, och Isabelle tog emot sitt med en viss tvekan.
- Peter, du hade verkligen inte behövt ... försökte hon.
- Men sluta nu, älskling, sa Peter. Det är klart att jag behövde. Jag har ju nästan bara brytt mig om jobbet de senaste två veckorna, och jag ber verkligen om ursäkt för det ...
- Det var ju för pengarnas skull, påpekade Isabelle. Men visst, jag ska öppna presenten ... Hon drog försiktigt bort det vinröda presentpappret, och fick sen fram två parfymer. "Escada S", stod det på den ena förpackningen och "Kelly Caléche" på den andra.
- Men Peter ... sa Isabelle överväldigat. De här var väl lite väl dyra, och jag som inte har köpt något till dig ...
- Tänk inte på det, sa Peter. Jag behöver ingen present, jag har ju er ...
Isabelle log lite.
- Det var snällt sagt, älskling, sa hon. Men jag tänker köpa en present till dig ändå, du slipper inte undan ...
Jack, som hade betraktat sina föräldrar ett bra tag, hade nästan glömt bort sin egna present, och han slet ivrigt bort presentpappret från den.Undra vad det kunde vara, det var iallafall något mjukt ...
När han äntligen hade fått bort allt presentpapper, så upptäckte han att det var ett par såna byxor som han hade velat ha ganska länge nu. De var inplastade, och märket "Wax" var tryckt i rött över bakfickorna på de. Själva byxorna var mörkblåa. Jack var så överväldigad av glädje, att han knappt kunde få fram ett ord.
Peter hade valt ett par byxor där "Wax" stod mer rött, en av Jacks favoritfärger, och dessutom så var såna här byxor jättedyra, precis som parfymerna Isabelle hade fått ...
Jack såg upp.
- Tack, pappa, sa han. Det är precis såna här som jag ville ha ...
- Verkligen ?? sa Peter. Så jag köpte inte fel då ?? För jag stod faktiskt och velade en lång stund i affären ...
- Det hade du inte behövt, sa Jack. Förresten så hade jag nöjt mig med vilka som helst ...
- Så bra att det blev rätt då, sa Peter. Du kan väl prova de med en gång ?? Jag vill se att jag tog rätt storlek ...
- Ja, okej ... sa Jack, och reste sig upp. Ska jag slänga presentpapprena eller ??
- Det kan vi göra, Jack, sa Isabelle. Gå och prova byxorna sålänge ...
- Okej, jag kommer snart ... sa Jack, och lämnade vardagsrummet. Han anade att hans föräldrar hade "skickat iväg" honom, bara för att de ville fortsätta prata ostört om "våldtäkten", för de hade faktiskt betett sig ganska underligt ...
(Oliver)
Oliver, som inte hade klarat av att stanna kvar i skolan efter den stora förödmjukelsen, skyndade sig hem det fortaste han kunde på sin mountain bike, och William hade ställt upp för honom, och lovat att han skulle säga till lärarna att Oliver hade fått ont i huvudet.
Vilket givetvis var en lögn, men Oliver orkade inte bry sig, han ville hem nu !!
När han äntligen var framme, så slängde han cyklen i gräset på trädgården, och skyndade sig in i själva huset.
Han slet av sig skorna och jackan, och tänkte sen springa upp till sitt rum, men då fick han syn på sina mamma i vardagsrummet, och gick in dit istället.
- Hej Oliver, sa Emilia, och tillade sen oroligt: "Vad har du gjort med näsan ??" Hon satt i vardagsrumssoffan, och kollade i olika fotoalbum, och hon hade svept en filt om sig. Det såg ut som om hon hade gråtit ...
- Hej ma ... mamma ... fick Oliver fram, och han kunde känna gråten välla fram ur honom, men hur mycket han än försökte, så kunde han inte hålla den kvar, och tårarna rann ner för hans kinder.
- Men lilla älsklingen, sa Emilia. Kom och sätt sig här, du måste berätta vad som har hänt ...
Oliver snyftade till, och gick sen och satte sig bredvid sin mamma i soffan.
- Oliver ... sa Emilia mjukt, och drog sakta sina fingrar genom hans bruna hår. Är det någon som har varit elak mot dig ??
- N ... n ... n ... nej ... stammade Oliver. Det är ... jag som var varit elak ...
- Vem har du varit elak mot ?? undrade Emilia, och svepte filten om Oliver istället.
- En ... en kill ... en kille i klassen ... förklarade Oliver. Han ... han hade inte ens gjort mig något, men det brydde jag mig inte om, för han skämmer ut mig när han ... beter sig sådär, alla kommer att fatta att jag är som honom, men det vill inte jag att de ska !!
- Lugna ner dig ... sa Emilia bekymrat. Jag vill inte att du ska gråta ...
- Jag förtjänar ju att må såhär !! utbrast Oliver. Jag är så jävla självisk !!
- Nej, det är du inte ... försökte Emilia. Det är väl jag som är det, jag accepterade ju att ni kunde flytta till en fosterfamilj ...
- Men du kommer väl bli bättre om du får ... vård ?? frågade Oliver försiktigt, och Emilia nickade.
- Förhoppningsvis, sa hon. Så det är ju bara tillfälligt det där med eran fosterfamilj, de ska inte ta er ifrån mig för alltid ...
- Det får man ju ... hoppas ... snyftade Oliver. För du får inte lämna oss som pappa !!
- Nej, älskling, det ska jag inte !! sa Emilia snabbt, och kramade om Oliver. Jag ska finnas för dig, Linus och Amanda, för det skulle ju pappa ha velat ...
Oliver nickade lätt, och kastade en snabb blick på det inramade fotot av hans pappa, som hängde på väggen i vardagsrummet, bland de andra familjefotona.
Fan vad han saknade honom, hade det inte varit för hans självmord, så skulle ju Oliver kunnat ha en perfekt familj nu, och han skulle ha sluppit att flytta till en fosterfamilj med Linus och Amanda ...
- Oliver ... sa Emilia efter en stund, och strök bort en tår, som hade runnit längs hans kind.
Det där med den där killen ...
- Jag orkar inte prata om det nu, avbröt Oliver nedstämt. Det är så ... jobbigt ...
- Jag förstår, sa Emilia förstående. Men vad har hänt med din näsa egentligen ??
- Det var bara lite ... bråk och så på skolan ... sa Oliver avfärdanade, för han tänkte absolut inte säga som det var.
Men William hade ju sagt att hans mamma skulle ringa och säga vad som hade hänt, fast hon måste ju ha skippat det, eftersom Emilia inte visste vad som hade hänt med Oliver ...
- Du har väl inte bråkat med William, va ?? sa Emilia oroligt, och Oliver skakade på huvudet.
- Aldrig i livet, sa han. Det var bara ... en störig kille som muckade ... gräl med mig ...
Emilia suckade.
- Att du alltid måste hålla på och bråka i skolan ... sa hon bekymrat. Ni kan väl reda ut de sakerna ni stör er på, istället för att slåss ??
Oliver suckade.
Hans mamma förstod sig visst inte på det här med våld speciellt bra, och inte heller vilken kick man kunde få av att känna sig så överlägsen ...
Oliver ryckte till, då ytterdörren slogs upp på vid gavel, och Linus kom in i hallen med Alex efter sig.
- Hej Linus, sa Emilia halvhögt.
- Hej mamma, hälsade Linus och började sen ta av sig sina ytterkläder.
Efter en stund, så gick både han och Alex in i vardagsrummet.
Linus gav plåstret på Olivers ansikte en förvånad blick, men hann inte uttrycka sig om saken, eftersom Alex han före.
- Tjena Oliver !! sa han. Vad har hänt med ditt ansikte ??
- Inget särskilt ... mumlade Oliver, och reste sig snabbt upp ur soffan, innan han trängde sig förbi Linus och Alex, och skyndade sig upp på övervåningen, och in till sitt rum.
Han stängde försiktigt dörren efter sig, och la sig sen på sidan i sin säng.
Fan också att Linus och Alex hade upptäckt det där idiotiska plåstret !! Nu skulle de ju inte ge sig förrens de fick reda på vem som hade slagit Oliver, och de skulle se på honom direkt ifall han ljög ...
Oliver suckade, och han kunde känna att han var nära att börja gråta igen. Jävla cp !! tänkte han irriterat. Jag har ju gråtit hela jävla dan idag, jag är faktiskt 14 år, och ingen jävla bebis !!
Han försökte andas lugnt, men tanken på att han inte skulle vara den "populära och coola" längre för Aaron, var bara för mycket, och tårarna vällde fram igen. Aldrig att han tänkte visa sig i skolan igen, det skulle ju vara så förödmjukande !! Det var lika bra att han begick självmord nu direkt, precis som sin pappa !!
Nästan ingen skulle ju sakna en falsk idiot som honom ändå, förutom hans "familj" och William då kanske ...
(Jack)
Jack gick upp på sitt rum, och bytte om till sina "Wax" byxor, innan han gick fram till sin helfigursspegel, för att kolla hur de såg ut på honom, och de satt perfekt. Hans pappa hade lyckats få tag på rätt storlek ...
Efter att ha beundrat sig själv i alla tänkbara vinklar i spegeln, så gick Jack ner i vardagsrummet igen för att visa sina föräldrar hur bra byxorna satt på honom, och Peter var nöjd över att han hade fått tag på rätt storlek.
- Där ser du, Jack, sa han gillande. Även jag kan köpa passande kläder till dig, även ifall din mamma brukar gilla att ta hand om det där ...
Isabelle reste sig från soffan.
- Jag tänkte börja med middagen nu, sa hon, och Peter nickade.
- Jag kommer, sa han, och Isabelle fortsatte ut i köket.
Peter började plocka undan presentpapprena som låg i den ena soffan, och Jack skyndade sig att hjälpa honom.
Visserligen hade hans mamma sagt att hon och Peter skulle ta hand om det där medans Jack gick upp och bytte byxor, men som sagt, så hade de väl fortsatt sitt lilla samtal istället ...
Efter att allt presentpapper var borttaget, så följde Jack med sin pappa ut i det IKEA-inredda köket, och han fick syn på sin mamma, som plockade fram tallrikar och glas, som hon ställde på långbordet ute i matsalen.
Vanligtvis så brukade Jack och hans mamma äta vid köksbordet i köket, men nu när Peter hade flyttat in, så ville hon tydligen göra ett undantag ...
- Vad blir det för mat ?? frågade Jack.
- Spagetti och köttfärssås, svarade Isabelle, som nyss kom in i köket igen, för att hämta bestick.
- Jag kan hjälpa till, erbjöd sig Jack.
- Det behövs inte, Jack, sa Isabelle. Men tack ändå ...
Peter log lite försiktigt åt Jack.
- Du kan ju gå upp på ditt rum sålänge, föreslog han. Jag kommer upp och kollar hur det ser ut sen ...
- Okej, sa Jack, och lämnade köket.
Nu skulle Peter och Isabelles privata "samtal" tydligen fortsätta, och Jack tyckte inte om att de höll på bakom ryggen på honom, men eftersom han inte ville tjuvlyssna på de, så fortsatte han upp på sitt rum, där han bytte tillbaka till sina andra byxor igen. Han tänkte inte börja slita på "Wax-byxorna" redan, han skulle spara lite på de ...
Det han undrade var varför Peter hade velat ge honom byxorna, trots att han fick höra det där om våldtäkten, då borde han ju ångra sig något alldeles oerhört, eftersom byxorna faktiskt var väldigt dyra ...
Jack suckade, och gick och satte sig framför datorn.
Det kanske fanns någon intressant person som var inloggad på msn ...
Efter att ha kollat igenom sin onödigt långa lista av msn-kontakter, så upptäckte Jack att hans kusin Jake var inloggad, och han skyndade sig att skriva till honom.
Jack Simpson säger:
Hej Jake.
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
hej Jack. hur är det med... du vet....
Jack Simpson säger:
Inte speciellt bra... Denise säger att hon ska polisanmäla mig...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
vad fan.. :O :@ vad har den där bitchen för problem egentligen,är hon sjuk i huvudet eller?
Jack Simpson säger:
Hon blev arg bara för att jag dissade henne,men jag kan inte hjälpa att jag är mer intresserad av Jessica än henne ...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
menar det!! den där Denise kan inte gå omkring och tro att hon kan kåta upp sig i vem som helst,fan vilken hora hon är,hon borde verkligen skaffa sig ett liv!! :@
Jack Simpson säger:
En hora är hon väl inte,men hon verkar vara en som tror att hon kan få vemsomhelst,det har du helt rätt i,hon kan inte acceptera ett "nej" helt enkelt...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
helt sjukt ju!! visserligen finns det många såna brudar på min skola,men det är ju ingen som har anklagat mig för våldtäkt precis...
Jack Simpson säger:
Lyllo dig. Jag tvingas skämma ut mig inför hela min familj och mina vänner,du skulle bara veta hur förnedrande det är...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
jag är på din sida iallafall,Jack,det kan du räkna med. och det är morsan och Sam också,så du är inte ensam...
Jack Simpson säger:
Tack,det känns skönt att höra...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
bra,förresten,kan jag få Denises msn?? jag vill snacka med henne...
Jack Simpson säger:
Jag tror inte att det är någon bra idé...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
men jag kan säga till äcklet att låta bli att polisanmäla dig...
Jack Simpson säger:
Tyvärr,jag tror inte att hon avstår för att du kallar henne äckel,men tack ändå...
Jake, ~~Mathilda <3 säger:
jaha,okej,men du gör som du vill. vi hörs sen,jag ska träffa en polare... hej då!
Jack Simpson säger:
Hej då.
Jack suckade, och tryckte bort hans och Jakes konversationsfönster.
Undra varför Denise inte hade varit i skolan idag, förmodligen var hon för feg för att våga visa sig där, med tanke på vad hon hade gjort, hoppas att hon iallafall hade lite dåligt samvete, för det var väl det minsta man kunde begära ... För bara ett litet tag sen, så hade ju Denise och Jack varit ganska bra kompisar, och "poolminnet" var ju inget som Jack glömde bort precis ...
En fråga, om du fick chansen att "döda" en eller flera karaktärer i den här novellen, vem eller vilka skulle du välja då, och varför ?? ^^
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | flizzan - 10 jul 09 - 19:29- Betyg:  | | ingen, för då skulle det ju inte bli samma sak :) | | Harrypotterlover - 20 feb 09 - 11:46 | Hmm, jag skulle döda... JACK!! Ne, skojade :D men, nej ska skulle inte vilja döda någon. För den ena eller den andra är ju liksom den man är. Inget man kan göra åt. Visserligen har jag sagt att Oliver är en skit och bla bla. Men, han har lite av en anledning att vara det :)
Skit bra del! Vill verkligen läsa mera, hoppas att Denise får som hon tål!! :@
//Sara | | Dalvana - 8 jan 09 - 19:06- Betyg: | | Glömde betyget. | | Dalvana - 8 jan 09 - 19:05 | Hehehehe. Nu är det mördaren som talar! Nejdå men jag skulle lätt döda Aarons pappa. Jag behöver väl knappast förklara varför? Höhöhöh.
Förlåt för att jag skriver så kort men ... jag har inte tid idag, sorry :C | | _mos_ - 7 jan 09 - 20:54- Betyg: | aahh har inte haft tillgång till internet på ett tag så jag
har inte kunnat läsa. Men gawd vad jag hatar Denise! Att man
ens kan göra så liksom. | | sandruskapuska - 7 jan 09 - 04:39- Betyg: | | hum, vet inte. alla e viktiga. men killarnas pappa e aaaaah, idiot | | RedOceania - 6 jan 09 - 01:26- Betyg: | Bra del. Oliver bryr sej verkligen om vad Aaron tycker om honom. Fast han "hatar" honom. Det syns hur bräcklig och vilsen han är. Det var jättesorgligt och inlevande skrivit när han kom hem. Samtalet med mamman och så.
Vill gärna läsa mer om Oliver och Aaron, för de är mina favoritkaraktärer liksom.
Skulle inte "döda" nån karaktär även om jag kunde. Alla pusselbitar har en plats, och allt som händer påverkar andra saker som påverkar andra saker osv...
Så jag förstår inte hur man skulle kunna vilja "döda" en karaktär.
Det skulle ju bli som en okomplett låt, eller ja... ett olagt pussel helt enkelt. ;)
/T | | manx_ - 4 jan 09 - 17:36- Betyg: | Oliver och Denise såklart !!! :P,
Mejla när nästa kommer !! :D | | Justmyfault - 4 jan 09 - 16:36- Betyg: | Vilken enkel fråga, det blir nog denise.. Och det är pågrund av allt hon gjort mot Jack.
Jättebra som alltid :) | | vissenros - 4 jan 09 - 16:20 | Bra del, jag skulle nog inte döda någon eftersom att alla har en egen plats i novellen.
Det skulle inte bli så roligt om man tog bort t.ex. Oliver, William, Denise, då skulle nästan inget hända...
Längrat till nästa del ;) | | Toker - 4 jan 09 - 14:01 | Ingen, alla har sin egen plats. Men Denise är duuum!
Mailmailmail (Y) | | Melowa - 4 jan 09 - 12:01- Betyg: | Denise såklart, hon är ju totalt störd och tuva eftersom hon håller tyst.
William för att en riktig kompis skulle inte stötta våld och sånt där jäkla groda -.-' | | Ciissii - 4 jan 09 - 05:12 | Jag skulle döda Denise, Oliver och William eftersom Denise
och Oliver är så själviska och William eftersom han stöttar
de Oliver gör.
Jättebra :D fortsätt! |
|
|
|
