Mamma?! |
Rutschbanan, klätterställningen, de båda gungorna, hon kände igen dem allihop. Tiden då hon lekt här skulle hon förmodligen aldrig glömma.
I sitt inre ser hon hur hon som treåring sitter på gungan, den blå gungan som hon hade tyckt allra mest om. Hon hade gungat högt, högt, ända upp till himlen.
”Kolla mamma!” Hade hon ropat. ”Mina fötter sparkar på solen!”
Hon hade väntat på mammans svar, länge hade hon väntat.
Men det kom aldrig.
Förtvivlad och med tårarna strömmandes nerför kinderna hade hon sprungit runt hela lekparken. Hon hade letat i diket, i lekstugan, ja till och med i vindskyddet, dit hon var förbjuden att gå eftersom fula gubbar bodde där inne. Men ingenstans kunde hon hitta sin mamma.
”Mamma!” Hade hon skrikit. ”Mamma! Kom fram!”
Tillslut hade hon satt sig ner i sandlådan. Där hade hon vänta i hopp om att mamma skulle komma.
”Varför gråter du, lilla vän?” En farbror, med gråstrimmigt hår och en liten mustasch hade satt sig ner bredvid henne och tagit henne i handen. Hon hade förklarat att hon tappat bort sin mamma och han hade lovat att hjälpa henne.
Ifrån den stunden hade hon bara korta minnesglimtar. En av dem var hur mannen, djupt inne i skogen, börjat dra i hennes blommiga klänning. Hon hade skrikit och försökt slingra sig men mannen hade hållit henne i ett järngrepp…
Några dagar senare hade hon fått en ny mamma och en ny pappa, fosterfamilj hade de kallat dem. Hon hade gått med sin nya mamma och pappa till polisstationen för att anmäla farbrorn som tagit med henne in i skogen.
”En ful gubbe” Hade hennes fostermamma sagt att han var. De hade bara tittat oförstående på henne när hon frågade om han bodde i ett vindskydd.
Farbrorn hade blivit dömd och sin mamma hade hon aldrig sett igen.
Och aldrig någonsin mer hade hon gått för att leka i lekparken…
|
| Kommentarer | | Forever_you - 31 okt 05 - 03:08 | Fin, men hemsk :'(
Vore kul at höra vad som hände med mamman | | icy_tears - 25 jul 05 - 22:05 | | Det bev en kortis den här gången ;) |
|
|
|
