På dikta.se används cookies. Genom att surfa vidare godkänner du att cookies används. Läs mer. Godkänn

	Kärlek		Barn		Sorg		Senaste		Senast kommenterade
	Vänskap		Humor		Övrigt		Noveller		Slumpa fram ett verk

Noveller

~ Juliette - livet hon inte var menat föroneshot

Jag öppnade dörren.
"Hallå?"
Inget svar. Mamma och pappa var säkert ute igen. På baren med deras vänner.
Precis som alla andra kvällar.

Jag gick in på mitt rum. Satte på stereon, övade på mitt screamo sound. Lika fail som vanligt.
Jag somnade i min datastol, och vid halv ett dundrade mamma in i mitt rum.
"JULIETTE DU ÄR SÅ DÅLIG! JAG ÖNSKAR ATT DU ALDRIG FÖTTS!" Hon vände sig om och stängde dörren med en smäll.

Jag tog inte åt mig, inte med flit i alla fall. Det var inte första gången.
Jag hade tappat räkningen för alla de gånger som de kom hem, fulla, och skrek sådär åt mig.

Jag ville inte bry mig om deras ord. Men de sjönk in i mig i alla fall. Förvandlades till rakblad och satte spår på min arm.
Jag drog upp tröjärmen, där var det. Spåren efter deras ord. Röda streck, kontrasten mot min vita hud.

Tittade på mig själv i spegeln. Det svarta håret låg platt mot huvudet. Det mörka sminket var ränder mot mina kinder. Tårarna tog över, fast jag försökte låta bli. Dom skulle inte vinna över mig. Jag skulle vara stark.
Men allt såg så hopplöst ut. Jag, såg hopplös ut.
Nej kanske det inte var menat att jag skulle födas. Nej.

"Pang"
Fönstret small upp och fyllde rummet med kall vinterluft.

Med min blurriga syn tittade jag ut. Jag satte mig på fönsterbänken.
"Nej, jorden kanske har en människa för mycket. Det finns inte plats åt mig."

Det snöade, Juliettes vita hud, kamouflerade sig med den vita snön. Blodet från huvudet, matchade såren på hennes armar, gav en fin kontrast mot den vita snön.
Nu var den där extrapersonen borta. Inget kunde längre såra henne.

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)

xXJoinTheShitxX - 3 jan 09 - 13:04- Betyg: