© wilma (bara jättekort histioria) |
okej, ville bara skriva en pyttekort saga , ingenting jag kommer fortsätta på! men kommernta!
Wilma vaknade på morgonen, med en klump i magen och halsen. Ångesten var större än den någonsin varit, Wilmas mamma kom in i rummet ”god morgon Wilma gumman, upp & hoppa! Skola nu” sa Wilmas mamma Eva. Wilma ville inte, hon ville bara försvinna bort, från allt och alla. Just nu önskade hon att det fanns ett hål i marken, som hon kunde hoppa ner i och komma till en annan värld. Men såklart fanns det ju inget jävla hål i marken, det jävla hålet fanns bara i hennes idiotiska drömmar.
Wilma fick pallra sig ur sin varma bädd, gick upp och åt, sen in på sitt rum för att hitta kläder, hon hade ju bara töntiga kläder, jävla idiot var hon. Enligt alla andra i klassen i allfall. Hon ställde sig framför sin spegel och granska sig nog från topp till tå. ”ful, fet, äcklig, skabb, idiot, tönt , du är fan inte värd att leva ditt missfoster” sa Wilma till sin spegelbild. Men Wilma fick snabba sig på, för att inte komma försent. Men Wilma hade otur, hon kom ändå försent, det första Wilma såg när hon gick in i klassrummet var alla dem iskalla blickarna som riktades mot henne. Snart skulle de väl börja viska och fnissa om hennes kläder och hennes konstiga väska som hon fått utav sin mamma, men ja, hon brydde sig inte så, hon var van. Lektionen var i full gång, Wilma tog fram sitt arbete om andra världskriget som hon säkert skulle få högsta betyg för, som vanligt. Ett suddgummi kom flygande genom klassrummet, och träffade henne i nacken. Fnisset övergick till skratt och nu hade hon fått nog. Hon far upp från sin plats, så stolen far i golvet och hon sprang ut ifrån klassrummet.
I korridoren var det alldeles öde, inte en ända syntes till, tur var väl det. Hon sjönk ihop mot väggen och kände tårarna svida bakom ögonen. Just som när tårarna var påväg att komma, hörde hon fotsteg av en visslande glad kille. Wilma rycktes till av stegen och rädslan för att bli slagen väcktes till liv. Killen skulle precis gå till sin första lektion, då han såg en liten tjej som satt ihopkrupen längst väggen. Stegen kom närmare, och Wilmas klump i magen blev allt större och större. Stegen stannade upp, Wilma kolla försiktigt upp, och där stod en obekant kille med ett leende på läpparna. Han frågade Wilma var sal 7 låg, Wilma förklara . När killen gick , kände sig Wilma synlig, ngn hade ju sett henne, hon var glad.
Wilma och Killen som hette Fredrik träffades varje dag efter skolan och blev bästa vänner.
XOXO HAHAHA OMG PÅ DENNA lilla berättelse
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Bolliz - 3 jan 09 - 18:20- Betyg:  | | Jag tycker att den var bra!:) |
|
|
|
