yttre och inre skönhet |
Yttre skönhet sviker sig själv med odjurets märken. Leendet likt vassa knivar som snabbt sticker till. Skarpa ord som blänkande lägger sig ovanpå andra sorger. Riva itu läppar, slita ut ögon, dra av håret
- lämna dem söndertrasade
Inre skönhet faller samman, av misstag i odjurets skugga. En åskådare iakttar genom speglar den döendes långsamma död.
- deras sista glädje
Marschera framåt, hand i hand. Övervinna tårarna.
- kalla dem patetiska.
Låt dem försvinna tyst, ett enda felsteg framkallar en kommentar som leder till mera gråt, om det bara inte gjorde ont när man gråter inombords.
|
|
|
|
