ONESHOT (verklighetsbaserad) |
Jag vet inte hur det ska bli. Jag vet inte
heller hur jag vill ha det. Magkänslan tar upp hela
min kropp, alla mina tankar, blockar mig mot allt positivt.
Han är ju perfekt, lagomt kaxig, alldeles för snäll för sitt bästa,
ser bra ut, dricker inte för mkt, umgås med rätt folk och skulle
aldrig såra mig. Och han är kär i mig. I mig alltså. svårt att fatta.
Jag behandlar han som skit. Men ändå saknar jag han nu när han är
bortrest, känns fel. fel fel fel. jag tycker inte om han egentligen ju.
Jag vill bara ha någon. Någon att ha nära.
Tvn hörs på låg volym. Fingrarna som knapprar mot det alldels
för lilla tagentbordet. Hatar bärbara. Och nästan omöjligt att
komma in på internet. Apple mac book är inte min grej.
Han ringde kl 23:10. Kl var 16:10 i USA. Han fråga mig vilken
storlek jag har, sa att han hittat något fint han ville köpa.
I 3 veckor har jag låtit han haft mig som hans. Har sagt
att jag inte vill ha någon, att jag inte tänker bli någons.
Jag har sagt elaka saker, aldrig varit snäll och visat uppskattning.
Ännu så ler han bara, säger att han är glad så länge han
får krama mig när vi ser på film. Smsar varje kväll, säger godnatt och
att han kommer tänka på mig tills vi ses. 23dec åkte han. Först
skulle dom till florida tydligen. Trots alla mil och hav så ringer han mig
varenda dag, i minst 15min och ser till att jag mår bra.
Varför kan jag inte bara älska honom? Varför blir jag inte bara snäll?
jag vill så gärna. Och jag mår bara sämre av att det inte går
Magkänslan dödar mig.
varför är man fast hos nån när man borde kunna älska någon ny?
10/5 08 blev det jag och robin. Han var fel. Jag var fel.
allt var fel. Så varför kan jag inte älska något som är rätt nu?
Datumet är tatuerat in i min hjärna.
|
|
|
|
