glimten i ögat? |
Det går inte att se på en människa
hur den mår
När ni läser av mitt söndergråtna ansikte,
blundar ni för mina rödkantade ögon
och dess slöja av sorg och smärta som omger dem
Ni lyfter inte bort masken jag bär,
utan låter er luras av mitt falska leende
Ni vågar inte se
sanningen
Mitt liv är som en sten,
som ni med all kraft har kastat ner
i den djupaste av brunnar
Och där har ni låtit mig sjunka till botten,
där ingenting kan rädda mig
Alla dessa tårar som har begravt sig
i mina oskyldigt blå ögon reflekterar
solens starka strålar,
och månskenets underbara glans
Det skimrar förföriskt och sprudlande vackert,
men ni tor bara att det är "glimten i ögat" som
kastar slängkyssar efter er
Om ni bara visste hur fel ni har!
Jag är till synes en söt och trevlig flicka,
utan bekymmer
Ni vet inte att varje natt vilar mitt huvud tungt
på en kudde, dränkt av tårar
Jag har fan skrivit avskedsbrev,
till alla som betyder något,
och jag har suttit på det blodröda överkastet
med ett stort glas vatten i min högra hand,
och en burk med vita tabletter i den andra
Den gången balanserade mitt liv
på en tunn lina av taggtråd,
svajandes mellan liv och död
Och plötsligt var det som om jag lämnade min kropp,
för en stund,
och jag såg mig själv sittandes på min säng,
med döden flåsandes i ansiktet ståendes precis framför mig
väntande
Inte förens då insåg jag vad jag höll på med!
Handens rörelse mot den vidöppnade munnen hejdades
och stora, kristallklara tårar rullade ned för båda kinderna
Det vattenfyllda glaset gled ur min hand,
och krossades mot golvet
Likaså asken med de 150 vita tabletterna föll handlöst
och spred ut sig över hela golvet,
som stjärnorna på den glittrande natthimlen
Och trots detta tror ni att jag är lycklig,
Snälla, försök att se mig,
och se alla mina sidor,
även de ni hellst vill slippa
|
Kommentarer | Vilsna_flikkan - 30 dec 08 - 19:21 | wow,
vet inte vad jag ska säga mer än det. | Jenniiiifer_ - 30 dec 08 - 16:39 | Jag finner inga ord. Underbar. |
|
|
|