Daniel del 12 |
Hon ringde till Daniels mobiltelefon och väntade nervöst signal efter signal.
- Tja Daniel här,sa Daniel.
- Det är jag,sa Frida med svag röst.
- åh hej...,svarade Daniel.
- Jag ville bara ringa.....asså det är såhär..men..alltså..Jag älskar dig.
Jag har insett det nu.
Det finnas faktiskt ett VI,ett OSS.
Och...du är finast i mina.
- Kom över,avbröt han. Det här tar vi inte på telefon.
Ett klick hördes och hans röst fanns inte längre kvar i telefonen.
320 djupa andetag och en kvart senare befann hon sig utanför Daniels dörr.
Ytterligare 10 djupa andetag sen var det dags att knacka.
Daniel öppnade och började med att ge henne en stor kram.
Förlåt mig...,sa Frida snyftade
Hon kände hur han luktade på hennes hår och hans beröring på hennes rygg.
Hans ansikte böjde sig över henne för att kyssa henne men hon vek undan.
- Älskar du mig på riktigt Daniel? frågade Frida.
Hans läppar drogs upp och blev till ett stort leende.
- Tillsammans är vi en,sa han med en viskning.
Frida log.
- Tillsammans är vi en,härmade hon.
Sen kysste dom länge.
- Detta kommer inte att bli lätt...,sa Frida.
- Nej..men tillsammans klarar vi allt <3,svarade Daniel och kysste henne igen .
|
|
|
|
